Svenska elevers prestationer inom matematik rapporteras bli allt sÀmre. Om man trÀnat exempelvis multiplikationstabellerna till den grad att de automatiserats belastas arbetsminnet mindre och man kan sÄledes fokusera pÄ mer krÀvande uppgifter. I föreliggande studie har kvalitativa metoder i form av elevobservationer och elevintervjuer anvÀnts. Vi undersökte hur det ser ut dÄ elever i en Ärskurs tre tabelltrÀnar multiplikation intensivt, hur deras resultat utvecklades av tabelltrÀningen med hjÀlp av Diamantdiagnoser samt vad eleverna tyckte om detta.Resultatet av observationerna var att eleverna satt enskilt och trÀnade tyst med hjÀlp av olika material. Ingen interaktion Àgde rum varken mellan lÀraren och eleverna eller eleverna sinsemellan.

Det övergripande syftet med detta arbete var att ta reda pÄ kommunikationens betydelse för matematikförstÄelse. Jag ville ta reda pÄ om kommunikationen inverkar positivt pÄ elevers matematikförstÄelse dvs. gör att de klarar kurserna bÀttre. Eftersom jag arbetar med elever pÄ gymnasiet har fokus varit pÄ gymnasieelever. För att fÄ svar pÄ min frÄga har jag översiktligt studerat tidigare forskning om kommunikationens betydelse för matematikförstÄelse.

Detta examensarbete beskriver hur kommunikationen mellan elever förÀndras vid grupparbete i matematik. Detta beroende pÄ vilket arbetssÀtt de jobbar med. Eleverna jobbar först med uppgifterna pÄ datorer, dÀrefter gör de liknade uppgifter med papper och penna. Datorn som ett alternativt lÀromedel under matematikundervisningen, kan bidra till att kommunikationsmönster och samspel mellan barnen förÀndras. För att kunna fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning, sÄ anvÀnde vi oss av observationsmetoden nÀr vi samlade in material.

Vid bygge av plansilor finns idag nÀstan uteslutande konstruktioner med prefabricerade betongelement att vÀlja pÄ. Dessa har för nÀrvarande en maximal vÀgghöjd pÄ 4 m och att bygga med tak blir för mÄnga en alltför dyr investering. Plansilofack byggda enbart i trÀ var vanligare förr och de byggdes ofta med tak men anses idag inte klara av högre höjder och större laster. BÄde trÀ som material och framförallt ett tak innebÀr flera fördelar för en plansilo men det mÄste vara ekonomiskt försvarbart att bygga och hÄllbart att anvÀnda. MÄlet med studien var att jÀmföra en 4 m silo uppbyggd av prefabricerade betongelement med en trÀkonstruktion framtagen av Suntetorp SÀteri som kombinerar trÀstolpar med betong i vÀggarna och har tak.

Kultur kan skilja sig organisationer emellan, detta kan bli ett hinder i att förstÄ varandra och samarbete kan eventuellt bli lidande dÄ det uppstÄr missförstÄnd i kommunikationen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om organisationskulturen pÄverkar samarbetsförmÄga. I undersökningen har vi valt att undersöka skillnaden mellan en samarbetsvillig respektive osamarbetsvillig bransch, bilindustrin och byggindustrin. Syftet nÄddes genom att undersöka branschkulturen pÄ universitetsnivÄ, med programstudenter som representerade respektive bransch. Uppsatsen baseras pÄ en kvantitativ undersökning i form av enkÀtundersökning och bygger pÄ uppgifter frÄn ett flertal studenter.

Bevispresentation Àr ett Àmne som kommit i skymundan i litteratur som har medförhörsmetodik att göra. Litteraturen pÄ omrÄdet Àr begrÀnsad, med anvÀndningsomrÄdetstort.Bevispresentation Àr ett omrÄde inom förhörsmetodik som stÀller höga krav pÄ förhörsledaren.Det gÀller att tolka och förstÄ de olika delarna av en misstÀnkts utsaga, sÄ att man kan skapaen strategi för hur man skall anvÀnda den bevisning som man lyckats skrapa ihop. För att göradetta krÀvs kunskaper om sÄvÀl juridik som psykologi. Tillexempel kan en förhörsledare fÄstor hjÀlp i sin tolkning av den misstÀnktes uppgifter, genom att betrakta dennes kroppssprÄkunder förhöret.Den helhetsbild som förhörsledaren fÄr av den misstÀnktes humör och sinnesstÀmning i olikadelar av förhöret kan vara avgörande för hur taktiken för bevispresentationen lÀggs upp.Denna rapport kommer att visa hur man, genom att fÄ en sÄ komplett bild av den misstÀnktesom möjligt, lÀttare kan kontrollera förhörssituationen.MÄlet med effektiv bevispresentation Àr att maximera utgÄngen av förhöret..

Med denna uppsats ville jag fÄ en djupare förstÄelse för de faktorer som pÄverkar elevernas lust och motivation för att lÀsa matematik. Undersökningar har visat att mÄnga elever anser att Àmnet matematik Àr trÄkigt. Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar motivation och intresset bland annat lÀrarens sÀtt att undervisa, familjens situation, klasskamraternas uppfattningar och attityder, innehÄllet i Àmnet, mm.Resultatet av undersökningen visade att framför allt var det innehÄllet i Àmnet som vÀckte intresse hos eleverna. Eleverna ville se direkta kopplingar mellan det som de lÀste i skolan och det som skede i vardagslivet. Det var flera elever som ville ha mer utmanande uppgifter och mindre repetition i matematikboken..

Svenska elevers prestationer inom matematik rapporteras bli allt sÀmre. Om man trÀnat exempelvis multiplikationstabellerna till den grad att de automatiserats belastas arbetsminnet mindre och man kan sÄledes fokusera pÄ mer krÀvande uppgifter. I föreliggande studie har kvalitativa metoder i form av elevobservationer och elevintervjuer anvÀnts. Vi undersökte hur det ser ut dÄ elever i en Ärskurs tre tabelltrÀnar multiplikation intensivt, hur deras resultat utvecklades av tabelltrÀningen med hjÀlp av Diamantdiagnoser samt vad eleverna tyckte om detta.Resultatet av observationerna var att eleverna satt enskilt och trÀnade tyst med hjÀlp av olika material. Ingen interaktion Àgde rum varken mellan lÀraren och eleverna eller eleverna sinsemellan.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av det sociala nÀtverket och dess betydelse för elever med svÄrigheter att klara matematikÀmnet pÄ grundskolan. I det sociala nÀtverket inbegrips konsekvenser av förÀldrarnas utbildningsnivÄ och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat tvÄ manliga matematiklÀrare pÄ grundskolans högstadium. De har lÀmnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och förÀldrarnas utbildningsnivÄ samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolÄr Ätta inte uppnÄdde betyget godkÀnd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvÀrrat elevernas förmÄga att tillgodogöra sig matematikundervisningen. Nyckelord: Bakgrundsfaktorer, dyskalkyli, etnicitet, genus, matematiksvÄrigheter, sociala nÀtverket, sÀrskilt undervisningsbehov..

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om man genom att arbeta med vardagsrelaterade problemuppgifter i undervisningen kan öka elevernas motivation för Àmnet matematik. Undersökningsmetoden som vi anvÀnde oss av var vardagsrelaterade problemuppgifter, observationer och intervjuer. Utvecklingsarbetet pÄgick under fem veckor och utfördes i Är 8 pÄ tvÄ skolor i olika kommuner. Resultatet visade att eleverna var mer motiverade under arbetet med de vardagsrelaterade problemuppgifterna, men vi kunde inte se om eleverna blev mer motiverade i Àmnet matematik. Vi kom under vÄrt arbete fram till att uppgifter som motiverar eleverna Àr sÄdana som handlar om saker ur deras egen nÀrhet, nÄgot som de kÀnner igen.

Lettland Ă€r ett av de lĂ€nder som blir medlem i EU Ă„r 2004 och i och med det sĂ„ förbinder de sig vid att vidta vissa miljöförbĂ€ttrande och skyddande Ă„tgĂ€rder enligt det sĂ„ kallade SjĂ€tte miljöhandlingsprogrammet. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur Lettland kan gĂ„ tillvĂ€ga för att nĂ„ de av EU uppsatta mĂ„len samt att föreslĂ„ lĂ€mpliga Ă„tgĂ€rder för att nĂ„ mĂ„len. Detta har gjorts med en metodanalys av ekonomiska och kvantitativa styrmedel, och med uppgifter om det luftutslĂ€ppsnivĂ„er som funnits i Lettland mellan 1991 och 1998. Det krav som EU har satt upp Ă€r att 40 procent av de försurande utslĂ€ppen som finns i Central och Östeuropa ska minskas fram till Ă„r 2010 rĂ€knat frĂ„n 1990. Lettland uppfyller idag EU:s krav för luftutslĂ€pp av svaveldioxid, medan utslĂ€ppsnivĂ„erna av kvĂ€veoxid och koloxid mĂ„ste minskas för att uppfylla de av EU uppstĂ€llda kraven.

Syftet med denna uppsats var att undersöka naturens betydelse för barns hÀlsa. PÄ tvÄ förskolor har vi undersökt bÄde naturförskolegrupper och traditionella förskolegrupper. Vi valde olika metoder som jÀmfördes med varandra och litteratur/tidigare forskning. Vi har försökt förstÄ och tolkat de olika uppgifter vi fÄtt fram via litteratur, barnobservationer, barnintervjuer, pedagogenkÀter samt nÀrvarostatistik. Genom dessa har vi fÄtt svar pÄ vÄra frÄgor om naturens koppling till barns hÀlsa och deras möjlighet till rekreation genom leken.

Motiverad personal leder till arbetsglÀdje och ett bra resultat bland annat. DÀrför anses det numera viktigt med motiverad personal. Syftet med min uppsats Àr att analysera vilken betydelse motivationsfaktorerna har för personal som arbetar i det nÀra omsorgsarbetet pÄ Àldreboenden. Mina intervjuer visade pÄ att motivationsfaktorerna har en betydelse för personalen. Informanterna Àr motiverade men vissa avvikande faktorer finns.

Mitt syfte med det hÀr arbetet var att undersöka en grupp gymnasieelevers tankar kring sin inlÀrningssituation i matematik och se under vilka förutsÀttningar de sjÀlva tror att de lÀr sig bÀst. Studien genomfördes med hjÀlp av 175 enkÀter som delades ut pÄ en gymnasieskola i VÀstergötland. De svarande tillhörde olika program och olika Ärskurser, och enkÀten hade dels frÄgor med fasta svarsalternativ och dels nÄgra ganska öppna frÄgor. Resultatet kan sammanfattas med bland annat:- att de flesta elever tror att det Àr viktigt att öva mÄnga gÄnger pÄ samma sorts uppgifter i matematik; framför allt flickornas svar betonar detta.- att det finns en svag positiv korrelation mellan anvÀnd tid till lÀxlÀsning i matematik och betyg i matematik Àven om kausaliteten Àr oklar.- att det finns en stark önskan hos mÄnga elever om förstÄelse av matematikstoffet..

Abstract:Syftet med denna kvalitativa undersökning var att undersöka hur dagens specialpedagoger arbetar med handledning ute i sina verksamheter. Vi ville Àven undersöka om deras handledningsarbete stÀmmer överens med deras tankar om handledning. Vi Àmnade ocksÄ undersöka om specialpedagogerna ansÄg att deras specialpedagogiska utbildning gett dem tillrÀcklig kunskap inom omrÄdet. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi belyst följande omrÄde inom pedagogisk handledning: vad handledning Àr, individuell handledning, grupphandledning, handledarens kompetens och uppgifter, handledningens funktioner och möjligheter, hinder för handledning samt systemteori och Kolbs lÀrcirkel. I vÄr kvalitativa undersökning som bestod av 10 intervjuer med yrkesverksamma specialpedagoger sÄ kom vi fram till att vÄra respondenter var positiva till pedagogisk handledning och de ansÄg att det stÀrkte och stöttade personalen och ledde deras arbete framÄt.Nyckelord: Handledning, pedagogisk handledning, specialpedagogik och specialpedagogisk kompetens..