Tanken bakom examensarbetet var att undersöka huruvida de äldre system som finns i bruk ute i organisationer idag uppfattas som ett problem samt vad som i sådana fall görs åt problemet. Ett flertal författare har under åren förklarat hur förändringar i system leder till en försämrad struktur vilket förr eller senare orsakar ett försvårat underhållsarbete av system. För att ta reda på hur väl litteraturen stämmer överrens med svenska organisationer så har vi intervjuat fyra respondenter för att få deras syn på problematiken. Denna har sedan jämförts och diskuterats mot de premisser vi funnit i litteraturen. Det har framkommit att det litteraturen inom området menar, stämmer till stor del med det våra respondenter berättat.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i hur manliga och kvinnliga författare presenteras i läromedlet Den levande litteraturen, för att se om det lever upp till läroplanens mål om att skolan skall förmedla jämställdhet. Janssons lärobok från 1995 är ett vanligt förekommande läromedel och passar därför bra för en kvalitativ analys av hur isärhållandet av män och kvinnor verkställs och vilka normer som tillämpas vid bedömningen av författarskapen. Textanalysen är inspirerad av Williams studie från 1997 och har även Hirdmans teori om genussystemets två principer som utgångspunkt. Resultaten visar att läroboken bidrar till att bekräfta och förstärka dikotomin och hierarkin, det vill säga att isärhålla kvinnor och män och framhålla mannen som norm, med vilken kvinnan jämförs. Slutsatsen blir att det finns stora skillnader mellan läroboken Den levande litteraturen och läroplanens mål om att förmedla jämställdhet och låta undervisningen spegla både manliga och kvinnliga perspektiv..

?ADHD är som en snubbeltråd ungefär. Om man ser den är det lättare att låta bli att snubbla.?                                                                                                             Agneta Hellström Citatet stämmer huvudsakligen in på vad denna studie behandlar. Vad säger litteraturen om hur vi bör behandla elever med ADHD och hur överensstämmer det med verkligheten? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer kombinerat med en litteraturstudie som metod för denna studie.

Syftet med vår undersökning var att titta på hur pedagoger förhåller sig till barn i matsituationer. Eftersom vi är intresserade av genus så valde vi specifikt att inrikta oss på hur pedagogen förhåller sig till pojkar och flickor vid matsituationen.Undersökningen har genomförts med hjälp av två videoobservationer av måltiden. När dessa var gjorda och vi skulle analysera filmerna tog vi hjälp av olika metoder för att komma fram till ett resultat. Vi började med att göra ett kontaktschema för att se hur pedagogen riktade sin uppmärksamhet. Därefter skrev vi ned de situationer vi ansåg hade med genus att göra, för att sedan använda situationerna för att göra en kvalitativ tabell som innehöll vad pedagogen sa, gjorde och barnens reaktion på detta.

Den här uppsatsen har sitt fokus på identitet inom skönlitteraturen och jag har studerat tvåskönlitterära texter. De texter som har analyserats är en roman av Jonas Hassen Khemiri och ennovell av Alejandro Leiva Wenger där olika uttryck för identitet har studerats och identifieratsmed diskursanalys. Huvudfrågorna har varit hur identitetsfrågor och relaterade fenomenkommer till uttryck i texterna och med vilka medel författarna skildrar dem. Detsammanfattande resultatet visar att litteraturen skildrar identitetsarbetet som i form av dialogmed ett inre jag och i form av kampen mot omvärlden. Litteraturen ger en mängd olikatolkningsmöjligheter och diskussionsunderlag till frågor om identitet..

Syftet med studien var att se hur pedagoger uppfattar att de använder sig av skönlitteratur i läs- och skrivutveckling. I den refererade litteraturen kan vi se hur viktigt det är att använda sig av skönlitteratur för att lära eleverna läsa och skriva. Även föräldrarnas roll belystes och hur pedagogerna använde sig av bibliotek för att kunna erbjuda eleverna variation på skönlitteratur. I den kvalitativa intervjun med halvstrukturerade frågor framkom det att pedagogerna använder sig av skönlitteratur men att det inte förekommer i den omfattning som man skulle önska för att eleverna ska utvecklas maximalt. Litteraturen tar upp en mängd olika arbetssätt där man kan använda skönlitteratur för att utveckla elevernas läsning och skrivning.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken innebörd begreppet ?kulturkompetens? ges i litteraturen samt utifrån detta problematisera dess applicering på praktiken. Begreppet ?kulturkompetens? saknar en enhetlig definition, något som initierat skrivandet av denna uppsats. Studien bygger på en litteraturstudie i form av en kvalitativ textanalys.

?ADHD är som en snubbeltråd ungefär. Om man ser den är det lättare att låta bli att snubbla.?                                                                                                             Agneta Hellström Citatet stämmer huvudsakligen in på vad denna studie behandlar. Vad säger litteraturen om hur vi bör behandla elever med ADHD och hur överensstämmer det med verkligheten? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer kombinerat med en litteraturstudie som metod för denna studie.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva litteraturens betydelse för språkutvecklingen. Vi har studerat tidigare forskning om hur litteratur kan stimulera och utveckla språket och hur pedagoger kan förhålla sig till litteraturen. Olika arbetsmetoder har belysts i vår bakgrund som kan ge tips och inspiration till ett kommande eller pågående litteraturarbete. Undersökningarna genomfördes under fem veckor i en förskoleklass. Vi använde oss av en fallstudie bestående av en referensgrupp på sex elever.

Det här examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie som har som syfte att ge en förståelse för hur pedagoger uppfattar att små barns språkutveckling påverkas av böcker och framförallt av vilken sorts språk som används i böcker. Vi har delat upp syftet i tre olika forskningsfrågor som infattar vad pedagogerna anser om småbarnsspråk i litteratur, hur de använder sig av litteraturen och till sist hur det påverkar barns språkutveckling. Vi har noterat att många böcker som vänder sig till små barn inte har en korrekt eller fullständig svenska i sin text, de använder sig av så kallat småbarnsspråk. Vi har också frågat pedagogerna hur de använder sig av litteraturen i barngruppen.Vi har intervjuat fem olika pedagoger med olika erfarenheter och arbetsplatser. Sedan har deras uppfattningar jämförts med vad tidigare forskning om små barns språkutveckling samt forskning om småbarnslitteratur visar.

Konflikthantering i två grundskolor:Om pedagogers arbetsmetoder inom konflikthantering på två skolor i MellansverigeSyftet är att ta reda på vilka arbetsmetoder som tolv pedagoger på två skolor i mellansverige använder sig av då det uppstår konflikter mellan barn. Vi har genomfört enkätundersökningar och intervjuer för att komma fram till resultatet. Syftet är också att ta reda på om pedagogernas arbetsmetoder står i samklang med litteraturen. Resultatet av vår undersökning visar att de metoder som pedagogerna använder sig av är ihop plockade av de metoder som vi redogör för i litteraturen. Den gemensamma stommen i samtliga pedagogers konflikthanteringsmetoder är samtal och kommunikation..

Syftet med detta arbete är att försöka definiera vad som gör en låt framgångsrik. Detta görs i tre steg genom hänvisning till existerande litteratur, intervjuer med branschmänniskor och med en analysmall baserad på litteraturen och intervjuerna. Med hjälp av mallen analyseras sedan femton låtar för att styrka eller förkasta de påståenden som görs i litteraturen och intervjuerna.I litteraturen nämns bland annat melodins och refrängernas betydelse för låtens framgång. Vidare diskuteras att harmoniken inte bör ta för stor plats, utan skall fungera som en transportsträcka för melodin. En till punkt som nämns är att refrängerna idag har större utrymme än vad de tidigare har haft.Många av ovanstående punkter nämns även i intervjuerna.

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Syftet med studien var att undersöka vad som sker under och i samband med lässtunden på förskolan. Mer specifikt studerades hur man bearbetade litteraturen och hur samspelet skedde mellan pedagog och barn. Undersökningen utfördes genom observationer vid sex tillfällen på en förskola. Resultatet visar att litteraturen bearbetades genom att man introducerade boken, ställde frågor, klargjorde och återberättade. Bilden spelade dessutom en betydelsefull roll eftersom den utvidgade innehållet i boken och inbjöd till samtal och interaktion.

Vi vill med detta examensarbete få ta del av hur litteraturen och dagens gymnasieelever beskriver vad mobbning är och hur man ska arbeta mot för att förhindra den. Anledningen till detta är för att vi vill få en bättre kunskap inom området för vår kommande yrkesroll. Vi genomförde en kvalitativ enkätundersökning på två nordöst skånska gymnasieskolor och där 84 stycken elever ingick i underökningen. Vi tar upp hur mobbning beskrivs av litteraturen. Vad det är som kännetecknar den som blir mobbad och den som mobbar.