Ryssland lockar svenska företag med hög tillvÀxt och stora naturtillgÄngar. Att etablera sig pÄ den ryska marknaden kan dock resultera i kulturkrockar, legala bekymmer och ett kontrollerat myndighetsutövande. Problemen kan uttryckas i hierarkiska organisationsstrukturer och en trög byrÄkrati. Det finns brister i det ryska samhÀllet och den bild som mÄlas upp i litteraturen ger en negativ bild av landet.Syftet med uppsatsen Àr att belysa problem tvÄ svenskÀgda företag har stött pÄ till följd av sin verksamhet pÄ den ryska marknaden. Syftet Àr Àven att undersöka vilken eller vilka förestÀllningar om Rysslands affÀrsklimat som framstÀlls i litteraturen som stÀmmer bÀst överens med hur svenska företag upplever landets affÀrsklimat.Referensramen behandlar tre av författarna valda problemomrÄden; kultur, redovisningsreglering samt myndigheter och byrÄkrati.

Syftet med denna C-uppsats har varit att belysa bemötandet av flickor med sjÀlvskadebeteende. UtifrÄn litteraturen har det varit svÄrt att studera vÄrt Àmne, eftersom det har gjorts fÄ undersökningar kring problematiken och det har varit svÄrt att finna en sjÀlvklar definition pÄ det vi har studerat. Undersökningen Àr en kvalitativ studie med intervjuer som metod. Resultatet som framgick av intervjupersonerna visade att bemötandet har en stor betydelse för unga flickor med ett sjÀlvskadebeteende. Behandlarnas bemötande kunde se olika ut beroende av personligheten, erfarenheter, utbildning samt hur man arbetade pÄ arbetsplatsen.

Uppsatsens syfte var att öka förstÄelsen och kunskapen om de barn som bevittnat vÄld mellan nÀrstÄende i familjen. FrÄgestÀllningarna var: 1) Hur beskrivs barns, mödrars och behandlares röster i litteraturen om barn som bevittnat vÄld i familjen? 2) Vad har vÄldet för konsekvenser för barnen enligt mödrar och behandlare? 3) Hur diskuteras lagstiftning, insatser och behandling i litteraturen om barn som bevittnat vÄld i familjen? En selektiv kunskapsöversikt med en illustrativ intervju med en behandlare genomfördes för att besvara frÄgestÀllningarna. Resultatet analyserades ur ett multidimensionellt perspektiv med hjÀlp av socialkonstruktivistisk teori, anknytningsteori samt systemteori med ett rollperspektiv. Det som framkom i studien var att barn som bevittnat allvarliga vÄldshÀndelser i hemmet upplevde ett trauma vilket kunde leda till posttraumatiska stressyndrom hos barnet.

Syftet med studien var att tydliggöra vad lÀs- och skrivsvÄrigheter innebÀr för individen enligt nÄgra pedagoger samt att synliggöra pedagogernas uppfattning om lÀs- och skrivsvÄrigheter och vilka strategier som skolan arbetade efter. VÄr undran i detta var Àven om orsaken hade betydelse för hur man resonerade om ÄtgÀrder. Vi anvÀnde en kvalitativ metod som grundade sig pÄ elva intervjuer med pedagoger i grundskolan. Resultatet visade pÄ en relativt stor samstÀmmighet vad avser innebörden av lÀs- och skrivsvÄrigheter, mellan pedagoger och bearbetad litteratur. Litteraturen har pÄpekat den fonologiska medvetenhetens betydelse och vikten av ett förebyggande arbete vilket Àven pedagogerna har framhÄllit.

Uppsatsen handlar om olika uppfattningar och antaganden om hur japaner fungerar i arbetslivet. De tre uppfattningar vi undersöker vilket stöd de har i statistiken och litteraturen i denna uppsats Àr:1. AnstÀllda i Japan arbetar mer Àn svenskar.2. AnstÀllda i Japan Àr lojala och stannar lÀngre hos arbetsgivaren3. AnstÀllda i Japan blir befordrade efter anstÀllningstid, ej kompetens.Det vi har kommit fram till Àr att anstÀllda i Japan arbetar mer Àn anstÀllda i Sverige.

Denna studie behandlar Àmnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. SyftetÀr att kartlÀgga hur elevgrupper konstrueras och vad lÀrare fokuserar pÄ nÀr de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvÀmlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i tvÄ klasser; enlÄgstadieklass samt en mellanstadieklass.

Denna studie behandlar Àmnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. SyftetÀr att kartlÀgga hur elevgrupper konstrueras och vad lÀrare fokuserar pÄ nÀr de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvÀmlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i tvÄ klasser; enlÄgstadieklass samt en mellanstadieklass.

Studien syftar till att beskriva hur fyra lÀrare mot yngre Äldrar förhÄller sig till och arbetar med vÀrdegrunden genom litteraturen. DÀr litteraturen anvÀnds som ett pedagogiskt verktyg för att förebygga konflikter eller belysa andra frÄgor som berör skolans vÀrdegrund. UtifrÄn detta diskuteras litteraturens möjligheter och funktion i skolans vÀrdegrundsarbete och dÀrtill lÀrares beskrivna mÄl med vÀrdegrunden genom litteraturarbetet samt val av litteratur. Studiens övergripande mÄl Àr att föra en diskussion om synen pÄ skolans huvudsakliga uppdrag kunskapsuppdraget och vÀrdegrundsuppdraget. Denna studie beskriver hur lÀrare förhÄller sig till kunskapsuppdraget och vÀrdegrundsuppdraget, dÀr litteraturen fÄr ha en central plats för arbetet med vÀrdegrundsfrÄgor.

Med de traditionella metoderna har företagen haft problem med att vÀrdera, bedöma och uppfölja sina IT-investeringar. I första hand pÄ grund av att det har varit svÄrt att berÀkna investeringars lönsamhet och produktivitet. Under de senaste Ären har nya metoder utvecklats. De skall hjÀlpa företagen att lösa sina IT-investeringsproblem. I litteraturen stÄr att offentliga sektorn har samma problem som företagen nÀr det gÀller vÀrdering av IT-investeringar.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.

Vid gestaltning av landskapsarkitektur finns en mÀngd aspekter att ta hÀnsyn till. Detta arbete undersöker om det finns teorier som kan stödja och inspirera i en sÄdan process. Huvudsyftet med arbetet var att ge oss kunskaper för att i framtiden kunna skapa vÀlfungerande platser i ett gestaltande, funktionellt och socialt perspektiv. Uppsatsens mÄl var att lÀsa och förstÄ sÄvÀl klassiska verk som nutida författare och jÀmföra deras tankar. För att fÄ en djupare förstÄelse för litteraturen har platsstudier utförts pÄ tvÄ olika gaturum i Malmö. I en litteraturstudie sammanfattas litteraturen med hÀnsyn till de valda platserna. Genom att lÀsa litteratur, besöka och studera platserna har vi analyserat och fört ett resonemang kring vÄra frÄgestÀllningar: Finns det teorier som kan anvÀndas för att beskriva platser/gaturum och hur de anvÀnds? Vad har dessa teorier gemensamt och pÄ vilket sÀtt motsÀger de varandra? Svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar Àr att det finns mÄnga teorier för att beskriva platser/gaturum och hur de anvÀnds.

Bakgrund: Under vÄr tid pÄ lÀrarutbildningen och pÄ vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi sett att den icke-vÀsterlÀndska skönlitteraturens roll i skolan Àr nÀst intill obefintlig. Vi menar att om eleverna fÄr ta del av denna icke-vÀsterlÀndska litteratur fÄr de kanske en ny inblick i och förstÄelse för andra kulturer. Hur skall dessa elever fÄ upplysning om icke-vÀsterlÀndsk litteratur? Denna litteratur skall ingÄ i gymnasieskolorna enligt lÀroplanerna. PÄ grund av den tillsynes lÄga status som den har i skolan, blev vi intresserade av att undersöka detta och hur detta pÄverkar lÀrarens undervisning.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka om och hur svensklÀraren i gymnasieskolorna anvÀnder sig av icke-vÀsterlÀndsk litteratur, sÄsom sydamerikansk, afrikansk och österlÀndsk, i undervisningen.

Denna uppsats behandlar ett isolerat mÄl i kursplanen för Svenska A i gymnasiet; ?kÀnna till nÄgra vanliga myter och motiv i litteraturen, vilka speglar frÄgor som sysselsatt mÀnniskor i olika tider? (Kursplan för SV1201 ? Svenska A). Syftet Àr att beskriva och analysera sex olika svensklÀrares planeringar till detta mÄl samt att diskutera likvÀrdigheten i planeringarna och examinationssÀtten. Metoden som anvÀnts för att samla in materialet Àr kvalitativa e-postintervjuer. Analysen visar att innehÄllet i planeringarna skiljer sig mycket Ät lÀrarna emellan.

Programvaruutveckling lider idag av stora problem och mÄnga av problemen Àr kopplade till hur krav samlas in och hanteras. Ett sÀtt att underlÀtta kravinsamlingen och att öka kommunikation med kund Àr att ta fram en prototyp, vilket Àr en konkret representation av programvaran som ska tas fram. NÀr kravutvinningen har kommit tillrÀckligt lÄngt kan denna prototyp anvÀndas som en del av en kravspecifikation. En vanlig form av kravspecifikation Àr ett dokument, men Àven en (exekverbar) prototyp kan vara en effektiv representation av programvaran som ska tas fram.I detta arbete undersöks det vilka problem som kan uppstÄ dÄ en prototyp anvÀnds som en del av en kravspecifikation. Problem identifieras i litteraturen och intervjuer utförs för att undersöka vilka problem som finns i praktiken.

Syftet med mitt arbete var att undersöka hur musiklÀrare kan skapa en god gruppdynamik som befrÀmjar lÀrandet i en ensemble. Studien utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: (1) Hur kan ledaren för en grupp bidra till en god gruppdynamik? (2) Vilka tankesÀtt och attityder Àr gynnsamma att förmedla till eleverna? (3) Vilka Àr de vanligaste sociala hindren för en god gruppdynamik? Metoden i studien var kvalitativ. Jag valde att intervjua 4 st. musiklÀrare frÄn Norrbotten som undervisar pÄ musikskola och musikhögskola.