Diabetes typ 2 Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar som förvÀntas öka kraftigt de kommande Ären. LivsstilsförÀndringar och egenvÄrd Àr grunden i behandlingen och sjuksköterskors uppgifter Àr att utbilda, stödja och motivera patienterna. Syftet var att beskriva patienters och sjuksköterskors uppfattningar av sjuksköterskans hÀlsofrÀmjande roll vid diabetes typ 2. Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie inkluderande Ätta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med innehÄllsanalys.

I vÄr studie har vi valt att undersöka i vilken utstrÀckning eleverna har förstÄelse för de geometriska begreppen area och omkrets och framförallt om eleverna kan skilja pÄ dessa begrepp. Vi valde att genomföra undersökningen med hjÀlp av en enkÀt som besvarades av totalt 152 elever frÄn 8 klasser fördelat pÄ skolÄr 8 och 9. EnkÀten bestÄr av rena matematiska uppgifter sÄvÀl som textuppgifter för att prova olika infallsvinklar hos vÄra informanter. Resultatet visar pÄ att det finns brister och svÄrigheter med att skilja de bÄda begreppen Ät vilket ytterligare förstÀrker vÄr egen erfarenhet samt tidigare studier pÄ omrÄdet. De största problemen uppstÄr nÀr det gÀller att hantera areabegreppet.

Det har florerat olika rykten som sÀger att sjöbefÀlen endast arbetar i ett fÄtal Är efter att de avlagt sin examen.  För att undersöka om det fanns nÄgon substans i detta valde vi att göra en undersökning dÀr vi följde upp personer frÄn tre olika sjökaptensklasser. Samtidigt fann vi det intressant att ta reda pÄ vart de som slutat hade tagit vÀgen efterÄt. Genom utdrag frÄn sjömansregistret i Sverige samt intervjuer sammanstÀllde vi personernas arbetshistorik. Resultatet visade pÄ att sjöbefÀlen arbetade 25 Är i snitt, att det tog 3 Är att mönstra överstyrman och 8 Är till befÀlhavare. Ett flertal av dem som gÄtt iland var kvar inom branschen.

Syftet med arbetet var att bredda, förnya och berika kunskapen om de elever som var tysta i klassrummet. För den empiriska delen av arbetet definierades ?tyst elev? med en elev som inte sade nÄgot, eller ytterst lite, pÄ lektioner dÀr hela klassen var samlad. Som metod anvÀndes en kvalitativ intervjustudie kombinerat med observationer. Fyra tysta gymnasieelever intervjuades om varför de var tysta och hur de upplevde sin situation.

Ledarskap Àr ett Àmne som fascinerar mÄnga och det finns omfattande forskning pÄ omrÄdet. Det finns flera olika teorier och modeller inom ledarskap och för en chefsrekryterare kan valet av dessa pÄverka framtiden för mÄnga mÀnniskor. Syftet med undersökningen var dÀrför att genom kvalitativ metod beskriva vad en ledare Àr för chefsrekryterare. Insamlingsmetoden bestod av halvstrukturerade intervjuer med fem chefsrekryterare. Intervjuerna tolkades utifrÄn riktlinjer för tematisk analys.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en bild av vilka fel elever gör pÄ nÄgra uppgifter vid Nationellt kursprov i matematik, kurs A. En analys av hur vanligt förekommande dessa fel Àr och vad i elevens matematikuppfattning som möjligen kan ha orsakat felen. UtifrÄn ett mindre urval av PRIM-gruppens insamlade elevlösningar kartlades och analyserades olika feltyper. Resultatet blev att bland de fullstÀndiga lösningarna till matematiska problem som löses med algebra kunde jag se att det var varken de aritmetiska berÀkningarna eller de förberedande bearbetningarna av givna fakta som var det största problemet för eleverna. Det var framför allt formel-behandlingen som eleverna gick bet pÄ.

Syftet med vÄrt undersökning var att öka elevernas motivation att lÀra sig matematik genom att arbeta med vardagsanknuten matematik. Undersökningen gjordes i LuleÄ och Kiruna kommun, i tre olika Ärskurser 5, 6 respektive 7. Sammanlagt hade vi 50 elever. Arbetet inleddes med en första intervju som visade elevernas Äsikter om Àmnet matematik. Utvecklingsarbetet genomfördes genom att arbeta med vardagsrelaterade uppgifter i smÄ grupper eller enskilt.

Försvarsmakten befinner sig i en förÀnderlig process dÀr nya uppgifter stÀller nya krav pÄ personalförsörjningen. Tanken Àr att pÄ ett strukturerat sÀtt, i ljuset av de nya uppgifterna och behovet dÀrefter, utarbeta en lÄngsiktig plan för hanteringen av Försvarsmaktens personal och dess kompetenser för att kunna matcha morgondagens krav. Studien syftar till att identifiera vilka krav pÄ ett kompetenshanteringssystem som den nya personalförsörjningsstrategin inom Försvarsmakten stÀller. Den teoretiska referensramen Àr tudelad, bestÄende av kompetensdefinition samt fyra principer för designandet av ett kompetenshanteringssystem. Genom framförallt intervjuer med personer vilka representerar ett brett spektra inom Försvarsmaktens personalorganisation har tre kravomrÄden identifierats: Individens roll och ansvar, TillgÀnglighet samt Centraliserad HR-organisation. VÄr summering av kraven Àr att systemet skall vara tillgÀngligt för individen och flexibelt inför morgondagens förÀndringar..

Syftet med studien var att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrare utformar och individanpassar sin undervisning efter elevers olika behov och förutsÀttningar. Dessutom studerades vilka kunskaper som existerar kring Àmnet, samt vad som finns skrivet i LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 2006) angÄende detta. UtifrÄn semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lÀrare samt observationer i klassrum kunde slutsatsen dras att samtliga medverkande ansÄg att individanpassad undervisning Àr nödvÀndigt för att kunna ta hÀnsyn till alla elevers olikheter och behov. Observationerna visade att samtliga lÀrare i olika hög grad lever upp till en individanpassad undervisning med varierande inslag. Dock genomför eleverna, trots variation i undervisningen, samma uppgifter men vid olika tillfÀllen..

SammanfattningSkolan kan sÀgas ha tvÄ primÀra och med varandra sammankopplade uppgifter: att förmedla kunskaper och att förmedla grundlÀggande demokratiska vÀrden. Att vÄrt samhÀlle har förÀndrats genom sekularisering och ökad pluralism gör att skolans uppgift att skapa förstÄelse, tolerans och inlevelse för andra mÀnniskor har blivit allt mer angelÀgen. För förverkligandet av skolans bÄda uppgifter spelar lÀroboken fortfarande en framtrÀdande roll. En viktig frÄga Àr om lÀroböckerna i religionskunskap Àr anpassade för den relativt nya situation som rÄder i skolan, med mÄngkulturella och mÄngreligiösa klassrum.Syftet med denna studie Àr att undersöka i vilken mÄn tvÄ lÀroböcker i religionskunskap kan sÀgas uppfylla lÀroplanens direktiv om att undervisningen ?skall frÀmja förstÄelse för andra mÀnniskor och förmÄga till inlevelse? (Lpf 94, s 3).

GÀstrike RÀddningstjÀnstförbunds geografiska omrÄde prÀglas av tung industri och omfattas av mÄnga verksamheter som hanterar en mÀngd olika kemikalier, vilket Àven innebÀr ett stort antal farligt godstransporter till och frÄn dessa anlÀggningar. Om det sker en olycka dÀr kemikalier Àr inblandade Àr rÀddningstjÀnsten en av de aktörer i samhÀllet som ska hantera denna typ av hÀndelse. Insatspersonalen mÄste pÄ ett sÀkert sÀtt kunna genomföra de ÄtgÀrder som krÀvs, vilket förutsÀtter att de har tillgÄng till rÀtt utrustning. Alla första rÀddningsenheter bör ha utrustning för att kunna genomföra en snabb och effektiv insats vid en kemikalieolycka. MÄlet med denna rapport Àr att presentera ett förslag pÄ vilken utrustning som bör finnas pÄ första rÀddningsenhet för att kunna hantera en kemikalieolycka inom GÀstrike RÀddningstjÀnstförbunds geografiska omrÄde.

Projekt Àr nÄgot som mÄnga företag bedriver. Hur företag vÀljer att organisera projekt beror pÄ hur deras verksamhet Àr organiserad, vilket medför att projekt leds pÄ olika sÀtt. Dock Àr det vÀldigt vanligt med en sÄkallad projektledare bland flera olika typer av projekt. Denna persons roll, befogenheter och uppgifter Àr nÄgot som Àr utav stor vikt utifrÄn ett konkurrans avseende, dÄ flera aktiva projektföretag pekar pÄ att projektledning Àr en kÀrnkompetens. Detta leder till funderingar pÄ hur en projektledare jobbar och hur metodiken ser ut för en person som leder ett projekt.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att belysa hur idrottslÀrare gÄr till vÀga för att samtliga elever ska kÀnna sig tillfreds med sin utbildning och sitt eget lÀrande under idrottslektionen.Finns det nÄgra verktyg som idrottslÀrare anvÀnder för att eleven ska fÄ arbeta och utvecklas pÄ sin egen specifika nivÄ och i sÄ fall hur anvÀnds de?Finns det nÄgra likheter eller skillnader nÀr det gÀller verktygen som anvÀnds mellan de elever som besitter mer respektive mindre utvecklade idrottskunskaper?Hur dokumenterar lÀraren elevernas prestationer nÀr det gÀller skiftande prestationsnivÄer?Vad anser eleverna sjÀlva om hur lÀraren anvÀnder sina eventuella verktyg?MetodDen hÀr studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som huvudinriktning. Intervjuerna har genomförts pÄ olika skolan, bÄde gymnasiet och grundskola med fyra stycken idrottslÀrare samt fyra stycken elever. De har spelats in pÄ bandspelare eller nedtecknats. De har alla grundats pÄ en intervjuguide och intervjuerna med lÀrarna tog mellan 20 till 30 minuter att genomföra och 5-10 minuter att genomföra med eleverna.

Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr syftet Àr att genom intervjuer med lÀrare, försöka fÄ mer och ny kunskap om hur man kan underlÀtta och hjÀlpa barn med diagnosen ADHD i en skola för alla. Vi har intervjuat lÀrare och en fritidspedagog frÄn Äk F ? 5, alla med olika erfarenhet och tjÀnster. VÄra informanter bestÄr av tvÄ lÀrare, tvÄ specialpedagoger och en assistent/fritidspedagog. Alla medverkande jobbar pÄ skolor i mindre orter.Undersökningen ger ett resultat om hur en lÀrare bemöter barn med diagnosen ADHD i en skola för alla.

Syfte:Syftet med denna studie Àr att analysera Instrument-X programteori samt undersöka hur bru-karna upplever hjÀlpprocessen vid anvÀndandet av Instrument-X. Metod:För att besvara vÄrt syfte har vi anvÀnt dokumentstudier och kvalitativa intervjuer som hu-vudmetoder. Huvudresultat: Brukarna upplevde i stort hjÀlpprocessen vid anvÀndandet av Instrument-X som positiv. Det som hölls fram som mest gynnsamt med Instrument-X i hjÀlpprocessen var att informationen blev nedtecknad tillsammans med brukaren, detta gjorde att deltagarna kÀnde att de togs pÄ allvar vilket skapade en kÀnsla av att komma framÄt i processen. Vidare menade deltagarna att nedtecknandet av uppgifter gav dem sjÀlva en god bild av vad de kunde tÀnkas arbeta med.