AbstractDaniel Lantz: En stilistisk analys av Scott Joplins ragtimekompositioner. ? Uppsala: Musikvetenskap. 2001. 60 p.Detta arbete Àr en stilistisk studie av 33 ragtimekompositioner av Scott Joplin.

Studien görs i samarbete med ett mindre svenskt modeföretag som i stor utstrĂ€ckning arbetar med draperade produkter. Överföringen frĂ„n draperat plagg till ett reproducerbart platt mönster bestĂ„r av ett omfattande arbete med uppsömnad av ett stort antal provplagg. DĂ€rför finns ett stort intresse för att resurseffektivisera denna process. I studien undersöks CAD och 3D-simulering som komplement vid framtagningen av produktionsanpassade mönster i syfte att Ă„terskapa en specifik draperat form. Som utgĂ„ngslĂ€ge för studien finns ett plagg som draperats pĂ„ docka av den externa handledaren och designer pĂ„ företaget.

Titel: MÄnga delar ingen helhetFörfattare: Dag Levin och Mattias WesterdahlUppdragsgivare: Norrbottens LÀns Landsting (NLL)Kurs: Examensarbete i medie-och kommunikationsvetenskap, JMGTermin: HT 2012Handledare: Marie GrusellOrd: 15,073Syfte: Syftet med rapporten Àr att kartlÀgga mottagarnas bild av Norrbottens LÀns Landsting.Metod: Kvalitativ metodMaterial: Fokusgrupper med nuvarande- och potentiellt anstÀlldaHuvudresultat: NLL ses idag som en splittrad organisation av bÄde de nuvarande- och potentielltanstÀllda. Tillhörighet hos de nuvarande anstÀllda finns mot den egna avdelningen och inteorganisationen. En liknande tendens finns Àven ett bland de potentiellt anstÀllda vilka inte upplever attNLL Àr en arbetsplats - utan flera.Vidare finns ett mönster hos de nuvarande anstÀllda att informationen inom organisationen ÀrbristfÀllig och det finns en oförstÄelse kring olika beslut. Bilden som de nuvarande anstÀllda har av NLLsom arbetsplats Àr överlag vÀldigt god. Det finns ett mönster av att de ser arbetsplatsen som trevlig ochatt de trivs.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

This essay is about two Swedish folk musicians, Anders Rosén and Leif Stinnerbom, who have been playing two important rolls in the developing process of Swedish folk music, on their separate ways. The main part of this work is focused on the era called ?The Folk Music Vogue?, which was the era when my informants were in the limelight on the Swedish fiddler scene of the 70s.Our music culture is constantly lying under the change of progress and I find it interesting to reflect how these kinds of changes are affecting the role of the musician.In this essay I am reflecting on the different perspectives of the musicianship according to my informants and how they both are referring to their role as musicians. The purpose is further on to see how they have been relating to the change of progress on the field of the Swedish folk music during the 70s and up to this date. Throughout interviews with the informants I am analyzing their personal relationship to their life as folk musicians.

Uppsatsens huvudsyfte Àr att föra förstÄelsen av vilka kriterier som styrvalet mellan mer och fler, i svenska sprÄket, en liten bit framÄt.Uppsatsens bisyfte Àr dels att föra förstÄelsen av vilka kriterier som styrvalet mellan mer och mera framÄt, dels att föra förstÄelsen av vilkakriterier som styr valet mellan fler och flera framÄt. För att genomföradetta anvÀnder jag mig av tvÄ verktyg: empiri och introspektion.Materialet Àr hÀmtat frÄn Gp03a och bestÄr av 679 meningar.Materialet har analyserats syntaktiskt, semantiskt och fonologiskt. Vidden syntaktiska analysen har jag ur materialet urskiljt fem nominalakonstruktionstyper och en adverbiell konstruktionstyp. Jag har Àvengjort en sammanrÀkning av vilken satsledsfunktion som frasen sommyckenhetspronomenet ingÄr i har. Den semantiska analysen hargenomförts genom att konstruktionens substantiv kategoriserats enligten semantisk analysmodell som baseras pÄ Svenska AkademiensGrammatik (Teleman et.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

BAKGRUND OCH SYFTE:Under vĂ„ra Ă„r som musikstudenter pĂ„ lĂ€rarutbildningen, sĂ„ mĂ€rkte vi bland vĂ„ra klasskamrater sĂ„vĂ€l som vĂ„ra kurslĂ€rare och lĂ€rare ute pĂ„ praktikperioder, att kvinnorna ofta visade ett större intresse för omrĂ„den som rytmik och kör ? medan mĂ€nnen var mer engagerade inomensemblespel och instrumentundervisning. Även tidigare forskning pekade pĂ„ samma sak. Detta lĂ„g till grund för vĂ„r studie, dĂ€r vi ville ta reda pĂ„ hur musiklĂ€rare i omrĂ„det utformar sin undervisning. Vidare ville vi dĂ„ undersöka om det var nĂ„gon skillnad mellan de kvinnliga och manliga lĂ€rarna ? och i sĂ„ fall vad detta berodde pĂ„.METOD:Metoden vi anvĂ€nde oss av var en kvalitativ undersökning i form av utskickade frĂ„gor via epost till tre kvinnliga respektive tre manliga musiklĂ€rare.

I uppsatsen jÀmförs verbalsyntaxen i smÄbarnsbilderböcker med mÄlgruppenssprÄk, med syfte att avgöra hur barnsprÄksnÀra författarna skriver. Urvalet av böcker utgÄr frÄn en lista utgiven av Regionbibliotek VÀstra Götaland med rekommenderade böcker för barn upp till 2 Är. Följande författare Àr representerade i studien: Barbro Lindgren, Anna-Clara Tidholm och Catarina Kruusval.Uppsatsens teoretiska ram Àr den generativa grammatiken och metoden Àr kvalitativ. Generativ analys anvÀnds för att undersöka korrelationen mellan barnbokssprÄkets och barnsprÄkets syntaktiska komplexitet, dvs. nÀrvaro/frÄnvaro av funktionella fraser som Inflection Phrase (IP) och Complementizer Phrase (CP) som medger komplexa, finita satser.

De flytande hus som producerades av Aquavilla AB i början av sekelskiftet har problem medotÀtheter i konstruktionen. Detta har gjort att boende i Aquavillorna i förekommande fall harklagat över drag och att vÀrmen inte gÄr att fÄ upp ordentligt i husen. FrÄgestÀllningen för dettaexamensarbete blir sÄledes:Hur ska man göra för att fÄ en erforderlig tÀthet i nÀsta generation Aquavillor och hur fÄr manin en kontroll av tÀtheten i produktionen?Metoden som anvÀndes var trycktÀthetsprovning pÄ tre Aquavillor för att fÄ en uppfattning omhur pass otÀta de Àr och med en vÀrmekamera ta reda pÄ var otÀtheterna finns. Utöver dettautfördes Àven en litteraturstudie och diskussioner med personer erfarna inom lufttÀtningfördes för att kunna föreslÄ förbÀttringar i konstruktionen för att förhindra luftlÀckage.I en byggnad med FTX-system som Àr otÀt kommer inte ventilationssystemet kunna utnyttjassom det ska, dÄ frÄnluften istÀllet för att vÀrma upp den inkommande kalla uteluften, kommeratt passera genom otÀtheter i klimatskalet.

Stöld av intellektuell egendom har blivit erkÀnt som ett stort framtrÀdande problem (Stephenson, 2005). Oftast tror man att utomstÄende tar sig in i företagens system och kommer Ät kÀnslig information, men undersökningar visar att insiders Àr Ànnu större hot, i form av stölder, förlust och lÀckage av företagets intellektuella egendom (Swartz, 2007).Intellektuell egendom kan i stora drag förekomma i tre olika former: idé, dokument och produkt. UtgÄr man frÄn innovationsprocessen sÄ börjar det oftast med en idé. Vid idéstadiet Àr det viktigt för företaget att ha incitament som uppmuntran till de anstÀllda att föda nya idéer till produkter eller tjÀnster, men ocksÄ ha en strategi för att upptÀcka och identifiera de omedvetna idéer som finns hos personalen. En annan viktig del i arbetet, Àr att hantera och skydda idéerna, sÄ de kommer in i utveckling och produktion, utan att konkurrenterna fÄr tag pÄ dem.

Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna studie var att göra en jÀmförelse mellan olika kate-gorier av pedagoger i deras instÀllning till att inkludera elever i behov av sÀrskilt stöd i ele-vens ordinarie grupp. JÀmförelser gjordes vad det gÀller kön, yrke, Älder, stadietillhörighet, yrkeserfarenhet och Àmnesinriktning.Teori: Undersökningen, som Àr kvantitativ med kvalitativa inslag, antar en positivistisk ton med inslag av hermeneutik.Metod: Studien genomfördes som en enkÀtundersökning och kompletterades med informella intervjuer. Den metodologiska ansatsen har drag av det abduktiva, det vill sÀga med en ut-gÄngspunkt i sÄvÀl verklighet som teori.Resultat: Genom studien framkom vissa skillnader mellan könen, dÀr mÀn verkade ha en nÄ-got mer positiv instÀllning till inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. Vidare fanns en tendens till att förskollÀrare/fritidspedagoger var mer positiva i sin instÀllning Àn lÀrare. Spe-ciallÀrarnas uppfattning överensstÀmde ganska vÀl med förskollÀrare/fritidspedagoger.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka organisationskulturen pÄ Getinge Sterilization AB för att se om det förekommer skillnader i grundlÀggande antaganden för arbetarna, tjÀnstemÀnnen och ledningen d.v.s. om det skiljer sig Ät avseende deras uppfattning om sin vardagsverklighet, vilka dessa skillnader Àr och varför de uppstÄr. Vi vill Àven förstÄ hur dessa skillnader kan pÄverka organisationers möjlighet till framgÄng.Vi har tillÀmpat en kvalitativ ansats i syfte att nÄ en djupare förstÄelse för hur informanterna uppfattar organisationskulturen pÄ fallföretaget. För att nÄ en sÄdan förstÄelse har vi sammanlagt gjort 12 semistrukturerade intervjuer med elva olika personer samt tre observationer. Vi har Àven granskat olika interna och externa dokument.

Den hÀr uppsatsen handlar om chefer och vad som motiverat dem till att bli chefer. VÄra utgÄngspunkter i denna uppsats har varit begreppen motivation och karriÀr. Vi har utfört en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat Ätta personer i olika typer av chefspositioner. Studien Àr i sin helhet gjord bland chefer pÄ ett och samma företag inom nÀringslivet.Uppsatsen inleds med att vi klargör för begreppen karriÀr och motivation samt presenterar studiens syfte och frÄgestÀllning för att pÄ sÄ vis skapa större förstÄelse för kÀrnan i vÄr uppsats.I teoriavsnittet tar vi upp och beskriver skilda teorier som vi i vÄrt arbete anvÀnt oss av. Vi har valt teorier som behandlar individuella skillnader, motivation och mÀnskliga behov samt yttre faktorer som kan tÀnkas pÄverka individens karriÀr.Under metodavsnittet beskriver vi vilka övervÀganden och val vi gjort under arbetets gÄng.