En god nutritionsstatus Àr av betydelse för en optimal sÄrlÀkning. Syftet med denna studie var att beskriva sambandet mellan nutrition och sÄrlÀkning ur ett omvÄrdnadsperspektiv. Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie och baserades pÄ 16 vetenskapliga artiklar. I dessa framkom nutritionsstatusens samband med sÄrlÀkning och vad sjuksköterskan kan pÄverka genom sina omvÄrdnadsÄtgÀrder. Det kom Àven fram att energibehovet ökade nÀr patienterna hade svÄrlÀkta sÄr.

I föreliggande systematiska litteraturstudie undersöktes vilka bemÀstringsstrategier som förekom hos kvinnor med diagnostiserad bröstcancer, samt vilken bemÀstringsstrategi som var den vanligaste hos dessa kvinnor. Via Högskolan Dalarnas databas Elin och Blackwell Publishing söktes fulltextartiklar som innehöll uppgifter om bröstcancerdrabbade kvinnors bemÀstringsstrategier under sjukdomstiden. Av 43 lÀsta arbeten medtogs slutligen bÄde kvantitativa (n = 14) och kvalitativa (n = 11) artiklar i studien och dessa undergick kvalitetsgranskning utifrÄn sÀrskilda granskningsmallar. Artiklarna hade god kvalitet. PÄ basen av de 25 vetenskapliga artiklarna befanns kvinnor med diagnostiserad bröstcancer anvÀnde sig av olika bemÀstringsstrategier dÀr stöd och kampanda var de vanligast förekommande.

Syftet med vĂ„r studie Ă€r att genomföra observationer för att kvalitativt undersöka vilka strategier, bĂ„de tillvĂ€gagĂ„ngsmĂ€ssiga strategier samt matematiska strategier, elever anvĂ€nder sig av vid matematiska problemlösningsuppgifter med olika kontexter. I vĂ„rt fall ligger kontextens skillnad i om uppgiften Ă€r verklighetsnĂ€ra eller inte. Tidigare forskning visar bland annat att elever lĂ€ttare anvĂ€nder sig av sina erfarenheter om uppgiften Ă€r verklighetsnĂ€ra. NĂ€r det gĂ€ller matematiska strategier visar forskare pĂ„ vikten av att elever kan se likheter och skillnader till uppgifter som eleven stött pĂ„ tidigare. Även det positiva med interaktion belyses av forskare.

Syftet med denna undersökning var att se om det gick att fÄ en fingervisning om det blir skillnad i resultat dÄ elever fÀrdighetstrÀnar matematik (ekvationer) med hjÀlp av dator, respektive papper och penna. Undersökningen omfattade tre klasser Ärskurs ett pÄ ett estetiskt gymnasium. Halva klassen fÀrdighetstrÀnade med hjÀlp av datorer och andra halvan fÀrdighetstrÀnade med hjÀlp av papper och penna. Alla grupper fick samma instruktioner samt uppgifter. Före och efter fÀrdighetstrÀningen fick eleverna genomföra en diagnos.

Fallrisk ökar med stigande Älder och preventionsprogram tillÀmpas allt mer. Skador till följd av fall leder till mÀnskligt lidande och försÀmrad livskvalitet. Kostnader relaterat till fall Àr samhÀllsekonomiskt betungande. Patienter har rÀtten att avstÄ fallpreventionsÄtgÀrder. En av sjuksköterskans uppgifter Àr att motivera patienter till följsamhet.

I matematikundervisningen i skolan gÄr fÀrdighetstrÀning före förstÄelse och lÀroboken ges en central roll enligt Skolverkets rapport frÄn 2003. Problemlösning Àr ett centralt begrepp och vi anser att elevernas förmÄgor inom matematik kan utvecklas via ett problemlösande arbetssÀtt. Vi vill dÀrför undersöka om elever ges möjlighet till att utveckla sin problemlösningsförmÄga om de arbetar med lÀroboken. Undersökningen genomfördes pÄ 3 av de största förlagens mest populÀra lÀrobok samt Lektion.se som Àr en internetsida som tillhandahÄller lektionsmaterial. Uppgifterna i lÀromedlen analyserades var för sig utifrÄn kunskapskravens kriterier för betyg E i Ärskurs 6 inom problemlösning.

Syftet med denna studie var att ta reda pĂ„ elevers uppfattningar om laborativt material i matematikundervisningen. Även hur liknande form av undersökning kunde gynna lĂ€raren till att fĂ„ reda pĂ„ vilken typ av undervisning som eleverna föredrar. Motivationen som lĂ„g till grund för studien var erfarenheter utifrĂ„n VFU (verksamhetsförlagd utbildning) samt erfarenheter av forskningslitteratur. En stor del av forskningen har pĂ„visat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bĂ€ttre Ă€n elever som inte arbetar med laborativt material. DĂ€rför föresprĂ„kar forskningslitteraturen inom detta omrĂ„de att lĂ€rare borde arbeta med laborativt material under alla Ă„ren i skolan.

Syftet med denna kvalitativa uppsats var att undersöka hur mentorskapet uttrycktes av mentorer pÄ gymnasieskolor, samt hur mentorerna uppfattade det faktiska arbetet, nÀr det gÀllde elever som hamnat i nÄgon form av skolsvÄrigheter. Med skolsvÄrigheter menades alla former av orsaker till att eleven kunde tÀnkas behöva lite mer stöd av mentorerna Àn övriga elever i mentorsgruppen. FrÄgestÀllningarna sökte svar pÄ hur mentorskapet uttrycktes och beskrevs av mentorer, samt vilken betydelse det kan ha i praktiken för elever som hamnat i skolsvÄrigheter. Studien utfördes under vÄren 2011 i form av en webbenkÀt och avgrÀnsades till tio gymnasielÀrare utspridda pÄ fyra kommuner i norrbotten. Svaren analyserades diskursivt med en sociokulturell referensram som grund.

Studien har undersökt effekter av deltagande i ett mindfulnessprogram pÄ stressrelaterade sjukdomar som depression, Ängest och fysisk ohÀlsa, för att utröna om programmet har varit ett effektivt verktyg för individer med stressproblematik. Studien som var av longitudinell karaktÀr baserades pÄ sjÀlvrapporterade uppgifter om Ängest, depression, psykisk ohÀlsa, stresshantering och grad av mindfulness (BDI-II, BAI, KIMS, CRI och SCI), samt ett antal bakgrundsfrÄgor av social karaktÀr som baserades pÄ ett icke-randomiserat sampel (n=15). Resultaten visade att efter avslutat program samt Ätta mÄnader efter hade deltagarna signifikant förbÀttrade vÀrden vad gÀller depression, Ängest och fysisk ohÀlsa. Analyser visade vidare att ju högre grad av mindfulness individen uppvisade desto signifikant lÀgre grad av depression och fysisk ohÀlsa, men inte av Ängest. Sammantaget tyder resultaten i denna studie pÄ att programmet hade mycket goda effekter och det finns dÀrför behov av fortsatt forskning kring mindfulnessprogrammets effekter vid behandling av stressrelaterade problem..

Bostadsanpassningar och att skriva bostadsanpassningsintyg utgör en del av arbetsterapeuters dagliga arbete inom kommunal hemsjukvÄrd. I takt med att befolkningen blir allt Àldre och bor kvar lÀngre i sina ordinÀra boende ökar denna del av arbetsterapeutens arbetsuppgifter. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av bostadsanpassningar och intygsskrivande. Författarna anvÀnde sig av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer för att samla in data. Intervjuerna utfördes inom hemsjukvÄrden i fem kommuner frÄn mellersta till södra Sverige.

I denna studie vill vi undersöka hur lÀrare i Àmnena svenska och engelska anpassar sin undervisning för högskoleförberedande- respektive yrkesprogram pÄ gymnasieskolan. Vi har valt att intervjua fyra lÀrare som undervisar i kurserna Svenska 1 och Engelska 5 pÄ bÄda programkategorierna under pÄgÄende lÀsÄr. Vi har undersökt lÀrarnas upplevelser av att undervisa olika grupper i samma kurs och hur de anpassar innehÄllet i lektionerna till grupperna.Det visar sig att lÀrarnas val av stoff var till olika grad pÄverkat av program och examensmÄl, för vissa av informanterna var det en sjÀlvklarhet att programmet skulle genomsyra undervisning, medans andra ansÄg att det kunde vara minst lika viktigt att ge eleverna en ?paus? frÄn programmens kÀrna genom att vÀlja helt andra uppgifter.?En av de viktigaste punkterna som kom fram var betydelsen av ett nÀra samarbete med yrkeslÀrare som ansÄgs vara viktigt för en lyckad Àmnesintegrering pÄ yrkesprogrammen. Det visade sig att yrkesprogrammens elever i allmÀnhet krÀvde mycket mer uppmuntran och dessutom upplevdes planering och genomförande av lektioner pÄ dessa program vara mycket mer krÀvande för lÀrarna..

The purpose of the present thesis is to investigate the interaction between the branches in the different villages and its users and the importance of the branches for democracy. To illustrate these points, I have focused on Högsby municipality, a local council in Kalmar county. Högsby municipality is of particular interest in this connection, since all seven of the branches have been closed recently; only the main library remains. Moreover, three of the closed branches were, in 2005, taken over by citizen organizations local to the part of Högsby municipality where the libraries were located. The specific issues that were addressed were:- What needs were satisfied by the local libraries in Högsby council and is it possible to satisfy these needs in other ways and then, how?- Does the absence of a local library affect democracy?Interviews were performed.

De begÄvade barnen har, som alla barn, behov av att bli bekrÀftade och bemötta utifrÄn sin mognads- och utvecklingsnivÄ. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger i förskoleklass och grundskolans tre första Är definierar begreppet begÄvade barn och om och i sÄ fall hur de beskriver att de tillvaratar barnens begÄvning. Studien ger en översikt av tidigare forskning kring bland annat begreppet begÄvning, de begÄvade barnens sociala situation och skolsituation samt den specialpedagogiska rollen. För att uppnÄ vÄrt syfte gjorde vi en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger, tre pedagoger i förskoleklass samt tre pedagoger i grundskolans tre första Är. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att pedagogerna upplevde att det var svÄrt att definiera begreppet begÄvade barn och att det finns mÄnga olika sorters begÄvningar.

Syftet med vÄrt arbete var att i ett grammatiskt betonat sammanhang studera om elevernas ordförrÄd ökade genom lÀsning av engelska skönlitterÀra texter. VÄrt arbete i gymnasieklassen pÄ samhÀllsprogrammet Ärskurs 1 organiserades genom att tre olika arbetsmetoder valdes för att ett sÄ rÀttvist resultat som möjligt skulle kunna uppnÄs. Dessa metoder var skriftliga uppgifter, observationer vid gruppsamtal och enkÀter. De skriftliga uppgifterna speglade de redan kÀnda kunskapsnivÄerna hos eleverna. Observationerna av gruppsamtalen visade i huvudsak pÄ ett positivt utfall pÄ sÄ sÀtt att det var ett aktivt deltagande frÄn elevernas sida, i det stora hela med goda sprÄkliga prestationer.

I den hÀr studien undersöks om det Àr bristande tidsuppfattning som orsakar sÀmre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar Àven till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner.Studien har genomförts genom att tvÄ grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mÄtt pÄ prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har Àven deltagit i en intervju.Resultaten visar att det inte finns nÄgon skillnad i prestation pÄ den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sÀmre strategi Àn barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sÀmre Àn andra pÄ tidsuppfattningsuppgiften, dÀremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation pÄ exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det gÄr inte med uppgifterna i den hÀr studien att visa pÄ nÄgra direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne..