Studien har genomförts i syfte att undersöka vad en arbetsmetod som utgÄr frÄn aktivitetslÄdor kan tillföra elever i undervisningen av textilslöjd. ForskningsfrÄgorna har varit: Hur arbetar eleverna med aktivitetslÄdorna i textilslöjden? Hur kan de fungera i undervisningen av textilslöjd? Vilka personliga förmÄgor kan arbetet med aktivitetslÄdor ge elever övning i? Undersökningen har utförts genom att observera tre elevgrupper vid tre tillfÀllen, pÄ tvÄ olika grundskolor. De observerade eleverna svarade efter avslutad övning pÄ tre frÄgor och samtliga deltagare fyllde i en ?kÀnsloenkÀt?.

Uppsatsen Àr skriven för att ge nÄgra tankar om hur man kan förbereda sig för en av de svÄraste situationer vi som lÀrare eller skolpersonal kan hamna i, nÀr det gÀller dödsfall eller svÄra kriser i skolan. Under mina Är pÄ Högskolan i GÀvle/Sandviken har jag funnit vÀldigt lite litteratur och fÄtt ringa undervisning i Àmnet krishantering. Det kÀndes dÀrför angelÀget för mig att fördjupa mig i Àmnet. Under mitt examensarbete har jag valt att studera olika författares tankar kring Àmnet, ?skolan och döden?.Författaren Atle Dyregrov har föredömligt tagit upp hur man kan lÀgga upp en krishanteringsplan och hur man kan gÄ tillvÀga vid det första samtalet tillsammans med barnen.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fritidspedagoger och lÀrare ser pÄ varandras kompetens att undervisa i Àmnet svenska, samt hur detta pÄverkar arbetsfördelningen. Uppsatsen ger en förklaring till vad fritidspedagogyrket och lÀraryrket innebÀr. I vÄr litteraturstudie tar vi upp begreppen kompetens och samverkan och klargör vad de betyder, samt vad tidigare forskning har att sÀga om hur fritidspedagoger och lÀrare uppfattar varandras kompetens. I vÄr kvalitativa undersökning har vi tagit hjÀlp av tio stycken pedagoger, fem fritidspedagoger och fem lÀrare som vi intervjuat. Svaren pÄ intervjufrÄgorna har vi sedan bearbetat och analyserat.

Syfte: Syftet med detta arbete var att undersöka hur företagskultur pÄverkas av ledarskap. Metod: Jag har anvÀnt mig av kvalitativ forskningsmetod. För att samla in information för teoridelen har jag anvÀnt jag mig av sekundÀrdata, metoden och för emperidelen har jag anvÀnt mig av primÀrdata.  Resultat & slutsats: I min undersökning har jag kommit fram till att chef/ledare har en stor roll i företagskultur och de förÀndringar som ibland mÄste ske. Eftersom det Àr dem som oftast har mest makt i företag/organisation, dÀrmed Àr det viktigt att en ledare ska vara kreativ, nyfiken öppen och beslutsam.  Uppsatsen bidrag: Genom den hÀr undersökningen fick jag bÀttre förstÄelse inom ledarskap, företagskultur och samspelet mellan dem och hur ledarens uppgifter och roller kommer att pÄverka kulturer i företag/organisation. Och jag tycker att det Àr viktigt att en ledare/chef vÄgar förÀndra pÄ det kultur som finns inom företaget för att se om det skapas bÀttre förÀndringar eller inte..

Kontaktmannaskap Àr inte nÄgot nytt i vÄrd och omsorgs sammanhang utan har lÀnge anvÀnts inom bland annat psykiatrisk sjukvÄrd. Detta Àr en arbetsmetod, som innebÀr att en ur personalgruppen i till exempel sÀrskilda boendeformer fÄr vissa uppgifter och ett ansvar gentemot en eller flera Àldre. För att omsorgen om den Àldre ska bli sÄ bra som möjligt bör den bygga pÄ ett samspel mellan den Àldre, dennes anhöriga och personalen. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse kontaktpersonen i sÀrskilda boendeformer har för anhöriga. FrÄgorna som stÀllts handlade om vilka kunskaper om och erfarenheter av kontaktmannaskap som anhöriga har.

Syftet med studien var att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas sÄ att den bemöter elever med fallenhet för matematik. Syftet var Àven att fÄ kunskap om hur arbetet med problemlösning kan gynna dessa elever. I genomförandet av studien intervjuades fem verksamma matematiklÀrare i Ärskurs 4-6. Studien belyste att undervisningen mestadels bestod av gemensamma genomgÄngar, att eleverna arbetade med nÄgot helt annat eller blev tilldelade svÄrare uppgifter. Studien belyste ocksÄ att eleverna kunde utmanas i problemlösning genom att lÀraren stÀllde högre krav pÄ dessa elevers kunskaper.

Delaktighet och inflytande i arbetslivet Àr en central bestÀmningsfaktor för anstÀlldas hÀlsa. För att medarbetare ska kunna bli delaktiga och pÄverka pÄ arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en stÀndig dialog, frÀmjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnÄtt hög delaktighet bland sina medarbetare. Som metod anvÀndes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.

Svenska kyrkans sociala arbete kallas diakoni. BÄde prÀster och diakoner kan utföra diakonala uppgifter. I tidigare forskning har prÀster berörts som utövare av socialt arbete i mindre utstrÀckning Àn diakoner. Denna uppsats undersöker prÀsters uppfattningar om samverkan med socialtjÀnsten samt hur tystnadsplikten pÄverkar samverkan. Telefonintervjuer har Àgt rum med sex prÀster i tjÀnst som antingen kyrkoherde eller komminister i HÀrnösands stift.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka vilken geografisk omvÀrldsbild elever har, dvs. vilken inre karta de har av vÀrlden, och hur den formas. Vi har anvÀnt oss av en metod bestÄende av en enkÀt med bÄde allmÀnna frÄgor om elevens erfarenheter samt tre kunskapsbaserade uppgifter om kartan. Den första av dessa tre Àr en öppen uppgift dÀr eleven ombeds rita vÀrldskartan pÄ ett blankt papper. Det görs sedan kopplingar mellan elevernas erfarenheter, kunskaper och den mentala kartan.

Fenomenet motivation och sÀrskolan ur ett inifrÄnperspektiv d.v.s. ur ett elevperspektiv Àr ett tÀmligen outforskat omrÄde. Den hÀr undersökningen försöker belysa vad ungdomar pÄ ett nationellt program pÄ gymnasiesÀrskolan berÀttar om sin skolgÄng, hur de upplever kÀnslan av motivation samt vad de upplevelser som motiverande. Empirin utgörs av 4 kvalitativa intervjuer med elever, dÀr informanterna berÀttat om sina upplevelser av motivation och sÀrskolan. Med hjÀlp av livsvÀrldsfenomenologin och hermeneutiken har resultaten tolkats och analyserats.

VÄrt syfte med undersökningen har varit att ta reda pÄ hur vi kan motivera och intressera vÄra elever samt vilka svÄrigheter eleverna möter vid problemlösning i matematikundervisningen. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever har det visat sig att den största svÄrigheten har varit textförstÄelsen vid problemlösningsuppgifter. Faktorer som Àr vÀsentliga för problemlösning Àr variation i undervisningen, uppgifter med lÀmplig svÄrighetsgrad och att anvÀnda eleverna som utgÄngspunkt i undervisningen. Eleverna uppskattar samarbete. Enligt litteraturen Àr det viktigt att eleverna kÀnner sig motiverade och ser meningsfullheten med det de gör.

Detta examensarbete utfördes i en niondeklass i Kalix kommun. Syftet var att undersöka elevernas syn pÄ matematik samt att undersöka om intresset för Àmnet förÀndrades genom anvÀndning av vardagsbaserad undervisning. De vardagsbaserade uppgifterna presenterades med lÀraren i centrum, samtidigt som en öppen dialog var tÀnkt att föras med eleverna. Elevernas matematikbok blev ett komplement till undervisningen dÄ vi konstruerade egna uppgifter, men det var ÀndÄ boken som styrde innehÄllet i uppgifterna. För att mÀta elevernas Àndrade intresse för Àmnet matematik anvÀndes enkÀter och intervjuer.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur nyanlÀnda elever utvecklar ett funktionellt andrasprÄk i en förberedelseklass. Jag ville veta hur lÄng tid andrasprÄkseleverna normalt stannar i förberedelseklassen och vilken bedömning pedagogerna gör gÀllande elevernas sprÄkkunskaper inför utslussningen till vanlig klass. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod, genom intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklass och intervjuerna spelades in pÄ band. Syftet var att undersöka vilka undervisningsmetoder som förekommer i förberedelseklasser och som Àr mest sprÄkutvecklande för andrasprÄkselever. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder liknande undervisningsmetoder vid startperioden för sprÄkinlÀrningen.

MÄnga elever anser att SO-Àmnena Àr trista och jobbiga. Som blivande SO-lÀrare kÀnns detta faktum inte bra och mina tankar gÄr direkt till att det mÄste gÄ att göras nÄgot Ät. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sÀtt att höja intresset. Lokalhistoria Àr inte bara ett sÀtt att lÀsa historia utan det finns förutsÀttningar att integrera alla skolans Àmnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nÀra eleven och möjligheter finns att pÄ ett sÀtt vÀva in praktiska studier.

Verksamhetschefsreformen har inneburit en förÀndring inom svensk sjukvÄrd. Uppgifter som tidigare lÄg högre upp i organisationen har nu flyttats ner och lagts pÄ verksamhetschefen. Med utgÄngspunkt i Universitetssjukhuset i Lund beskrivs dels mer utförligt de strikt formella förvÀntningar, mÄl och regler som finns kring utformningen av verksamhetschefspositionen, dels de mer informella förvÀntningar och mÄl som finns pÄ olika nivÄer i hierarkin. En slutsats Àr att sjukhusledningens idéer i vissa avseenden stÄr i kontrast till de normer och idéer som fortfarande lever kvar pÄ lÀgre nivÄer i organisationen.TvÄ organisationsteoretiska perspektiv har anvÀnts för att tolka det förÀndringsarbete som reformen har inneburit. Som resultat av denna tolkning har slutsatsen att bÄda perspektiven inte för sig Àr kapabla att ge en fullstÀndig bild av reformen nÄtts, men att de tillsammans förmÄr ge en mer komplett beskrivning..