Syftet med denna uppsats Àr att studera vilka familjekonstellationer som barnen möter i barnlitteraturen pÄ förskolan. För att undvika en alltför generell tolkning av representerade familjeformer i litteraturen Àr vi likaledes intresserade av hur dessa framstÀlls. BÄde kvantitativ och kvalitativ metod finner vi lÀmplig dÄ vi avser att göra innehÄllsanalyser av litteraturen. Enbart en undersökning av barnböckerna visar inte pedagogernas utgÄngspunkt i arbetet med familjen eller hur den analyserade barnlitteraturen egentligen anvÀnds samt vÀljs ut pÄ förskolorna. DÀrför kompletterar vi vÄra litteraturstudier med kvalitativa intervjuer med pedagoger i verksamheten.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur Utrikesdepartementet förhÄller sig till UDbloggen i samband med kriskommunikation. Teori: Teorier som anvÀnds i studien utgÄr frÄn tre övergripande teoretiska omrÄden: strategisk kommunikation, kriskommunikation samt sociala medier, med tyngdpunkt pÄ företagsbloggen. Metod och material: Sex stycken kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts med medarbetare frÄn tre enheter pÄ Utrikesdepartementet i Stockholm, samt vid den svenska ambassaden i Kairo. Detta för att dessa ingÄr i ett samarbete dÄ det kommer till krishantering och kriskommunikation. En övergripande kvalitativ innehÄllsanalys har ocksÄ genomförts av 20 utvalda blogginlÀgg frÄn UDbloggen. Huvudresultat: Studiens resultat visar att UD anser att en kris prÀglas av informationsbrist hos allmÀnheten och att kommunikation spelar en stor roll i dess krisarbete. DÀrför var man positiv till UDbloggen och dess förmÄga att snabbt nÄ ut med information för att fylla det informationsbehov som uppstÄr vid en kris. DÀremot har UD inte kommit lika lÄngt i planeringen av kriskommunikationen dÄ det inte finns nÄgon kommunikationsplan med mÄl, definierade mÄlgrupper eller nÄgon budskapsstrategi.

Syftet med uppsatsen ?r att bidra till den historiska slavistiken genom att skapa och utv?rdera en modell baserad p? maskininl?rning f?r handskriftsigenk?nning av halvuncial ?stslavisk handskrift samt att utv?rdera hur den data som produceras genom automatisk handskriftsigenk?nning (HTR) kan anv?ndas f?r att komplettera mer traditionella metoder. Uppsatsen ?r teoretiskt grundad i utvecklingen av textkritisk metod och teori sedan 1800-talet och s?rskilt relationen mellan kopia och text som diskuterats av b?de f?respr?kare f?r och kritiker av den genealogiska metoden. Likv?l som att den medeltida kopian av en historisk text ?r ett medium mellan forskaren och det utforskade, kan den elektroniska kopian och dess transkription ses som ytterligare mellanh?nder.

Bakgrund: Idag ges ECT-behandling frÀmst vid djupa depressioner, med eller utan psykotiska eller melankoliska drag samt vid bipolÀr sjukdom. Behandlingens önskvÀrda effekt Àr den antidepressiva delen. Som en biverkan kan patienter drabbas av minnesstörningar i varierande omfattning. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser och sjuksköterskans roll vid ECT-behandling. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt.

Bakgrund: Samarbetet mellan svenska och kinesiska företag har ökat avsevÀrt i takt med att allt fler svenska företag etablerat sig pÄ den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat affÀrssamarbete mellan de tvÄ parterna dÀr nya relationer byggs upp och utvecklas för att fÄ större marknadsandelar.   Problematiskt Àr dock att det finns tydliga kulturella skillnader mellan Kina och Sverige som medför att det finns mÄnga utmaningar som kan pÄverka affÀrsrelationen. Syfte: Syftet Àr att utreda vilka utmaningar som kan förekomma i affÀrsrelationer mellan svenska och kinesiska företag samt vilka kulturella drag dessa grundar sig i. Teori: Den teoretiska grunden utgÄr frÄn teorier som redogör för kulturella skillnader mellan Sverige i Kina. Fokus ligger vid att fÄ förstÄelse för de mest betydande kulturdragen inom lÀndernas affÀrskulturer för att pÄ sÄ sÀtt urskilja vilka utmaningar som kan förekomma. Vidare förklaras vilka egenskaper som Àr viktiga för affÀrsrelationer samt hur relationerna har förÀndrats över tid. Metod: Det tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnts bygger en kvalitativ undersökning i form av djupgÄende semistrukturerade intervjuer.

Syftet med min uppsats Àr att fÄ kunskap om matematiksvÄrigheter, dels hur svÄrigheter kan identifieras, men Àven hur man kan förebygga svÄrigheter och hur man kan arbeta med elever som visat sig ha matematiksvÄrigheter. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr följande: Vilka orsaker finns det till att elever hamnar i matematiksvÄrigheter? Vilka uppfattningar finns det om matematiksvÄrigheter? Hur kan man förebygga matematiksvÄrigheter? Hur kan man arbeta med elever i matematiksvÄrigheter? Jag valde att dels göra en litteraturstudie, dels utföra intervjuer med fyra lÀrare och tvÄ specialpedagoger. Resultatet av undersökningen Àr att matematiksvÄrigheter Àr orsakade av brister i undervisningen, bristande motivation och arbetsinsats hos eleverna, brist pÄ arbetsro, psykologiska faktorer samt olika former av inlÀrningssvÄrigheter. NÀr det gÀller undervisningen visade studien att lÀraren har en betydande roll.

Tjugotre kyrkogÄrdar och begravningsplatser har studerats med avseende pÄ den information som delges besökaren. HuvudmÄlsÀttningen har varit granskning av de informationstavlor som, om de överhuvudtaget finns, möter gravplatsbesökarna vid entréer. Urvalet av kyrkogÄrdar och begravningsplatser har skett strategiskt och konsekutivt; strategiskt dÄ platserna valts med ett rimligt avstÄnd frÄn Lund och konsekutivt dÄ valen skett i form av den följd som platserna uppenbarade sig. Ingen kyrkogÄrd eller begravningsplats valdes bort, varför bortfall inte noterats. Begravningsplatsens mÄlgrupp utgörs inte endast av de som vistas dÀr i syfte att besöka en viss gravplats. I grova drag kan besökarna pÄ en kyrkogÄrd delas in i tvÄ grupper: de som besöker en specifik grav (anhörig, slÀktforskning etc.) och flanören (promenad, rekreation, transportstrÀcka). Oavsett besökssyfte ska det vara lÀtt att navigera och finna vidare information pÄ och om begravningsplatsen. Upplysningsarbete och kommunikation med besökare Àr en viktig funktion i arbetet med begravningsplatser. Hur denna kommunikation implementeras Àr frÄgestÀllning och motiv för föreliggande kvalitativa studie och förslag till vidare undersökningar. SÀrskilt fokus har lagts pÄ hur det för begravningsplatser sÄ signifikanta gröna kulturarvet kommuniceras och presenteras för besökaren. UtifrÄn kategorierna planskiss, kontakt/öppettider, kulturarvsinformation och tillgÀnglighetsanpassat kan man konstatera att 15 av 23 besökta begravningsplatser har nÄgon form av planskiss. TvÄ av dessa var i sÄ dÄligt skick att de ej var brukbara. Endast fyra av informationstavlorna bedömdes som ÀndamÄlsenliga utifrÄn sammanlagt tre av de fyra kategorier. 13 av dem uppfyller tvÄ kategorier. Fem av begravningsplatserna saknar helt uppgifter. Ingen av de besökta begravningsplatserna har lyckats kombinera samtliga fyra variablerna. All insamlad information kring dessa fyra kategorier kan inrymmas i variablerna hitta dÀr, förstÄ omrÄdets vÀrden, uppleva omrÄdet och kontakta och pÄ sÄ sÀtt kan informationstavlornas totala meningsskapande i förhÄllande till platsen utlÀsas. En metodologisk svikt föreligger dÄ insamling av data skett frÄn ett begrÀnsat omrÄde(vÀstra SkÄne)..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att studera hÀlso- och kroppsideal som framstÀlls i fem lÀromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för Àmnet idrott och hÀlsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen.Vilka kroppsideal finns i lÀromedlen?Vilka hÀlsosamma kroppsideal och ohÀlsosamma kroppar framstÀlls i lÀromedlen?Skiljer sig idealen beroende pÄ kön?MetodFem lÀroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hÀlsa har anvÀnts för att analysera förekomsten av kropps- och hÀlsoideal. Text- och bildanalys har anvÀnts för att studera materialet och genom en variant av innehÄllsanalys har materialet studerats och analyserats dÀr text och bild som kunnat kopplas till kroppsideal och hÀlsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hÀlsosam kvinnlig kropp, ohÀlsosam kvinnlig kropp, hÀlsosam manlig kropp, ohÀlsosam manlig kropp, hÀlsosam kropp obestÀmt kön och ohÀlsosam kropp obestÀmt kön. Efter en sammanstÀllning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvÀgning gjorts som visar mönster i lÀroböckerna kring hÀlso- och kroppsideal för respektive kön men ocksÄ gemensamma drag mellan könen.ResultatStudien visar att kvinnliga ideala hÀlsosamma kroppar gestaltas pÄ bilderna som smala, vÀltrÀnade och unga.

Det förekommer mycket forskning kring brytning hos andrasprÄksinlÀrare. MÄnga studier anvÀnder sig av modersmÄlstalare som har skattat brytning hos andrasprÄksinlÀrare pÄ en Likert-skala (Jesney, 2004). Ett mÄl med föreliggande studie var att bidra till en ökad insikt om och hur personer med svenska som andrasprÄk uppfattar utlÀndsk brytning i svenska pÄ samma sÀtt som en modersmÄlstalare gör och om det fanns nÄgot samband mellan förmÄgan att uppfatta brytning och förmÄgan att utrycka sig pÄ svenska.  Djupare analyser gjordes av perception och produktion hos andrasprÄksinlÀrare. Designen pÄ studien bestod av tre grupper och omfattade 42 deltagare som representerade 15 sprÄk . TvÄ av grupperna innehöll andrasprÄksinlÀrare och den tredje gruppen bestod av modersmÄlstalare.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka religiösa förestÀllningar som kommer till uttryck i Moa Martinsons Kvinnor och ÀppeltrÀd. Verket publicerades 1933 vid en tidpunkt dÄ tvÄ viktiga idétraditioner (kristendomen och framstegstanken) förlorat sina givna vÀrden och auktoriteter. PÄ den svenska skönlitterÀra marknaden hade modernismen gjort sitt intrÄng. Martinson sjÀlv Àr emellertid definierad som statarförfattare. De frÄgestÀllningar jag har utgÄtt frÄn i analysen av Kvinnor och ÀppeltrÀd Àr; hur kristendomen framstÀlls, vilken bild av romanen fÄs genom jÀmförandet med bibliska motiv samt om det gÄr att finna tankemönster ur andra religioner Àn kristendomen?I uppsatsen har jag utforskat religiösa tankar och idéer frÀmst genom att analysera Kvinnor och ÀppeltrÀd ur ett jÀmförande perspektiv.

Syfte: Studiens syfte Àr att utifrÄn ett postkolonialt perspektiv undersöka Vagabonds researtiklar, för att se om det finns spÄr av koloniala och rasistiska diskurser i journalisternas och fotografernas portrÀttering av andra mÀnniskor och kulturer utanför Europa och VÀsterlandet.Metod: Som kunskapsteoretisk utgÄngspunkt anvÀnds ett kritisk hermeneutisk förhÄllningssÀtt. Kvalitativ metod har tillÀmpats i denna studie och i analysen av researtiklar anvÀnds kritisk diskursanalys.Slutsatser: Slutresultaten visar pÄ gemensamma drag i beskrivningar av lÀnder utanför Europa och VÀsterlandet. Naturen och den primitiva livsstilen verkar vara det som journalisterna verkar mest intresserad av att beskriva. Modernitet fÄr vÀldigt liten plats i Vagabonds artiklar om kulturer utanför Europa och VÀsterlandet. Resejournalistiken i Vagabond prÀglas av reporterjagets egna upplevelser och tolkningar av landet och mÀnniskorna i linje med den koloniala diskursen.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur Utrikesdepartementet förhÄller sig till UDbloggen i samband med kriskommunikation. Teori: Teorier som anvÀnds i studien utgÄr frÄn tre övergripande teoretiska omrÄden: strategisk kommunikation, kriskommunikation samt sociala medier, med tyngdpunkt pÄ företagsbloggen. Metod och material: Sex stycken kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts med medarbetare frÄn tre enheter pÄ Utrikesdepartementet i Stockholm, samt vid den svenska ambassaden i Kairo. Detta för att dessa ingÄr i ett samarbete dÄ det kommer till krishantering och kriskommunikation. En övergripande kvalitativ innehÄllsanalys har ocksÄ genomförts av 20 utvalda blogginlÀgg frÄn UDbloggen. Huvudresultat: Studiens resultat visar att UD anser att en kris prÀglas av informationsbrist hos allmÀnheten och att kommunikation spelar en stor roll i dess krisarbete. DÀrför var man positiv till UDbloggen och dess förmÄga att snabbt nÄ ut med information för att fylla det informationsbehov som uppstÄr vid en kris. DÀremot har UD inte kommit lika lÄngt i planeringen av kriskommunikationen dÄ det inte finns nÄgon kommunikationsplan med mÄl, definierade mÄlgrupper eller nÄgon budskapsstrategi.

Syftet med studien Àr att analysera om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, det skett en förÀndring av RN:s disciplinÀrenden frÄn och med juli Är 1995 till och med Är 2003. Vidare Àr syftet att, om förÀndringar Àgt rum, undersöka huruvida och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa förÀndringar har nÄgot samband med de senaste redovisningsskandalerna. UtifrÄn disciplinÀrendena samt intervjuerna Àr sist men inte minst syftet att undersöka om det finns nÄgon eller nÄgra indikationer pÄ att maktstrukturen inom normbildningen kan ha förÀndrats. Författarna har valt att anvÀnda sig av en induktiv metod som har inslag av en deskriptiv ansats. Metodvalet innefattar en dokumentstudie, delstudie 1, benÀmnd innehÄllsanalys samt intervjuer, delstudie 2.

Den huvudsakliga frÄgestÀllningen i C-uppsatsen lyder: ?Vilka skillnader finns det eventuellt i Pixars sÀtt att skildra könen?? vilket besvaras med hjÀlp av underfrÄgorna: ?Hur ser karaktÀren ut visuellt? Hur skildras karaktÀren med hjÀlp av t.ex. musik? Vad gör karaktÀren? Vad har karaktÀren för roll i handlingen? Vad har karaktÀren för relation till de andra?Syftet med uppsatsen Àr att analysera karaktÀrer frÄn bÄda könen. Framförallt vill jag lyfta fram kvinnan dÄ Pixars filmer tenderar att fokusera pÄ det manliga könet. Som slutsats kommer jag fram till att det var svÄrare Àn jag hade anat att lyfta fram det kvinnliga könet pÄgrund av att det verkligen Àr en mÄngfald av avancerade manliga karaktÀrer medan kvinnan oftast sitter som biroll med mindre viktiga insatser.

Detta arbete cirkulerar det vida begreppet kunskap. Genom att fokusera begreppet till en bestĂ€md ontologisk och epistemologisk sfĂ€r, och med hjĂ€lp av Aristoteles kunskapsanalys konkretisera det, tillĂ€mpas ett analytiskt greppbart kunskapsbegrepp pĂ„ gymnasieskolans svenskĂ€mnesplan. Syftet med en sĂ„dan praktisk operation Ă€r dels att undersöka svenskĂ€mnets specifika kunskapsutrymme, dels att kunna vidga kunskapsdiskussionen till lĂ€roplans- och samhĂ€llsnivĂ„. Utförda kunskapsanalys av Ă€mnesplanen visar en dubbelhet i kunskapsanvĂ€ndningen. Å ena sidan inkluderas sĂ„vĂ€l teoretisk som olika former av praktisk kunskap i Ă€mnets syfte. En tendens att beskriva fronetiskt anstruken kunskap i samband med syftet iakttas.