SammanfattningDetta examensarbete handlar om gymnasieelevers kunskapsutveckling i skolÀmnet engelska sett ut ett 10 Ärs perspektiv, frÄn 1997 till 2006. Undersökningens huvudsyfte har varit att granska kunskapsutvecklingen bland gymnasieelever i engelska. Detta har gjorts genom en dokumentanalys av Skolverkets rapporter om elevers resultat pÄ det nationella provet i Engelska A under Ären 1997-2006. I denna studie har Àven jÀmförelser gjorts mellan elevers kursbetyg och provbetyg samt kvinnors och mÀns provresultat i Engelska A. Ett andra syfte har varit att granska yrkesverksamma lÀrares uppfattningar kring gymnasieelevers kunskapsutveckling i engelska och Àven uppfattningar kring det nationella provets utformning och anvÀndande.

Kompaktaggregat Àr ett integrerat FTX- och FVP-system som anvÀnds i passivhus. Vi har gjortenergiberÀkningar i programmet VIP+ för att se hur kompaktaggregatet skulle kunna fungera ipassivhus i Sverige.De resultat vi har fÄtt fram ur VIP+ visar att passivhus med ett installerat kompaktaggregat klararav att nÄ passivhuskraven Ànda upp till SkellefteÄ. De berÀknade vÀrdena understiger kraven förpassivhus, men en viss marginal behövs för att kraven ska nÄs Àven efter uppförandet avbyggnaden. Vi har Àven tolkat tekniska uppgifter pÄ ett sÀtt som enligt oss har en positiv effektför passivhus pÄ kallare orter. DÀrför tror vi inte att vÀrdena för de tre nordligaste platserna Àrhelt tillförlitliga.

VÄrt sÀtt att kommunicera med varandra Àr i hög grad situationsberoende. Ett tillfÀlle nÀr samtalets form kan ha stor betydelse Àr i kontakten mellan lÀkare och patient och dÄ speciellt nÀr lÀkaren behöver förmedla trÄkiga nyheter till patienten. I denna studie undersöktes faktorer som pÄverkar hur lÀkaren upplever sin förmÄga att genomföra samtal med ?bad news? för patienten. Nio lÀkare pÄ tvÄ sjukhus i Mellansverige intervjuades.

UtifrĂ„n svensk krisberedskap och synen pĂ„ samverkan i lagstiftning och organisationer, framtrĂ€der bilden av samverkan som en organisationsöverskridande arbetsform dĂ€r alla organisationer bidrar till de uppgifter som behöver utföras. Denna syn pĂ„ samverkan framstĂ„r som den optimala arbetsformen samtidigt som den i praktiken Ă€r svĂ„r att genomföra och krĂ€ver bĂ„de engagemang och resurser. Övning av samverkan har ifrĂ„gasatts dĂ„ det ofta tenderar att omfatta övningar dĂ€r flera organisationer befinner sig pĂ„ samma plats men övar de organisationsspecifika momenten sida vid sida. I denna rapport har en samverkansövning som arrangeras i norra Sverige, pĂ„ utbildningsnivĂ„, mellan blĂ„ljusutbildningar studerats i syfte att titta pĂ„ samverkansformerna mellan studenter och deras syn pĂ„ samverkan.  Observationerna visar att resultatet ger en grĂ€nsöverskridande samverkansövning dĂ€r studenterna efterfrĂ„gar och erbjuder hjĂ€lp utanför det egna kompetensomrĂ„det. Resultatet genererar en positiv uppfattning om nyttan med samverkan mellan blĂ„ljusorganisationer och samverkansövning för studenter. .

Den hÀr studien undersöker hur val av examinationssituationer pÄverka elevernas prestation i matematik. Syftet Àr att undersöka hur elever presterar utifrÄn olika bedömningssituationer. Vi anvÀnde oss av en empirisk studie dÀr 12 sextonÄriga elever i Ärskurs 9 genomförde uppgifter i decimaltal frÄn Nationella prov för Ärskurs 9, Är 2009.  I studien anvÀnder vi oss av bÄde kvalitativ och kvantitativ data. Data samlades in vid tvÄ tillfÀllen med hjÀlp av skriftligt test och med hjÀlp av deltagande observationer under ett muntligt test i par. Hermeneutiken ligger till grund för tolkning av den kvalitativa data.

Syftet med denna studie Àr att nÄ ökad kunskap om hur arbetsuppgifter kan se ut för en ny examinerad vÀgledare pÄ olika arbetsplatser. I undersökningen ges ocksÄ en blick över vÀgledarnas upplevelser nÀr det gÀller relationen mellan deras kompetens och arbetsuppgifter. Genom kvalitativ metod dÀr fem intervjuer med studie- och yrkesvÀgledare i Stockholms lÀn har analyserats. Vi har kommit fram till att dessa studie- och yrkesvÀgledare har haft ett arbete efter avslutad examen inom skolvÀsendet. Alla vÀgledarna ser ett samband mellan den kompetens de har fÄtt frÄn utbildningen och deras arbetsuppgifter och yrkesroller.

Syfte: Vi ska analysera hur fastighetsmÀklare vÀrderar smÄhus och hur de anvÀnder sig av taxeringsuppgifter, det vill sÀga de egenskapsuppgifter om tomtmark och smÄhus som samlats in vid fastighetstaxeringen frÄn fastighetsÀgarna. Vi ska Àven sammanstÀlla en modell över de faktorer som har central betydelse vid uppskattning av marknadsvÀrdet.Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr vi genomfört personliga intervjuer med fastighetsmÀklare. Teorin baseras pÄ relevant litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska kÀllor. Empirin redovisas genom en kategorianalys.  Resultat & slutsats: Vi har kommit fram till att fastighetsmÀklare med erfarenhet inte följer de steg som teorin tar upp vid fastighetsvÀrdering.

Uppsatsens syfte var att undersöka varför Pitebygden stod utanför Hungerrörelsen vÄren 1917, samt att studera rörelsen utifrÄn ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv. För att undersöka detta har dels en fallstudie pÄ Pitebygden gjorts, dels en komperativ studie mellan tvÄ lokala- och tvÄ rikstÀckande tidningar. Jag har konstaterat att Hungerrörelsen bör i första hand ses ur bÄde ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv, dÄ dessa bÄda faktorer visade sig hÀnga ihop. Med utgÄngspunkt frÄn detta drar jag slutsatsen att Pitebygdens uteblivna reaktioner kan förklaras utifrÄn bÀttre försörjningsmöjligheter och avsaknaden av en facklig och en politisk organisation. Det finns Àven uppgifter i uppsatsen som tyder pÄ att liberala och frisinnade strömningar, samt Evangeliska Fosterlandsstiftelsens starka grepp om bygden kan ses som en bidragande orsak till att Pitebygden kom att stÄ utanför Hungerrörelsen 1917..

Syftet med denna studie var att undersöka skolÄr 4 elevers förstÄelse av likhetstecknet. Vi ville Àven studera hur symbolen presenteras i elevernas lÀroböcker och mot bakgrund av tidigare forskning diskutera hur detta kan pÄverka deras förstÄelse av begreppet. I studien anvÀnde vi oss av tre insamlingsmetoder: en kvantitativ undersökning, kvalitativa intervjuer och en textanalys av lÀroböcker för skolÄr 3 och 4. VÄr undersökning visar att Àven om eleverna uppvisar bra förstÄelse av likhetstecknet nÀr de löser uppgifter av strukturell typ, har de svÄrigheter med att muntligt beskriva likhetstecknets funktion. Textanalysen synliggör att andelen utsagor av operationell typ som framhÀvs i lÀroböckerna för Äk 3 minskar betydligt i lÀroböckerna för Äk 4.

Konceptet med ubiquitous-miljöer gÄr ut pÄ att information ska vara tillgÀngligt nÀr som helst, var som helst. Den hÀr uppsatsen behandlade annonser i denna miljö och hade perspektivet utifrÄn konsumenten. MÄlet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur konsumenter upplever annonsering i dessa miljöer och hur de förhÄller sig till integritetsfrÄgor samt vilka faktorer som Àr viktiga för att de ska uppskatta en annons. För att ta reda pÄ detta anvÀndes ett ramverk om annonsering i ubiquitous-miljöer baserat pÄ en artikel av Ranganathan och Campbell (2002). För att samla in data anvÀndes en onlineenkÀt som publicerades pÄ Hallandspostens webbsida.

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsledaren inom Àldre- och handikappomsorgen definierar begreppet omsorg och vad de i sitt dagliga arbete anser utgöra omsorg. Intervjuer gjordes med sex arbetsledare inom Àldre- och handikappomsorgen i en kommun i Norrbotten. Eftersom det i kommunen förekommer arbetsledare med olika utbildningsbakgrund sÄ speglas detta i urvalet av informanter. HÀlften hade social omsorgsutbildning och hÀlften annan utbildning, detta för att fÄ ett bredare perspektiv pÄ begreppet. Resultatet gav inte nÄgon enhetlig definition av begreppet som beskrevs som svÄrdefinierat eftersom det omfattar ett stort omrÄde.

Studiehandledning Àr en viktig del av modersmÄlslÀrares arbete. Genom studiehandledning pÄ modersmÄlet, kan andrasprÄkselever fÄ hjÀlp i ett eller flera skolÀmnen för att tillgodogöra sig skolans ordinarie undervisning. Syftet med studien Àr dels att undersöka vad klasslÀrare/ÀmneslÀrare, modersmÄlslÀrare och elever har för uppfattning om studiehandledning i Àmnet matematik för andrasprÄkselever. Dels Àr det att undersöka hur samverkan mellan klasslÀrare och modersmÄlslÀrare ser ut. I undersökningen anvÀnds kvalitativa intervjuer med sju lÀrare och fyra elever.

Kostnader för bristande kvalitet kan kontrolleras i företagen med mÀtningar för att fÄ indikationer pÄ om nÄgot behöver ÄtgÀrdas eller förbÀttras för att minska kvalitetsbristkostnaderna och i sÄ fall vad. För att genomföra mÀtningar av dessa kostnader krÀvs information om de olika parametrar som orsakar att kvalitetsbristkostnader uppstÄr. Syftet med denna undersökning var att ta fram en arbetsprocess för att kartlÀgga information för mÀtning av interna kvalitetsbristkostnader i ett tillverkande företag. Undersökningen har genomförts som en fallstudie pÄ ett företag med hjÀlp av dokumentanalyser och intervjuer. Arbetet resulterade i en arbetsprocess som togs fram utifrÄn den genomförda undersökningen och som Àr tÀnkt att underlÀtta för företag i deras arbete med uppstartning av kvalitetsbristkostnadsmÀtningar.

I föreliggande systematiska litteraturstudie undersöktes strategier för att lÀra ut förbÀttringskunskap som förekom inom hÀlso- och sjukvÄrden och dÀrtill hörande utbildningar. Via Landstinget Dalarnas och Högskolan Dalarnas databaser söktes artiklar som innehöll uppgifter om utlÀrningsstrategier för detta. Av 66 lÀsta artiklar togs bÄde kvalitativa (3 st) och kvantitativa (12 st) med i studien. Artiklarna granskades utifrÄn modifierade granskningsmallar och deras kvalitet bedömdes. Granskningen visade att den oftast förekommande strategin Àven var den effektivaste.

Volvo Personvagnar AB (Volvo PV) ingÄr sedan 1999 i Ford Motor Company. I ett sÄ stort företag som Volvo PV Àr det sjÀlvklart omöjligt för en enskild individ att ensam bedriva det totala arbetsmiljöarbetet och dÀrför krÀvs det att uppgifter och ansvar fördelas till medarbetare ute i organisationen som har möjlighet att överblicka arbetsmiljön och ÄtgÀrda eventuella brister, om sÄdana skulle uppkomma. NÀr uppgifter fördelas ner i organisationen krÀvs mycket tydliga rutiner och instruktioner för att ledningen skall kunna sÀkerstÀlla att arbetet bedrivs effektivt och att eventuella problem ÄtgÀrdas.Syftet med denna uppsats var att redogöra för gÀllande rÀtt kring delegering av arbetsmiljöuppgifter och vilka rekvisit som finns för att kunna genomföra en rÀttsligt giltig delegering. Studien av gÀllande rÀtt lÄg sedan till grund för en analys av Volvo Personvagnars delegeringsordning och rutinerna för denna. Det konstaterades att delegeringen av arbetsmiljöuppgift inte automatiskt innebÀr att den sommottagit uppgiften Àven Àr den som har straffansvaret vid en olycka.