Syftet med detta arbete var att studera hur nÄgra andrasprÄkselever pÄ SFI anvÀnder varandra som resurser vid tvÄ olika samarbetsuppgifter. Datainsamlingen bestÄr av transkriberade bandinspelningar frÄn första respektive andra skrivuppgiften. Vi utgick frÄn hypotesen att samarbetsinlÀrning resulterar i positiv interaktion som i sin tur gynnar sprÄkutvecklingen. Resultatet av denna undersökning visar att det som diskuteras mest under dessa samarbetsuppgifter Àr innehÄllsepisoder. Uppgifter som ger utrymme för kreativitet och fantasi visar att de ger fler antal repliker.

Studien har genomförts i syfte att undersöka vad en arbetsmetod som utgÄr frÄn aktivitetslÄdor kan tillföra elever i undervisningen av textilslöjd. ForskningsfrÄgorna har varit: Hur arbetar eleverna med aktivitetslÄdorna i textilslöjden? Hur kan de fungera i undervisningen av textilslöjd? Vilka personliga förmÄgor kan arbetet med aktivitetslÄdor ge elever övning i? Undersökningen har utförts genom att observera tre elevgrupper vid tre tillfÀllen, pÄ tvÄ olika grundskolor. De observerade eleverna svarade efter avslutad övning pÄ tre frÄgor och samtliga deltagare fyllde i en ?kÀnsloenkÀt?.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrares skriftliga respons Àr formativ i svenskÀmnet och hur den formuleras i nÄgra klasser pÄ en högstadieskola. Undersökningen har genomförts med utgÄngspunkt i en innehÄllsanalys av Ätta responstexter frÄn fem olika lÀrare. Analysen delades in i fyra kategorier: kommunikativt orienterade, texttypsorienterade, skolnormsorienterade och sprÄknormsorienterade kommentarer. Resultatet visar att lÀrarna ger respons pÄ sÄdant som hör till kommunikativt orienterade, texttypsorienterade och sprÄknormsorienterade kommentarer. UtifrÄn detta kan man dra slutsatserna att lÀrarna i sin skriftliga respons har fokus pÄ flera olika aspekter i sin skriftliga respons och denna anpassas efter elevtext och uppgift.

Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om hur IKT (informations- och kommunikationsteknologi) kan anvÀndas vid skolors studiebesök pÄ museer.Det teoretiska arbetet grundas i en sociokulturell teoritradition vilken har kompletterats med contextual model of learning, diskursanalys, multimodal diskursanalys, och multiliteracitet.Metoden ramas in av en etnografisk ansats, vilken inrymmer fÀltarbete, deltagandeobservationer, videodokumentation och fokusgruppsintervjuer, med metoden stimulated recall.Resultatet belyser hur elever har anvÀnt mobil teknik och multimodala sprÄkformer för att lösa uppgifter vid ett museibesök. I studien upplevde eleverna att de mobila resurserna var enkla att hantera. Samtidigt inverkade den digitala tekniken och sammanhanget pÄ hur eleverna kunde uttrycka sig. I situationen uppstod hierarkier kopplade till resurshanteringen, dÄ mobilen gav anvÀndarna förhandlings- och tolkningsfördelar. Ett angelÀget omrÄde för framtida forskning Àr att utveckla mer kunskap om hur etiska frÄgor bör hanteras i förhÄllande till de multisprÄk som utvecklas vid anvÀndning av IKT.

Bilder sÀger mer Àn ord, och det Àr en del av konstens uppgift. I min uppsats vill jag skapa förstÄelse för bildteckens semantiska beroende och oberoende till det som de betecknar, och utforma en metod för öppen bildteckenlÀsning utan kommunikativ effektivitet.Mitt intresse för konstens bildtecken som vÀcker frÄgor, trotsar gÀngse uppfattningar samt öppnar upp till diskussion, ligger till grund för denna uppsats. FrÄgorna kring bildteckentolkning har framkommit genom undersökande arbete i eget konstnÀrligt skapande, samt blivit aktuellt i diskussioner pÄ skolor dÀr jag varit lÀrarkandidat. Funderingar om bildskapandet, och dess syfte, har kommit frÄn elevers bilder som tydligt svarar mot givna uppgifter i klassrummet. De bildtecken som jag dÄ funderat kring Àr sÄdana som Àr tydliga i sin kommunikation mellan skaparen och betraktaren, som Àr tydliga att tyda och blir begreppsliga.

Under de senaste 200 Ären har försvarsmakten varit stÀndigt nÀrvarande i Karlsborg. Med utgÄngspunkt i begreppet makt har jag undersökt hur kommunen och företagarna i Karlsborg upplever denna militÀra nÀrvaro samt hur de hanterar den. Genom att utgÄ frÄn maktens tre ansikten har jag redogjort för hur Karlsborgsborna uppfattar makten. Jag har visat hur de anpassat och assimilerat sig efter de rÄdande förutsÀttningarna samt hur den otrygga situation de befinner sig i har pÄverkat kommunens företagande. Jag har Àven redogjort för de möjligheter och begrÀnsningar som försvarsmaktens verksamhet medför till kommunen. Information har samlats in med intervjuer som metodverktyg.

Detta examensarbete avser att undersöka studiemotivation inom Àmnet samhÀllskunskap. Arbetet inleds med bakgrundsfakta vad motivation och studiemotivation Àr för att sedan gÄ in pÄ litteratur och tidigare forskning i Àmnet. Undersökningen i arbetet syftade snarare till att kartlÀgga olika faktorer fem gymnasieelever ansÄg pÄverkade deras studiemotivation att prestera i samhÀllskunskap Àn att mÀta de olika faktorerna exakt. Med hjÀlp av tvÄ intervjutillfÀllen i en fokusgrupp kunde sju kategorier utkristalliseras av de mÄnga olika faktorer som eleverna ansÄg pÄverkade deras studiemotivation i samhÀllskunskap. De sju kategorierna var: LÀraren, Àmnet/uppgifter och studiematerial, valmöjligheter/tydliga mÄl och möjlighet att pÄverka, skolmiljö, betyg och belöningar, klasskamrater och förÀldrar.

Följande studie Àr en kvalitativ anvÀndbarhetsstudie dÀr syftet har varit att hitta eventuella anvÀndbarhetsproblem i systemet Pulsen Combine och diskutera eventuella konsekvenser av dessa. Detta har gjorts genom att genomföra anvÀndartest dÀr metoden think aloud anvÀnts med hjÀlp av deltagare ur tre representativa grupper: yngre lÄginkomsttagare, Àldre och personer med funktionshinder. Resultaten visar pÄ att det finns anvÀndbarhetsproblem i systemet som alla fÄr olika konsekvenser. I vissa fall pÄverkas deltagarna inte nÀmnvÀrt av de existerande problemen. I andra fall kan deltagarna inte slutföra de uppgifter de pÄbörjat och i de vÀrsta av fall tror sig deltagarna har slutfört en uppgift pÄ ett korrekt sÀtt men dÄ uppgiften i sjÀlva verket har misslyckats.

Studier har visat att sjuksköterskors arbetsmiljö kan pÄverka dem i deras omvÄrdnadsarbete. Studien Àmnade intervjua sjuksköterskor om hur de upplevde att deras arbetsmiljö pÄverkade deras omvÄrdnadsarbete. Intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor pÄ ett sjukhus i VÀstsverige. Intervjuerna analyserades och manifesta meningsenheter, kopplade till studiens syfte, identifierades och kondenserades. Resultatet visade att det finns flera faktorer i sjuksköterskornas arbetsmiljö som de upplever pÄverkar dem i deras omvÄrdnadsarbete.

Genom detta examensarbete har vi valt att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ och syfte med hemlÀxan i matematik. Ges hemlÀxan, vill vi ta reda pÄ hur hemlÀxan Àr kopplad till undervisningen genom utformning och uppföljning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med elva lÀrare som undervisar i matematik i grundskolans tidigare Är. VÄrt resultat visar att nio av lÀrarna vÀljer att ge hemlÀxa och syftena var hemmet, dÀr förÀldrar skulle vara medvetna om sina barns skolarbete, repetition, dÀr eleverna fick möjlighet att repetera det som arbetats med under lektionerna, och ansvar, dÀr elevernas ansvarstagande sÀtts i fokus. HemlÀxan avspeglar undervisningen och den bygger pÄ moment som eleverna Àr bekanta med och lektionstid avsÀtts till uppföljning av hemlÀxan.

1KOGNITIVA FUNKTIONER VID UTMATTNINGSSYNDROM?Utmattningssyndrom Àr ett tillstÄnd som orsakas av lÄngvarig stress i arbete eller privatliv.Föreliggande studie har syftet att studera förÀndringar i kognitiv funktion med fokus pÄ visuellt episodiskt minne, uppmÀrksamhet och responskontroll tio Är efter sjukskrivning pÄ grund av utmattningssyndrom. Kompletterande test och sjÀlvskattningsformulÀr inkluderades vid uppföljningen för att nÀrmare undersöka visuellt episodiskt minne, exekutiv funktion, psykisk hÀlsa samt subjektiva aspekter av utmattningssyndrom. Patient- och kontrollgrupp utgjordes av nio respektive tre kvinnor. Testresultat jÀmfördes mellan grupper och testtillfÀlle ett och tvÄ.Resultaten visade pÄ frÄnvaro av skillnad mellan testtillfÀlle i de mÄtt som följdes upp samt att patientgruppens problem med visuellt episodiskt minne vid uppföljningen framförallt gjorde sig gÀllande i komplexa uppgifter vilket möjligen kan förklaras av bristande exekutiv funktion.Eftersom deltagarantalet i bÄde patient- och kontrollgrupp var lÄgt Àr resultaten att betrakta som pilotdata..

Studien syftar till att undersöka lÀrares uppfattningar om lÀsförstÄelseutveckling och om hur lÀsförstÄelseundervisning. Det Àr en kvalitativ studie inspirerad av fenomenografisk metodansats med halvstrukturerade intervjuer som datainamlingsmetod. Resultatet visar att det finns en variation i lÀrares uppfattningar om vad som utvecklar lÀsförstÄelse och hur lÀsförstÄelseundervisning ska genomföras. Det som framkommer i intervjuerna med pedagogerna Àr att de flesta vill och försöker arbeta medvetet med sin lÀsförstÄelseundervisning men att det till stor del förekommer mest implicit undervisning. Resultatet pÄvisar en tendens till att eleverna blir sittande att genomföra uppgifter pÄ egen hand eller i par och pedagogen blir instruktionsgivare och kontrollant istÀllet för undervisare och övervakare av elevernas lÀsning.

I denna C-uppsats Àr syftet att titta pÄ vilket sÀtt kursplanens och lÀroplanens mÄl Àr kopplade till de nationella proven i matematik för skolÄr 5 och 9 och vad de innehÄller matematiskt. Med innehÄller matematiskt menar vi vad frÄn matematiken som tas upp och om uppgifterna visar pÄ de mÄl ur styrdokumenten som Àr avsett. Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av tre prov för Är 5 och tre prov för Är 9 samt kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare. Alla informanter tycker att de nationella proven i matematik speglar kursplanen. LÀrarna för Är 5 vill Àndra provens utformning och lÀrarna frÄn Är 9 tycker att proven Àr bra, sÀrskilt som ett stöd nÀr de ska sÀtta betyg.

I Sverige pÄgÄr ett omfattande tillgÀngliggörande och spridande av upphovsskyddade verk genom fildelning. Fildelningen i sig Àr en teknik för överföring av datafiler frÄn en anvÀndare till en annan. DÄ denna teknik exempelvis anvÀnds till att sprida musik- och filmfiler i strid mot upphovsmannens ensamrÀtt i Lag (1960:729) om upphovsrÀtt till litterÀra och konstnÀrliga verk, blir fildelningen illegal. De fildelare som Àgnar sig Ät detta kallas ibland i fildelningsdebatten för pirater.De upphovsmÀn eller rÀttighetsinnehavare som vill försvara den i lag stadgade ensamrÀtten till sina verk, har en del olika metoder att anvÀnda sig av. Dessa metoder strÀcker sig frÄn allt mellan informationskampanjer till tekniska kopieringsskydd.

Succinylcolin Àr ett icke-depolariserande muskelrelaxantia som anvÀnds inom anestesisjukvÄrd. En vanlig biverkning Àr postoperativ myalgi. Varför smÀrtan uppstÄr Àr inte helt klarlagd. Under mÄnga Är har forskare runt om i vÀrlden försökt komma till rÀtta med problemet utan att helt lyckas.Olika lÀkemedel och strategier har prövats. En av de viktigaste uppgifter en sjuksköterska har Àr att förebygga och lindra lidande.