Syftet med studien var att undersöka vad som sker under och i samband med lÀsstunden pÄ förskolan. Mer specifikt studerades hur man bearbetade litteraturen och hur samspelet skedde mellan pedagog och barn. Undersökningen utfördes genom observationer vid sex tillfÀllen pÄ en förskola. Resultatet visar att litteraturen bearbetades genom att man introducerade boken, stÀllde frÄgor, klargjorde och ÄterberÀttade. Bilden spelade dessutom en betydelsefull roll eftersom den utvidgade innehÄllet i boken och inbjöd till samtal och interaktion.

Vi vill med detta examensarbete fÄ ta del av hur litteraturen och dagens gymnasieelever beskriver vad mobbning Àr och hur man ska arbeta mot för att förhindra den. Anledningen till detta Àr för att vi vill fÄ en bÀttre kunskap inom omrÄdet för vÄr kommande yrkesroll. Vi genomförde en kvalitativ enkÀtundersökning pÄ tvÄ nordöst skÄnska gymnasieskolor och dÀr 84 stycken elever ingick i underökningen. Vi tar upp hur mobbning beskrivs av litteraturen. Vad det Àr som kÀnnetecknar den som blir mobbad och den som mobbar.

This master's thesis is a study of how librarians are depicted in crime fiction. 12 American and English mysterynovels featuring librarians in a central role were studied and analysed using character theory. Recurring traitswere identified and organised into themes. A number of prominent traits and themes emerged that show librariansas orderly and organised bibliophiles, but with a taste for adventure and excitement. They are keen problem solverswho enjoy a challenge, at work, or in the form of crime detection.

Journalistiken gÄr en dyster framtid till mötes. Det Àr vad som framkommer i en stor del av den litteratur som riktar sig till journalister och journaliststudenter. Huvudparten av forskningen om journalisters framtid rör de som har en fast anstÀllning vid ett medieföretag. Den hÀr studien undersöker hur de frilansande journalisterna ser pÄ sitt arbete i dag och vad de tror om framtidens utmaningar, utifrÄn de aspekter som beskrivs i litteraturen. Genom en enkÀtundersökning har frilansjournalister besvarat i vilken mÄn de hÄller med om de pÄstÄenden som finns i litteraturen.

Syftet med studien var att undersöka vad som sker under och i samband med lÀsstunden pÄ förskolan. Mer specifikt studerades hur man bearbetade litteraturen och hur samspelet skedde mellan pedagog och barn. Undersökningen utfördes genom observationer vid sex tillfÀllen pÄ en förskola. Resultatet visar att litteraturen bearbetades genom att man introducerade boken, stÀllde frÄgor, klargjorde och ÄterberÀttade. Bilden spelade dessutom en betydelsefull roll eftersom den utvidgade innehÄllet i boken och inbjöd till samtal och interaktion.

AnvÀndarinvolverade förfaringssÀtt i systemutvecklingsprocesser har funnits i nÄgra decennier, men de har inte fÄtt fullstÀndig acceptans av alla systemutvecklingsföretag pÄ marknaden. Orsakerna till detta Àr flera, till exempel bristande kunskap om begreppet eller att företags affÀrsidé inte stödjer arbetssÀttet. Det finns en hel del litteratur som föresprÄkar arbetssÀttet, men den tar frÀmst upp möjligheter och problem som anvÀndare kan stÀllas inför. Vi anser dÀrför att det finns en avsaknad av systemutvecklares uppfattningar i litteraturen, och vi vill med vÄrt kandidatarbete belysa hur systemutvecklare ser pÄ tillÀmpning av anvÀndarinvolvering inom systemutveckling. I detta arbete har vi genomfört en undersökning av kvalitativ karaktÀr dÀr systemutvecklare som ansÄg sig arbeta pÄ ett anvÀndarinvolverat sÀtt intervjuades med semistrukturerade frÄgor som framarbetades ur den insamlade litteraturen.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilken roll leken spelar i barns sprÄkliga utveckling och pÄ vilket sÀtt pedagoger kan stimulera barns sprÄkutveckling genom lek. Undersökningen handlar Àven om förskolans pedagogiska miljö har nÄgon betydelse för barns lek- och sprÄkutveckling. I litteraturen har studier gjorts kring teorier om lekens betydelse för barn, om barns sprÄkutveckling samt om den pedagogiska miljöns inverkan pÄ barns lek- och sprÄkutveckling. En kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar pÄ förskola har anvÀnts. I litteraturen och i intervjuerna har det framkommit att den pedagogiska miljön pÄverkar bÄde lek- och sprÄkutvecklingen samt att leken Àr oerhört viktig för barns sprÄkutveckling.

AbstractSyftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som utmÀrker den goda lÀraren enligtgymnasieelever. UtifrÄn syftet har vi i litteraturen satt fokus pÄ att definiera dengoda lÀraren ur ett lÀrar- respektive elevperspektiv. Dessutom har vi i teorin lyftlÀrarens Àmneskunskap, ledarroll samt relationen mellan lÀrare och elever. För att fÄsvar pÄ uppsatsens syfte valde vi att genomföra tre fokusgruppsintervjuer medgymnasieelever för att fÄ reda pÄ vad de tycker kÀnnetecknar en god lÀrare. Efter attvi bearbetat resultatet och stÀllt det mot litteraturen kunde vi urskilja att den godalÀraren Àr nÄgon som tar ledarrollen, Àr bestÀmd, Àr rÀttvis, har god Àmneskunskap,har intresse och engagemang för Àmne och yrke samt skapar en god relation medeleverna.

Detta arbete handlar om vilken betydelse rörelse har för barns utveckling och hur barn i skolÄr fyra till sex uppfattar rörelse i skolan. Litteraturen visar hur daglig rörelse bidrar till motorisk utveckling, vÀlmÄende och hur den frÀmjar inlÀrning och koncentration. Genom litteraturen belyses Àven hur viktig skolans instÀllning Àr, och vilka faktorer i skolan som pÄverkar elevernas motoriska utveckling.I arbetet har en enkÀtundersökning gjorts som om fatta 173 elever i skolÄr fyra till sex. Syftet var att undersöka elevernas instÀllning till rörelse i skolan, utöver idrottslektionerna. Resultatet visade att en klar majoritet elever ansÄg att det var roligt att röra pÄ sig och insÄg att rörelse bidrar till att de mÄr bÀttre..

Min utgÄngspunkt för den hÀr undersökningen var att de sociokulturella förÀndringar som samhÀllet genomgÄr pÄverkar litteraturen och vÄr lÀsning av den. Eftersom jag utbildar svensklÀrare sÄ var jag intresserad av att undersöka vad blivande svensklÀrare har för erfarenheter av litteratur och lÀsning och hur de ser pÄ sin lÀsning. Jag var ocksÄ intresserad av att undersöka vad de har för uppfattningar om vÀrdehierarkier i litteraturen och om de anser att litteraturen hÄller pÄ att marginaliseras i förhÄllande till andra medier. Mitt material bestod av tvÄ delar, dels lÀshistorier som 22 blivande svensklÀrare skrev under sin andra termin i utbildningen, dels intervjuer med sex av dessa studenter. Jag gjorde sedan tre analyser av materialet.

I detta examensarbete har jag försökt ta reda pÄ hur elevinflytandebegreppet kan uppfattas av nÄgra olika lÀrare, vilka motiv det finns för att ge elever inflytande och hur elever kan ha inflytande i skolan. LÀrarna jag intervjuade menade att elevinflytande Àr elevernas möjlighet att pÄverka olika delar av skolan, genom formella och informella kanaler, i grupp och individuellt. I litteraturen stod elevinflytande vanligen för elevernas delaktighet i mer eller mindre formaliserade beslutsprocesser, men har ocksÄ beskrivits som pÄverkan i de social relationer eleverna har som rör skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ varför elever ska ha inflytande i skolan. LÀrarna jag intervjuat ger exempel pÄ fem orsaker till varför elever ska ha inflytande: demokratifostran, skolan blir roligare, elevernas presterar bÀttre, vikÀnslan i gruppen kan stÀrkas och eleverna kan utveckla sin personlighet genom sitt inflytande.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en ökad insikt i diskussionen som förs bland internationella författare angÄende krigsdrabbade barn. Litteraturen presenteras Àmnesvis och lÀsaren fÄr möta de Àmnen som författarna för fram. De diskuterar frÄgor kring barnsoldater, vilka olika effekter krig har pÄ barn och hur dessa ska avhjÀlpas. Författarna ger Àven exempel pÄ preventiva insatser och handlingsprogram i efterkrigstid och hÀnvisar genomgÄende till internationell rÀtt. Arbetet genomförs som en litteraturstudie och genom en slags innehÄllsanalys jÀmförs författarnas olika Äsikter.

Studiens syfte ?r att unders?ka vilka tolkningar och beskrivningar tittaren g?r av de produktplaceringar presenteras i TV-serien Snabba Cash. Mer specifikt studeras vad som kr?vs f?r att f?nga tittarens uppm?rksamhet vid produktplaceringar och hur exponeringarna f?r publiken att resonera och motivera sina upplevelser av det varum?rket som marknadsf?rs. Med fr?gest?llningen hur uppfattar unga vuxna produktplaceringar av specifika varum?rken som marknadsf?rs i TV-serien Snabba Cash och p? vilka s?tt p?verkar uppfattningarna attityden mot varum?rket? Studien har en deskriptiv och explorativ kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av djup karakt?r. Det teoretiska ramverket best?r av Persuasion Knowledge Model (PKM) och Elaboration Knowledge Model (ELM).

VÄrt syfte med detta arbete var att nÄ förstÄelse av lÀrarutbildningens uppdrag att utbilda lÀrare pÄ 2000-talet. För att nÄ detta syfte försökte vi genom en textanalys att karaktÀrisera förÀndringar i utbildningsplaner, kursplaner och kurshandledningar gÀllande Pedagogik med didaktisk inriktning (PDI A) 01-20 poÀng under perioden 2001 t.o.m. 2005 med fokus pÄ en av delkurserna, LÀrares uppdrag och arbete. I utbildningsplanerna karaktÀriserade vi förÀndringar i mÄlen, i kursplanerna karaktÀriserade vi förÀndringar i syftet och mÄlen och slutligen i kurshandledningarna karaktÀriserade vi förÀndringar i kursens introduktionsavsnitt, i avsnittet InnehÄll och upplÀggning, i examinationsuppgiften och slutligen i litteraturen. I vÄr analys sÄg vi hur nya begrepp och fraser tillkom, hur man lade till och tog bort olika moment i bÄde presentationer av delkursen, i seminarierna och i examinationsuppgifterna och hur litteraturen förÀndrades.

Jag vill med denna studie undersöka om jag kan finna nÄgra gemensamma drag i hur lÀrare och elever upplever att de lÀrt av undervisningsinnehÄllet i sin tidigare skolgÄng och framför allt, varför de tror att vissa undervisningssituationer har gett upphov till mer lÀrande Àn andra undervisningssituationer. Jag vill ocksÄ studera om dessa eventuella drag överensstÀmmer med vad den granskade litteraturen lyfter fram som grundlÀggande för att lÀrande ska komma till stÄnd. Jag vill ocksÄ undersöka om det finns skillnader i uppfattningarna mellan dem som gÄtt i skolan före respektive efter nuvarande lÀroplaners genomförande. Jag har intervjuat fem elever och fem lÀrare. Intervjuerna har varit strukturerade och utforskande till sin karaktÀr.