Inledning: MÀnniskans gudsbilder avslöjar nÄgot om de möjligheter och problemomrÄden hon stÄr inför. Att öka kunskapen kring hur gudsförestÀllningar kan bemötas i psykoterapin Àr viktigt för forskningen, i synnerhet i mÄngfaldssamhÀllet.Syftet med studien var att undersöka patienters erfarenheter av om, och i sÄ fall hur, psykoterapin pÄverkade deras förestÀllningar om Gud.FrÄgestÀllningarna fokuserade patienternas upplevelser av vad som skedde med deras gudsförestÀllningar under en psykoterapi och erfarenheterna kring vilka faktorer som eventuellt bidrog till en pÄverkan pÄ dessa.Metod: Fem patienter som avslutat en psykoterapeutisk behandling intervjuades. Studien hade en kvalitativ forskningsansats och tillÀmpade en fenomenologisk?hermeneutisk analysmetod.Resultat: Studien visar att gudsbilderna förÀndras genom psykoterapi. StrÀnga förestÀllningar blir friare och nyanseras.

Denna studie handlar om hur datorer anvÀnds i trÀ- och metallslöjden samt upplevda för- och nackdelar med anvÀndningen. Undersökningen Àr av kvalitativ art och som metod anvÀnds kvalitativa strukturerade intervjuer med tre lÀrare samt observationer av elever vid sju olika tillfÀllen. I resultatet framkom att de utvalda lÀrarna i huvudsak anvÀnder datorn till att dokumentera elevers arbeten samt till att eleverna fÄr söka inspiration, bilder, arbetsbeskrivningar mm pÄ Internet. En av lÀrarna i undersökningen anvÀnder en egengjord PowerPoint-presentation som beskriver slöjdmoment för eleverna. Deras syften med datoranvÀndning varierar men en gemensam nÀmnare Àr pedagogiska och praktiska vinster.

Denna kandidatuppsats behandlar Àmnet ledarskap och beskriver hur ledarskapet hos en projektledare i Föreningen X har sett ut. Fokus ligger pÄ projektledaren som den formella ledaren i projektgruppen och hur personen har hanterat sin projektledarroll. Studien ser nÀrmare pÄ projektledarens ledarroll utifrÄn ett styrande, stödjande och delegerande perspektiv samt de krav som sÀtts pÄ projektledarollen. Utöver detta behandlas och presenteras den teori som rör krav pÄ ledarskap, situationsanpassat ledarskap, tidsbegrÀnsat ledarskap samt synen pÄ svenskt ledarskap. Vidare presenteras den normativa modellen Fundamental Interpersonal Relationship Orientation (FIRO) som förklarar ledarskapet inom olika grupputvecklingsfaser.

Titel: Ett skepp kommer lastat med vadÄ?? en analys av GP:s ostindiefararrapporteringFörfattare: Sonja GuKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: VÄrterminen 2007Syfte: Att utifrÄn en normativ utgÄngspunkt undersöka om Göteborgs-Postensrapportering frÄn ostindiefararen Götheborg Àr journalistiskt motiverat redaktionellt innehÄll eller om det kan ses som textreklam.Metod: Kvantitativ och huvudsakligen kvalitativ textanalysMaterial: Göteborgs-Postens blogginlÀgg och artiklar under 2005 och 2006Huvudresultat: Det har skrivit en del om ostindiefararen under dess resa frÄn Göteborg till Kina. GP har 339 artiklar som tar upp ostindiefararen Götheborg.I stort sÄ handlar ostindiefararbevakningen om ostindiefararen som arbetsplats, expedition och projekt. Man tar upp det som sker och de som befinner ombord pÄ skeppet, Àven resan och hamnstoppen skildras.Miljöskildringar förekommer nÀr hÀndelser under resan omtalas och berÀttarrösten i rapporteringen Àr allt ifrÄn distanserade till personlig.I enlighet med pressens roll i samhÀllet sÄ förekommer informerande och kommenterande drag i artiklarna. SamhÀllsrelevansen i dessa Àr dock inte sÄhög.

I denna uppsats analyseras ett avsnitt ur Thomas Warburtons svenska översÀttningav Gertrude Steins The Autobiography of Alice B. Toklas (1933). Analysen byggerpÄ en jÀmförelse mellan kÀlltext och mÄltext, dÀr skillnader pÄ sprÄklig detaljnivÄdiskuteras med avseende pÄ möjliga orsaker och effekter. Diskussionen utgÄr ifrÄnen systematisk analys av hur stilistiska effekter i kÀlltexten uppstÄr som ett resultatav genomgÄende drag pÄ olika sprÄkliga nivÄer. Syftet Àr bland annat att se vad somhÀnder med sÄdana sprÄkliga aspekter som inte hör till de mest uppenbara ochtypiska översÀttningssvÄrigheterna och som kanske dÀrför inte fÄr sÄ mycket uppmÀrksamheti översÀttningsprocessen.Verktygen och metoderna för analysen Àr i huvudsak hÀmtade frÄn den lingvistiskastilanalysen och dess tillÀmpning inom översÀttningsvetenskapen, samt tillviss del anpassade efter den bok som utgör mitt analysobjekt.

Titel: Ett skepp kommer lastat med vadÄ?? en analys av GP:s ostindiefararrapporteringFörfattare: Sonja GuKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: VÄrterminen 2007Syfte: Att utifrÄn en normativ utgÄngspunkt undersöka om Göteborgs-Postensrapportering frÄn ostindiefararen Götheborg Àr journalistiskt motiverat redaktionellt innehÄll eller om det kan ses som textreklam.Metod: Kvantitativ och huvudsakligen kvalitativ textanalysMaterial: Göteborgs-Postens blogginlÀgg och artiklar under 2005 och 2006Huvudresultat: Det har skrivit en del om ostindiefararen under dess resa frÄn Göteborg till Kina. GP har 339 artiklar som tar upp ostindiefararen Götheborg.I stort sÄ handlar ostindiefararbevakningen om ostindiefararen som arbetsplats, expedition och projekt. Man tar upp det som sker och de som befinner ombord pÄ skeppet, Àven resan och hamnstoppen skildras.Miljöskildringar förekommer nÀr hÀndelser under resan omtalas och berÀttarrösten i rapporteringen Àr allt ifrÄn distanserade till personlig.I enlighet med pressens roll i samhÀllet sÄ förekommer informerande och kommenterande drag i artiklarna. SamhÀllsrelevansen i dessa Àr dock inte sÄhög.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur gymnasieskolors webbtexter kan förstÄs i förhÄllande till diskurs. För att undersöka detta utgÄr jag frÄn Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Jag undersöker fyra webbtexter som beskriver fyra olika gymnasieskolor ? tvÄ privata och tvÄ kommunala skolor.Uppsatsens ansats Àr sprÄkvetenskaplig. Stor vikt lÀggs dÀrför vid den systemisk-funktionella grammatiken.

This Master?s Thesis aims to investigate and assess the methods used to decrease the discharge ofmetals, primarily copper, from the water purification plant at Assa Industries plating factory inEskilstuna.Literature studies of the purification methods precipitation, ion exchange, evaporation, reverseosmosis and electrolysis has been done to appraise the adequacy of the technique. Thesetechniques are commonly used for purification of industrial waste water.Assa has four plating lines: the Trumline, the big Zinkline, the new Zinkline and the Decorativeline. The new Zinkline is the most modern of the four lines and purification is done byrecirculation over an ion exchange unit. The demand for fresh water is thereby heavily reduced.The Trumline, the big Zinkline and the Decorative line all use older techniques.

Det finns ma?nga fo?rdelar att ha?mta ur ett affa?rssystem, men ba?de vid den initiala implementeringen och den fortsatta utvecklingen av ett fo?retags affa?rssystem uppkommer problem. Fo?r att realisera fo?rdelar i sa? stor grad som mo?jligt kra?vs det att fo?retag agerar pa? ett fo?rdelaktigt sa?tt fo?r att o?verkomma hindrena. Tidigare forskning har behandlat hur fo?retag bo?r agera under den initiala implementeringen medan denna rapports syfte a?r att identifiera viktiga omra?den som pa?verkar fo?retags mo?jligheter att realiserat ytterligare fo?rdelar under det fortsatta utvecklingen av affa?rssystemet, sa? kallat postimplementeringen.Med hja?lp av en litteraturstudie, innefattande affa?rssystemets livscykel, nyttoeffekter och kritiska omra?den fo?r realiseringen av nyttoeffekter vid implementering av affa?rssystem, samt en intervjustudie med totalt elva fo?retag och en implementeringskonsult, da?r tva? fo?retag intervjuades djupare, har slutsatser dragits.

Uppsatsen har en kvalitativ ansats och Ă€r beskrivande till sin form.Dess övergripande syfte var att öka förstĂ„elsen för traumatisk hjĂ€rnskada. Syftet var att förstĂ„ meningsaspekter av skadan och att ge ett bidrag till förstĂ„elsen av olika variationer av livsvĂ€rldsförĂ€ndringen. Hur traumatisk hjĂ€rnskada kan förstĂ„s utifrĂ„n ett existentiellt perspektiv var sĂ€rskilt fokuserat. ForskningsfrĂ„gan löd: Vad och hur berĂ€ttar nĂ„gra vuxna personer som i vuxen Ă„lder drabbats av en traumatisk hjĂ€rnskada om erfarenheter och konsekvenser av skadan och vilka slutsatser kan dras av en fenomenologisk hermeneutisk analys av detta.Åtta personer som varit patienter inom hjĂ€rnskaderehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in pĂ„ band och skrevs ner ordagrant.

Dialekter jÀmnas allt mer ut och utprÀglade dialekter Àr sÀllsynta i dagens samhÀlle. I denna utjÀmning har skolan spelat en stor roll dÄ det under 1800-talet föresprÄkades en utrotningspedagogik pÄ grund av sprÄkliga fördomar. Trots att det idag finns en större medvetenhet om dialektens betydelse för den enskilda individen Àr skolans sprÄknorm Ànnu rikssvenska. Denna studie har för avsikt att undersöka hur lÀrare hanterar motsÀttningen mellan skolans sprÄknorm och elevers identitetsutveckling i sin yrkesroll. Deras egna dialektbruk och dialektattityder studerades för att fÄ en uppfattning om hur de förhÄller sig till dialekter i klassrummet.För att undersöka hur verksamma lÀrare i de lÀgre Ärskurserna pÄ Gotland förhÄller sig till dialekter genomfördes en enkÀtundersökning och en intervjuundersökning.

I denna uppsats behandlas ordföljdsvariationen mellan VSO och VOS i enkla satser i de oceaniska sprÄken samoanska, tonganska och niueanska. En av dessa ordföljder Àr hÀrledd (deriverad) ur den andra. Denna variation pÄminner om de syntaktiska fenomenen object shift(objektsflytt) och noun incorporation(nomen-inkorporering). Vid OS har objektet flyttat ur VP, vilket ocksÄ har hÀnt i VSO-ordföljden, om denna Àr deriverad. Vid NI har objektet morfologiskt sammanfogats med verbet, men i vissa sprÄk har objektet endast flyttat till positionen direkt efter verbet, utan att sammanlÀnkas med detta, vilket ocksÄ har hÀnt i VOS-ordföljden, om denna Àr deriverad.Denna studie Àr baserad pÄ litteratur som behandlar sprÄk i vilka fenomenen OS eller NI tydligt förekommer, och pÄ litteratur som behandlar oceaniska sprÄk som uppvisar liknande syntaktiska drag.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna uppsats var att med hjÀlp av intervjuer problematisera hur metoden HÀlsoprofilbedömning (HPB) kan vara ett hjÀlpmedel vid livsstilsförÀndring. Speciellt fokus har lagts pÄ den betydelse den uppföljande HÀlsoprofilbedömningen har för förÀndringsprocessen.Följande frÄgor stÄr i fokus för denna studie:? Hur upplevs HÀlsoprofilbedömningen?? Vilken roll spelar hÀlsoprofilbedömaren för upplevelsen av HÀlsoprofilbedömningen?? Vilka effekter fÄr HÀlsoprofilbedömningen?? Vilka förvÀntningar har en deltagare inför sin uppföljande HÀlsoprofilbedömning?? Vilka Àr de bakomliggande orsakerna till dessa förvÀntningar?? PÄ vilket sÀtt speglas beteendeförÀndringen i upplevelsen av HÀlsoprofilbedömningen och hur pÄverkar det förvÀntningarna?Metod: Denna C-uppsats bygger pÄ sju stycken intervjuer, fyra mÀn och tre kvinnor. Urvalet bestod av en ÄtgÀrdsgrupp pÄ ett företag dÀr totalt 91 stycken erhöll ett brev per e-post med inbjudan att deltaga i studien. En pÄminnelse skickades ut till kvinnorna i urvalet för att nÄ en jÀmnare könsfördelning.

TvÄ egentliga orsaker ligger till grund för rapporten, införandet av friktionsbultar som förstÀrkningsmetod i LKAB:s gruvor samt det faktum att en beredskap mot smÀllberg och svÄrare seismiska hÀndelser idag saknas. Behoven antas dessutom öka i takt med att brytningsdjupet ökar. Rapporten beskriver tvÄ typer av tester gjorda pÄ olika typer av bergbultar. Den ena typen av test utfördes i laboratoriemiljö under mer kontrollerade former och det andra under verkliga förhÄllanden i LKAB:s gruva i Kiruna. I laboratorietesterna har bultar gjutits in i betongblock och sedan utsatts för skjuv- respektive dragbelastning, för att en grundlÀggande förstÄelse för hur bultarna under sÄdana omstÀndigheter beter sig jÀmfört med Kirunabulten.

Syftet med denna studie Àr att studera pedagogers styrningsstrategier i förhÄllande till barns lek. VÄr ambition med studien var att problematisera de styrningsstrategier som framkom i en förskolas praktik. ForskningsfrÄgorna som lÄg till grund för studien var:Vilka styrningsstrategier i relation till barns lek Àr framtrÀdande i en förskolas praktik?Hur kan pedagogers styrningsstrategier problematiseras utifrÄn barns lek?För att uppnÄ syftet och besvara forskningsfrÄgorna valde vi att göra ett strategiskt urval gÀllande studiens omfattning och antal deltagande. Undersökningen genomfördes pÄ en förskola vid flera tillfÀllen genom videodokumentation.