Enligt skollag och lÀroplan har skolan tvÄ huvuduppgifter, att ?ge eleverna kunskaper och fÀrdigheter? och att ?frÀmja deras harmoniska utveckling till ansvarskÀnnande mÀnniskor". Att i praktiskt arbete i klassrummet genomföra dessa bÄda uppgifter Àr ofta svÄrt. Av tradition dominerar kunskaps- och fÀrdighetskraven skolans arbete och stödet för att utveckla arbetet kring vÀrdegrundsfrÄgor har lÀnge varit eftersatt.Under lÀsÄret 2004-2005 har jag tillsammans med mina elever i Ärskurs tre arbetat med samtal kring moral och etik. VÄra samtal har utgÄtt frÄn litteratur och film.

Studiens huvudsyfte Àr att undersöka förekomsten och graden avfunktionella sidoskillnader hos ungdomar med diagnosen lindrigidiopatisk utvecklingsstörning. Tidigare forskning indikerar attpersoner med utvecklingsstörning i större omfattning uppvisar enatypisk lateralitet, samt ökad förekomst av otydlig sidopreferens.Sidoskillnader undersöktes avseende sensomotorisk förmÄga,visuell uppmÀrksamhet och sprÄkprocessande. De fyra ungdomarnamed lindrig utvecklingsstörning jÀmfördes med fyra typisktutvecklade ungdomar, matchade med avseende pÄ kön,handpreferens och Älder. Deltagarna genomförde finmotoriskauppgifter, test av visuell uppmÀrksamhet, sprÄkprocessande samt besvarade frÄgor om sidopreferens. Resultaten visar inga avgörande sidoskillnader mellan grupperna, i motsats till tidigare forskning.

Detta arbete handlar om lÀxor, deras syfte och deras effekter, men Àven om hur inlÀrning kan ske pÄ andra sÀtt i dagens skola. Meningen var att försöka fÄ en uppfattning om lÀxor Àr nödvÀndiga eller om det bara Àr ett koncept som förvÀntas av skolan och lÀraren. Det ligger inte i skolans uppdrag att ge lÀxor och dÀrför Àr det intressant att fÄ en uppfattning om varför de finns och anvÀnds. Forskning visar att lÀxor för yngre barn inte har nÄgon effekt pÄ inlÀrningen och att undervisning som Àr lÀrarledd ger bÀttre resultat. LÀrarna som jag intervjuat menar att det Àr omöjligt att nÄ kunskapsmÄlen utan lÀxa och menar att lÀxor förbereder eleverna för framtiden.

Det hÀr arbetet tar upp vilken syn pÄ problemlösning som arbetssÀtt som lÀrare i de tidigare skolÄren har ute pÄ skolorna. Arbetet behandlar Àven hur och i vilken utstrÀckning problemlösning anvÀnds i lÀrarnas undervisning. Metoden som anvÀnds i arbetet Àr en i huvudsak kvalitativ intervju med sju lÀrare frÄn lika mÄnga skolor. I vissa fall har Àven observation och kompletterande samtal anvÀnts. Undersökningen visar att bÄde lÀrare och forskare Àr tÀmligen överens om vad ett problem Àr, de menar bland annat att ett problem ska vara en utmaning och krÀva en anstrÀngning av eleven.

Syftet med arbetet Àr att utforska vad sjÀlvförtroende pÄverkas av i samband med musikutövande och lÀrande i musik. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och den teoretiska utgÄngspunkten Àr livsvÀrldsfenomenologi. I bakgrundskapitlet beskrivs ett antal teorier och tidigare forskning som Àr till hjÀlp för att förstÄ vad som formar och pÄverkar sjÀlvförtroende. I resultatet framkommer tvÄ huvudkategorier: ?MÀnskliga möten? och ?VÀgen framÄt?.

En av förskolans viktigaste uppgifter Àr att hjÀlpa de barn som har problem i sin interaktion med övriga barn. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur pedagoger bemöter de barn som har svÄrt att socialisera och integrera i leken, hur viktig den sociala leken Àr samt hur miljön pÄ förskolan pÄverkar barnens förutsÀttningar för samlek. Resultatet visar att leken spelar en central del i den dagliga verksamheten pÄ förskolan. I leken lÀr barnen, har startar det livslÄnga lÀrandet. I leken trÀnar barnen upp sin sociala kompetens och de fÄr pÄ olika sÀtt bearbeta det som de upplever i sin vardag.

Kompaktaggregat Àr ett integrerat FTX- och FVP-system som anvÀnds i passivhus. Vi har gjortenergiberÀkningar i programmet VIP+ för att se hur kompaktaggregatet skulle kunna fungera ipassivhus i Sverige.De resultat vi har fÄtt fram ur VIP+ visar att passivhus med ett installerat kompaktaggregat klararav att nÄ passivhuskraven Ànda upp till SkellefteÄ. De berÀknade vÀrdena understiger kraven förpassivhus, men en viss marginal behövs för att kraven ska nÄs Àven efter uppförandet avbyggnaden. Vi har Àven tolkat tekniska uppgifter pÄ ett sÀtt som enligt oss har en positiv effektför passivhus pÄ kallare orter. DÀrför tror vi inte att vÀrdena för de tre nordligaste platserna Àrhelt tillförlitliga.

Under vÄr utbildningstid pÄ LTH har vi fÄtt obligatorisk undervisning i AutoCAD medan undervisning i ArchiCAD varit valbar. Ett problem för de studenter som velat förkovra sig i ArchiCAD har varit att det pÄ LTH inte funnits litteratur till ArchiCAD. Det har gjort att de studenter som velat komma igÄng pÄ egen hand med ArchiCAD fÄtt svÄrigheter med detta. Handbokens syfte Àr att hjÀlpa andra personer, frÀmst studenter, med att komma igÄng med ArchiCAD pÄ egen hand. De avgrÀnsningar vi valde att göra Àr att endast visa de funktioner som krÀvs för att modellera ett hus.

Enligt skollag och lÀroplan har skolan tvÄ huvuduppgifter, att ?ge eleverna kunskaper och fÀrdigheter? och att ?frÀmja deras harmoniska utveckling till ansvarskÀnnande mÀnniskor". Att i praktiskt arbete i klassrummet genomföra dessa bÄda uppgifter Àr ofta svÄrt. Av tradition dominerar kunskaps- och fÀrdighetskraven skolans arbete och stödet för att utveckla arbetet kring vÀrdegrundsfrÄgor har lÀnge varit eftersatt.Under lÀsÄret 2004-2005 har jag tillsammans med mina elever i Ärskurs tre arbetat med samtal kring moral och etik. VÄra samtal har utgÄtt frÄn litteratur och film.

Syftet med vÄr undersökning Àr att visa ett matematiklÀromedels kvaliteter utifrÄn ett estetiskt lÀrandeperspektiv. Vi vill genom analys av lÀromedlet Prima Matematik 1 A synliggöra huruvida det ger utrymme för estetiken och pÄ vilket sÀtt detta görs. Vi anvÀnder oss av kvalitativ innehÄllsanalys, vilket i detta sammanhang betyder att vi letade efter estetiska egenskaper i lÀromedlets uppgifter. Resultatet visar att det inte ges nÄgot utrymme för estetiska lÀroprocesser eller radikal estetik i lÀroboken men att den anvÀnder sig av en del estetiska uttryck. Om man dÀremot, vilket lÀromedlet föresprÄkar, anvÀnder sig av lÀrarhandledningen som en guide genom arbetet i lÀroboken ges ett större utrymme för estetiken vilket i sin tur bidrar till en varierad undervisning.

Syftet med detta examensjobb Àr att fÄ fram idéer om hur ArcView GIS kan anvÀndas för att pÄ ett enklare, tydligare och smidigare sÀtt visa upp var Banverket har och var man tÀnker utföra ogrÀsbekÀmpning lÀngs jÀrnvÀgen. Idag fungerar det sÄ att informationen ligger lagrat pÄ papperskartor, i pÀrmar, i nÄgon dator nÄgonstans och sÄ vidare. Sammanfattningsvis Àr det svÄrt att snabbt hitta det man söker. GIS anvÀndandet ligger i startgroparna inom Banverket, sÄ detta examensarbete ska vara ett praktiskt exempel pÄ hur tekniken med geografisk information kan nyttjas. För att spara bÄde jobb och kostnader.

EfterfrÄgan pÄ digital kartinformation ökar kraftigt. För en kartproducent rÀcker det inte alltid att bara förse anvÀndaren med en papperskopia. IstÀllet efterfrÄgas ofta en digital kartbild dÀr objekten Àr kopplade till en databas som anvÀndaren lÀtt kan uppdatera allteftersom informationen förÀndras. MÄlet med detta arbete var dÀrför att hitta en metod att datalagra och visualisera stratigrafisk information. I detta arbete har information frÄn gjorda borrningar och seismiska profiler frÄn ett omrÄde i SödertÀlje kommun samlats in och strukturerats pÄ ett sÄdant sÀtt att de kan anvÀndas i ett GIS-system.

Mina mÄl i denna uppsats Àr att beskriva hur man animerar sÄ att kunden blir nöjd. Vad har kunden för inverkan pÄ processen? Vad ska man tÀnka pÄ? Projektet vi genomförde var att göra en trailer till ett spel som North Kingdom utvecklat till Disney. Vad gick bra i projektet? Vad gick mindre bra? Vad kunde ha gjorts annorlunda? Jag gÄr igenom de grundlÀggande principerna inom animation och vad de anvÀnds till.

Vi har under vÄr utbildning till lÀrare för grundskolans senare Är berört fördelarna med att arbeta i arbetslag. Syftet med vÄr studie var att undersöka lÀrares och övrig skolpersonals uppfattning om arbete i arbetslag. Vi började med litteraturstudier för att sÀtta oss in i Àmnet och etablerade kontakt med vÄr undersökningsskola. Efter bearbetning, tolkning och analys av vÄr kvalitativa enkÀtstudie, i en högstadieskola, kom vi fram till att lÀrare och övrig skolpersonal anser att arbetslagets viktigaste uppgifter Àr elevvÄrd, kollegialt stöd och Àmnessamverkan. Vidare visar resultaten att det som uppfattas som positivt med arbetslag Àr just möjligheten till elevvÄrd, kollegialt stöd och Àmnessamverkan.

De senaste Ärens forskning har tydligt visat pÄ elevers svÄrigheter att utveckla begreppsförstÄelse inom ÀmnesomrÄdet genetik. I denna studie har jag valt att intervjua lÀrare i nÄgra svenska gymnasieskolor för att undersöka om de identifierar samma problem med genetikundervisningen som finns dokumenterade i forskningslitteraturen samt hur de arbetar för att eleverna skall nÄ uppsatta kunskapsmÄl. De intervjuade lÀrarna bekrÀftar samtliga av de huvudproblem som forskningslitteraturen utpekar. Eleverna har svÄrt att utveckla begreppsförstÄelse inom den grundlÀggande genetiken. Detta leder bland annat till en mycket begrÀnsad förmÄga att, pÄ basis av genetisk kunskap, ta stÀllning i frÄgor som rör gentekniska metoders tillÀmpningar.