Den pedagogiska metoden Storyline Àr temat för detta examensarbete. I Storyline bygger en hel klass upp en fiktiv berÀttelse igÄngsatt av lÀraren. De som arbetar enligt denna metod lÄter de konstruktivistiska teorierna forma undervisningen. Man arbetar aktivt för att elevens förförstÄelse ska lockas fram, och man betraktar elevens förkunskaper som en viktig bestÄndsdel i sitt eget kunskapsbyggande. Detta har blivit min frÄgestÀllning: Hur lyfts elevens förförstÄelse fram inom Storylinemetoden och vad hÀnder med förförstÄelsen?Parallellt med denna undersökning har jag gjort en konstnÀrlig undersökning inspirerad av Storyline.

Den 23 Mars 1980 röstade svenska folket om kÀrnkraften. Den politiska debatt som fördes innan valet var pÄ mÄnga sÀtt bÄde komplicerad och motsÀgelsefull. Komplicerad dÀrför att perspektiven pÄ kÀrnkraften var sÄ mÄnga och för att frÄgan splittrade traditionella politiska och ideologiska grÀnser. MotsÀgelsefull, för trots den uttalade ambitionen om en saklig debatt tycktes det omöjligt att fÄ till stÄnd och trots mÄnga av frÄgornas vetenskapliga grund och debattörernas vurm för faktamÀssighet tycktes de viktigaste orsakerna till debattörernas stÀllningstagande vara outtalade och av ideologisk art. Denna uppsats försöker dels ÄskÄdliggöra debatten, dels finna orsakerna till dess komplexa och motsÀgelsefulla natur.

Inom sociologin önskas det att fÄ ökad förstÄelse för mÀnniskors handlingar och deras sociala identiteter. Intresset ligger Àven i att förklara och förstÄ kulturella strukturer som prÀglar vÄr verklighet. En viktig aspekt som formar mÀnniskans verklighet Àr konstruktionen av kön. Med anledning av genusperspektivets analytiska innebörd kan det tÀnkas att sociologin har ett vÀl integrerat genusperspektiv i utbildningen. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur genus genomsyrar Sociologi I vid tre universitet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka företaget Globalens marknadsorientering och ta reda pÄ hur marknadsorientering fungerar i denna typ av företag. Företaget drivs som ideell förening och saknar vinstintresse, vilket gör att spelreglerna Àr annorlunda i jÀmförelse med andra företag. Genom att undersöka företagets grad av marknadsorientering svarar den Àven pÄ frÄgan Hur de skulle kunna bli mer marknadsorienterade. DÄ uppsatsen delvis Àr skapad pÄ förfrÄgan frÄn företaget undersöker den Àven om ökad marknadsorientering skulle underlÀtta för deras eventuella expansion.Som teoretisk referensram anvÀndes frÀmst Kohli, Jaworski och Kumars forskning pÄ omrÄdet, dÄ den anses som ledande inom Àmnet mÀtning av marknadsorientering. Detta kompletterades med Jobber och Fahys faktorer som pÄvisar skillnaderna mellan marknadsorientering och produktorientering.

Utanför Östergarnsholm, öster om Gotland, har mĂ€tningar utförts sedan vĂ„ren 1995. MĂ€tningarna Ă€r gjorda med instrument monterade pĂ„ en 30 m hög mast samt med hjĂ€lp av vĂ„gbojar. MĂ€tstationerna Ă€r placerade sĂ„ att vid vind frĂ„n Gotland blir vĂ„gorna begrĂ€nsade av avstĂ„ndet frĂ„n mĂ€tstation till land (kallat fetch). DĂ„ vinden kommer norr och söder om Gotland, kan vĂ„gorna antas komma frĂ„n öppet hav. Denna klara uppdelning pĂ„ fetch Ă€r bĂ„de till för- och nackdel för studien.

Bakgrund och problem: Belöningssystem Àr ett fenomen som har sina rötter i företag dÀr enamerikansk ledarstil utövas. Det svenska arbetslivet och den svenska ledarstilen skiljer sigavsevÀrt frÄn den amerikanska. Med hÀnsyn till de typiska drag som finns i det svenskaarbetssÀttet och belöningssystemet Àr skillnaden mellan ett svenskt belöningssystem och dentyp av belöningssystem som anvÀnds i USA betydande. Utvecklingen som sker i svenskaföretag idag Àr att det klassiska belöningssystemet, med rötter i amerikanska företag, blandasmed varianter av svensk ledarstil.Ett vÀl utformat belöningssystem kan skapa förutsÀttning för ett bra arbetsklimat samtarbetsglÀdje bland medarbetarna. Belöningsstrukturen och organisationens belöningssystemskall stÀmma överens med organisationens mÄl.

Bakgrunden till examensarbetet Àr att det inom kÀrnkraftsbranschen finns myndighetskrav och krav frÄn den internationella atomkraftsmyndigheten (IAEA), pÄ att verksamhet vid kÀrntekniska anlÀggningar skall styras och utvecklas med stöd av ett kvalitetssystem. Ringhals AB, nordens största kÀrnkraftsverk, har utvecklat ett ledningssystem dÀr hÀnsyn tagits till olika kvalitets- och miljöledningsstandarder. PÄ Ringhals AB har det inte utförts nÄgon ingÄende jÀmförelse mellan det framtagna ledningssystemet och IAEA:s riktlinjer. Ett behov finns sÄledes att en sÄdan jÀmförelse utförs för att undersöka hur vÀl det egna ledningssystemet stÀmmer överens med IAEA:s föreskrifter. Examensarbetet syftar till att identifiera och analysera eventuella skillnader mellan Ringhals AB:s ledningssystem (RVS) och IAEA:s föreskrifter.

I tal modifierar vi ofta det vi sÀger med smÄ ord som ju, vÀl och nog. Gemensamt för dessa ord Àr att de inte tillför nytt informationsinnehÄll till sjÀlva utsagan, utan snarare anger talarens instÀllning till den. Det har tidigare forskats en hel del kring dessa smÄ ord, som fÄtt skiftande benÀmningar, till exempel talaktsadverbial och modala satsadverbial. SAG, Svenska Akademiens grammatik, kallar dem modala satsadverbial.Jag blev intresserad av att undersöka om dessa ord fungerar sÄ som tidigare forskning visat i ett autentiskt talsprÄksmaterial, bÄde vad gÀller deras funktioner och var i satsen de förekommer. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur frekventa ju, vÀl, la och nog Àr i ett sÄ kallat GSM-samtal, vilka funktioner de har dÀr och var i satsen de förekommer.

Denna rapport behandlar ett examensarbete som bedrivits mot AB IDESTA Kök i Eskilstuna av tvÄ studenter pÄ MÀlardalens högskola. Examensarbetet ligger pÄ D-nivÄ och innefattar 30 högskolepoÀng. Uppdraget frÄn IDESTA innefattade att ta fram en ny vattenkanna i rostfritt stÄl för konsumentmarknaden för design produkter. Syftet med vattenkannan var att göra en marknadsintroduktion för en större produktserie bestÄende av kannor och kantiner. Vid utformning av vattenkannan var det viktigt att ta hÀnsyn till krav bÄde frÄn produktion och frÄn anvÀndare. IDESTA sökte en vattenkanna med ett estetiskt vackert utseende, problemfri anvÀndning och lÄg produktionskostnad. Den skulle dessutom urskilja sig pÄ frÄn konkurrenter och Àga en samhörighet med kannor och kantiner. MÄlet med examensarbete var att ritningar skulle tas fram för att företaget skulle kunna bygga en fullskalig prototyp. För att faststÀlla riktlinjer för vattenkannans design genomfördes först en informationsinsamling bestÄende av kundintervjuer, litteraturstudier, konkurrentanalyser, besök av IDESTA och besök pÄ mÀssor.

Syftet med studien har varit, dels att beskriva Sandsbromodellen som undervisningsmetod i Àmnet musik, dels att tolka och skapa förstÄelse för vad olika musiklÀrare i VÀxjö kommun har för mÄl med momentet musicerande och hur de praktiskt arbetar med detta i sin musikundervisning samt att belysa och skapa förstÄelse för hur elever pÄ Sandsbro skola upplever momentet musicerandet i musikundervisningen.UtifrÄn vÄr frÄgestÀllning valde vi att angripa problemet genom att göra en kvalitativ undersökning angÄende olika musiklÀrarnas syn pÄ musicerande och en kvantitativ undersökning betrÀffande Sandsbro skolas elever och deras uppfattning om momentet musicerande i musikundervisningen. Det sammanstÀllda resultatet har dÀrefter bearbetats och analyserats utifrÄn litteratur inom det aktuella omrÄdet.Resultatet visar att musiklÀrarna arbetar helt eller delvis utifrÄn egenproducerat material momentet musicerande. Vad betrÀffar Sandsbromodellen arbetar musiklÀraren helt och hÄllet utfrÄn egenproducerat material. Vidare visar resultatet att nÄgra av musiklÀrarna uppfattar puls och musicerandets koppling till musikteori som centrala delar av musikundervisningen medan nÄgon har valt att lÀgga betoningen pÄ det instrumentala musicerandet. Det instrumentala musicerandet utgör grunden för hela Sandsbromodellens metodik.En av musiklÀrarna integrerar all musikundervisning i ett musikhistoriskt eller musikteoretiskt perspektiv och ett grundlÀggande drag i Sandsbromodellen Àr att musiklÀraren drar nytta av elevernas stora intresse för populÀrmusikMusiklÀrarna anger ocksÄ olika mÄl för momentet musicerande, dels att det skall ge spelglÀdje och öka lusten till musik, dels leda till ett ökat musikintresse och utveckla elevens samarbetsförmÄga.

SAMMANFATTNINGDenna studie Àr en analys av Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter ifrÄga om deras perspektiv pÄ mottagarna vid kriskommunikation. Studien har tvÄ syften, dels att undersöka vilken roll forskarna ger mottagarna i de nuvarande studierna, dels att reflektera hur forskningen skulle kunna kompletteras i framtiden. Krisberedskapsmyndigheten Àr den myndighet som ansvarar för att vara samordnande myndighet i en krissituation, planera inför kommande kriser och att samla in kunskap om kriser.Denna studie anvÀnder sig av mottagarperspektivet encoding/decoding för att undersöka Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter. Encoding/decoding perspektivet ser pÄ mottagarna som aktiva och komplexa i tolkningen av meddelanden. Perspektivet menar attolika mottagare kan tolka information pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilken bakgrund mottagaren har.

Denna studie baseras pÄ analyser av kommentarer till tidningsartiklar om idrottare som utmanar synen pÄ möjlighet, förmÄga och funktionsfullkomlighet.1 Arbetet utgÄr ifrÄn diskursanalytiska redskap för att ta reda pÄ hur omgivningen reagerat pÄ idrottare med funktionsnedsÀttning2 som vill delta fullt ut i idrottsvÀrlden. För att belysa Àmnet har en idrottare, den dubbelamputerade sprintern Oscar Pistorius, fÄtt utgöra typexempel. Genom att visa hans personliga och sportsliga förutsÀttningar framtrÀder de diskurser och tankegÄngar som utgör skÀrningspunkten mellan frÄgor kring vem som har ett funktionshinder3, vad som ingÄr i idrottsvÀrlden och hur annorlunda ens sportutrustning fÄr vara. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur dessa grÀnsöverskridande idrottare tas emot bÄde av idrottsvÀrlden och av samhÀllet i stort. Förhoppningen Àr att i stora drag synliggöra de frÄgor och vÀrderingar som finns idag kring vad en idrottare Àr, vad hon kan göra och hur hon ska ges en sportslig chans att visa detta. Uppsatsen visar att idrottare som utmanar grÀnserna mellan funktionshinder och förmÄga ges allt större möjlighet att göra detta inom idrottsvÀrlden.

Titel:Företags och konsumenters motiv och förvÀntningar kring att engagera sig i lojalitetsprogram. Författare :Malin Börsbo och Sara Lindskog Handledare: Johan Anselmsson Problem: I litteraturen kring relationsmarknadsföring och lojalitetsprogram, eller kundklubbar som det ocksÄ kallas, Àr företagsperspektivet idag det dominerande. Den bild som finns av kunderna Àr inte underbyggd av nÄgra empiriska undersökningar speciellt inriktade pÄ kundklubbar. Ett ren-odlat kundperspektiv saknas alltsÄ. Det behövs dÀrför utökad kunskap om konsumenters motiv och förvÀntningar kring att engagera sig i dessa klubbar.

Dagens konkurrensutsatta miljö gör det nödvÀndigt för företag och andra organisationer att nyttja de resurser som finns tillgÀngliga inom organisationen pÄ bÀsta sÀtt. En viktig aspekt i arbetet med att finna konkurrensfördelar Àr att ta till vara och samordna den samlade kunskapen hos personalen. Ett begrepp som man allt oftare trÀffar pÄ inom organiserandet av kunskap Àr Centre of Excellence, eller kompetenscentrum. Det finns dock ingen entydig innebörd av detta begrepp, och det förekommer i flera olika sammanhang, pÄ skilda nivÄer - som delar av stora företagskoncerner - som arbetsform i samarbete mellan myndighet, högskola och industri ? som statusgaranti för individ- eller gruppbaserad kompetens.

Denna studie behandlade möjligheten för outsiders att nÄ överavkastning genom att följa insiderpersoners transaktioner. Huvudsyfte var att kartlÀgga om det existerade överavkastningsmöjligheter för outsiders, genom att ta del av insiderhandelsrapportering pÄ Stockholmsbörsen. Som delsyfte ville vi redogöra för eventuella skillnader i avkastning för olika investeringsmetoder. För att besvara dessa frÄgor anvÀnde vi oss av en kvantitativ studie med en deduktiv ansats, som hade vissa drag av abduktion. Studien Àr som helhet utförd med ett privatspararperspektiv, och dataurvalet begrÀnsades till aktierna som ingick i OMXS30 i februari 2008, för Ären 2001-2007.