Att uppleva växtvärksproblematik i samband med organisatorisk tillväxt är ett naturligt fenomen. Det beror på att processerna inte utvecklas i samma takt som företaget och därmed inte är anpassade till den mer omfattande verksamheten. Växtvärksproblemen påverkar, utöver organisatoriska faktorer, logistikfunktionen. Därmed uppstår även svårigheter sammankopplade med lagerstyrningen. Om växtvärksproblemen inte behandlas kan negativa konsekvenser uppstå på såväl kort som lång sikt.

Lagret på Scania Parts Logistics AB i Södertälje består av en oproportionerligt stor del av artiklar där lagret är mycket större än den aktuella efterfrågan. Detta överlager binder onödigt kapital och då lågfrekventa artiklar inte har en kontinuerlig och jämn efterfråga är risken stor att överlager skapas för dessa artiklar om för stora kvantiteter tas hem. Syftet med examensarbetet är att hitta orsaker till att överlager uppstår på lågfrekventa artiklar och att ge förslag på hur denna företeelse kan minskas i framtiden. Ytterligare ett syfte är att ta fram en inköpsmodell som tar hänsyn till totalkostnaden vid val av hemtagningskvantitet. Vid tiden för examensarbetets utförande bestod över hälften av alla lågfrekventa artiklars Kapitalbindning av ett överlager.

Examensarbetet är utfört på uppdrag av logistikavdelningen på Scania Axlar i Falun. I Falun sker tillverkning av alla fram-, bak-, stöd- och kardanaxlar till hela europaproduktionen av Scanias lastbilar och bussar. Efterfrågan på Scanias produkter är för närvarande mycket god och volymerna förväntas öka ytterligare under kommande år. Detta ska ske genom en kombination av en större världsmarknad på tunga lastbilar och högre marknadsandelar för Scania. Denna produktionsökning får givetvis även genomslag på volymerna som produceras på Scania Axlar.

Examensarbetet har utförts på Johnson Pump AB i Örebro och behandlar tillverkningen av marina kylvattenpumpar. På den allt mer globala pumpmarknaden har konkurrensen blivit hårdare och Johnson Pump har märkt ökade krav på främst kostnadseffektivitet och leveransprecision. Samtidigt efterfrågas ett brett sortiment. I dagsläget har man dock problem med långa ledtider och höga lagernivåer, varför man på senare tid har ställt frågan om det bästa vore att kundorderstyra tillverkningen inom det marina affärsområdet. Syftet med arbetet är därför att undersöka möjligheterna att övergå till en högre grad av kundorderstyrd produktion och se vilka konsekvenser detta skulle medföra på kostnader och leveransservice.För att det ska bli möjligt för Johnson Pump att tillverka pumphus mot kundorder, måste planeringen bli tydligare och mer strukturerad.

BakgrundAllt fler tillverkande företag ställs inför högre kundanpassning där konkurrensen är hård vad gäller krav på hög kvalité och låga tillverkningskostnader med korta framtagningstider. Det gäller därför att företag prioriterar och gör det rätta avvägningarna mellan resursutnyttjning, Kapitalbindning och leveransservice. Med hjälp av en väl fungerande lagerstyrning kan de lägsta möjliga lagernivåerna tas fram för att möta den önskade kundservicepolicyn. Lägre lagernivåer bidrar dessutom till att både Kapitalbindningen och lagerhållningskostnaderna minskar. Studien utfördes vid O-fabriken, VCE i Skövde.

Nuförtiden är det stora flertalet försörjningskedjor internationella till sin karaktär och trenden går alltmer mot fokuserade fabriker. Det innebär att ett fåtal fabriker som var och en fokuserar på ett fåtal produkter tar hand om produktionen för hela världsmarknaden. Då tillverkningen sker på få utvalda platser och marknader världen över ska försörjas ifrån dessa krävs ett globalt distributionssystem som ska klara av att hantera den ökade konkurrensen, kundernas krav på kortare ledtider och den ökade differentieringen av produkter.Det finns olika strategier för att hantera ett globalt distributionssystem. Syftet med denna uppsats är att utreda om en transitlagerstrategi kan vara ett konkurrenskraftigt komplement eller alternativ till de mer vanligt förekommande distributionsstrategierna. Studien har gjorts genom att skapa ett teoretiskt ramverk vilket beskriver hur det globala distributionssysteme kan hanteras.

SammanfattningI takt med att marknaderna blir allt mer globala ställer det högre krav på effektivitet i företag för att de skall behålla sin konkurrenskraft. Företaget måste fokusera på sin kärnverksamhet för att behålla sin spetskompetens på marknaden. Outsourcing har länge varit ett medel för att koncentrera sin verksamhet till de områden som är mest konkurrenskraftiga.Vi fann det därför intressant att studera hur beslutsprocessen ser ut i de företag som väljer att lägga ut hela eller delar av en process på en extern leverantör. Vilka är de faktorer som företagen beaktar och vilka risker ser de med outsourcing? Vårt syfte med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse för den beslutsprocess som företagen går igenom vid outsourcingbeslut.

Den 1 januari 2007 träder det nya Basel II-regelverket och dess kapitaltäckningsregler i kraft genom ett EG-direktiv som blir bindande för Sverige. Kapitaltäckningskravet är en lagstadgad lägsta nivå på kapitalbas som en bank måste hålla i förhållande till de risker man åtagit sig. I Basel II ska kopplingen mellan risk och kapitalkrav bli närmare i varje enskilt fall. För att beräkna storleken på kreditriskexponeringen kommer bankerna att kunna välja mellan två olika metoder; schablonmetoden och den interna riskklassificeringsmetoden, IRK-metoden. För Sveriges del kommer speciellt bolånemarknaden med sina mycket låga kreditförlustnivåer att bli gynnsamt behandlad, men även övrig utlåning till hushåll förväntas få ett lägre kapitalkrav.

Detta examensarbete är utfört i samråd med Holmen Skog. Holmen Skog är ett skogsbolag som ansvarar för råvaruanskaffningen till Holmenkoncernens svenska produktions-anläggningar. I takt med biobränslemarknadens tillväxt har Holmen Skog en ambition att slå sig in på denna marknad och bli en framstående leverantör av biobränsle. Tilltänkta kunder är främst företag med anläggningar som producerar kraft- och fjärrvärme. Genom förbränning av biobränslen framställer och genererar dessa företag värme och el till samhället.

Volvo Powertrain tillverkar motorer och drivlinor till AB Volvos samtliga dotterbolag förutom Volvo Aero. Vid anläggningen i Skövde tillverkas motorer och delar till motorer och växellådor och vid anläggningen finns alla tre nödvändiga produktionsområden; gjuteri, bearbetning och montering. När rådande lågkonjunktur slog till stod bearbetningen med väldigt höga lagernivåer vilka företaget snabbt tvingades sänka då det blev huvudfokus från koncernledningen att minska det bundna kapitalet. Utan egentlig analys sattes nya gränsnivåer för lagren inom samtliga avdelningar på bearbetning och målet med examensarbetet har varit att ta fram en metod för att dimensionera säkerhetslagret på optimal nivå med bibehållen hög leveranssäkerhet. Därigenom skulle företagets lagernivåer kunna styrkas med hjälp av en teoretisk grund.Som utgångspunkt har en lagernivådimensionering med servicenivåkonceptet SERV2 och där alla artiklar tillåts ha differentierade servicenivåer använts.

I produktionen på Tobii Technologys strävan att nå sina interna mål med leveranssäkerhet och minimalt med bundet kapital i lager, har det visat sig nödvändigt att undersöka företagets produktionsprognoser. Syftet med ex-jobbet är därför att utreda hur väl produktionsprognoserna stämmer överens med den faktiska efterfrågan samt att fastställa hur Tobii bör arbeta i produktionsprognosprocessen för att säkerställa att komponentlagret baseras på bästa möjliga underlag. Som första steg genomfördes en nulägesanalys för att skapa en uppfattning av den nuvarande situationen och dess svårigheter. En kombination av en kvantitativ och kvalitativ metod bedömdes vara av störst intresse för att säkerställa att alla synpunkter beaktades i undersökningen, vilken baserades på personliga intervjuer med samtliga berörda chefer involverade i prognosarbetet. En litteraturstudie genomfördes inom de områden som hade relevanta bidrag till problemformuleringen; främst prognostisering och processhantering, och en iterering av metodstudier och förslag till lösning genomfördes.

Globaliseringen och den ökade konkurrensen ställer större krav på företagen vilket har medfört att arbetet med logistik har utvecklats från att enbart förknippas med transporter av varor till att idag förknippas med effektiva flöden inom hela försörjningskedjan. Flödena inom försörjningskedjan består av material-, betalnings- och informationsflöden, där det finns en stark koppling mellan alla tre. En väsentlig skillnad mellan de tre flödena är att materialflöde och betalningsflöde representerar Kapitalbindning i motsats till informationsflöde som inte hanterar ett direkt ekonomiskt värde. Det bidrar ofta till att informationsflödet förbises i effektiviseringsprocesser. Eftersom ett informationsflöde kan stå för avgörande indirekta värden är det en viktig pusselbit för att försörjningskedjan skall kunna nyttja sina resurser optimalt.

Att möta en fluktuerande efterfrågan med en kundorderstyrd produktion är ett problem för många företag. Ett av dessa företag är Ericsson CDC Gävle, tillverkare av radiobasstationer, där situationen försvåras ytterligare med många produktvarianter och korta ledtider. Problemet är att volymerna kan variera väldigt inom en kort tidshorisont. Den fluktuerande efterfrågan bidrar till att underleverantörer får svårigheter att möta Ericssons plötsliga avvikningar från prognostiserat behov, och gör att produktionsplaneringen försvåras. För att justera kapaciteten används till stor del bemanningsföretag och problem uppstår med att behålla ett standardiserat arbetssätt och stabila processer.

Företag världen över har valt att implementera produktionsfilosofin Lean och de förknippade verktygen. Flertalet av verktygen är utformade för att uppnå en hög kontroll av produktionsflöden och en detaljerad pålitlig produktionsplanering. Verktygen har dock en utvecklingsgrund från den repetitiva produktionen, där höga volymer produceras av samma produkt med liten variation i bearbetningsprocesser. Det har lett till att dessa inte är beprövade för en mer variationsrik produktion, likt den i de flexibla funktionella verkstäderna. Vidare har det visats att just denna flexibla produktionstyp ter sig vara den mest konkurrenskraftiga för högkostnadsländer gentemot lågkostnadsländer vilket följaktligen påvisat att den icke repetitiva lågvolymsproduktionen utgör allt mer av produktionen i högkostnadsländer.