Sökresultat:
2119 Uppsatser om Kapitalökning - Sida 9 av 142
Intellektuellt kapital i publika företag
Bakgrund: MÄnga företag har idag ett vÀrde som vida överstiger vÀrdet pÄ de redovisa-de tillgÄngarna och som inte kan synliggöras som tillgÄngar i den traditionella redovis-ningen. Detta har skapat begreppet Intellektuellt Kapital. Det finns behov frÄn företagen att synliggöra det intellektuella kapitalet men regler och lagar gör att man Àr hÀnvisad till att redovisa dem pÄ annat sÀtt, t ex i Ärsredovisningens frivilliga information. Det saknas enhetligt ramverk och regler för hur och vad företagen ska redovisa betrÀffande intellektuellt kapital. Det verkar trots förÀndringen i företagens vÀrde, forskning och studier ta tid innan det intellektuella kapitalet fÄr en enhetlig redovisning.
Applicerbarheten i Modigliani och Millers teorem 50 Är senare : en empirisk studie av svenska och amerikanska företag
Syftet med denna uppsats Àr att testa Modigliani och Millers teorem i praktiken, samt undersöka om svenska och amerikanska företags val av kapitalstruktur har nÄgon pÄverkan pÄ deras företagsvÀrde och avkastning pÄ eget kapital.Uppsatsen har anvÀnt sig av en kvantitativ ansats dÀr regressionsanalys och hypotesprövning har utförts för att mÀta sambandet mellan variablerna.Franco Modigliani och Merton Millers teorem om kapitalstruktur visade att valet av finansiering har betydelse för ett företags vÀrde. Ett företag finansierat med skulder blir pÄ grund av skattereduktioner högre vÀrderat Àn ett obelÄnat företag.  Svenska företag visar ett relativt starkt samband mellan skuldsÀttningsgrad och P/BV till skillnad frÄn de amerikanska dÀr det inte förekommer ett samband. BÄde de svenska och amerikanska företagen visade ett klart samband mellan skuldsÀttningsgraden och avkastning pÄ eget kapital, samt ett samband mellan företagsvÀrde och avkastning pÄ eget kapital. .
Segregation föder segregation : En studie av hur boendesegregationen inverkar pÄ ungdomars utbildningsmöjligheter
Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilken inverkan boendesegregation har pÄ ungdomars utbildningsmöjligheter. Studien innefattade 15 vetenskapliga artiklar och rapporter som analyserades med hjÀlp av systemteori och Bourdieus teori om kapitalformer. Resultaten visade att den sociala omgivningen Àr en viktig faktor för ungdomarnas studieresultat. BostadsomrÄdets vuxna Àr viktiga som rollmodeller. Normer och beteenden i nÀrmaste omgivningen spelar en viktig roll i ungdomarnas socialisering.
MÄlstyrning - motiverande efter ett outsourcingbeslut? : En jÀmförelse av mÄlstyrningens effekter pÄ de anstÀllda efter beslut om neddragning respektive nedlÀggning
Denna uppsats underso?ker ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett neddragningsbeslut. Den kvantitativa underso?kningen genomfo?rdes pa? ett la?kemedelsfo?retags personalavdelning vars verksamhet delvis skulle outsourcas. Underso?kningens resultat ja?mfo?rs med resultaten fra?n en studie av Ha?sa?nen, Hellgren och Hanssons (in press) om ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett nedla?ggningsbeslut.
Socioekonomiska skillnader och familjestrukturens pÄverkan pÄ barns studieresultat : - En komparativ studie mellan tvÄ samhÀllspolitiska system
Detta Àr en komparativ studie med en kvantitativ metod vars syfte Àr att fÄ förstÄelse för skillnader i barns studieresultat. Vi har med hjÀlp av PISA undersökt huruvida förÀldrars socioekonomiska kapital samt hur barnets familjestruktur pÄverkar dess möjligheter till ett positivt studieresultat. I dagens samhÀlle ser familjer ut pÄ flera olika sÀtt och strukturerna varierar beroende pÄ det socioekonomiska kapital förÀldrarna besitter. Skillnader i familjestruktur kan ocksÄ se olika ut beroende pÄ vilken vÀlfÀrdsstat man bor i, anledningen till detta Àr att en god vÀlfÀrd ökar möjligheten att klara sig som ensamstÄende förÀlder, vilket i sin tur leder till ett ökat vÀlmÄende. För att visa pÄ stora skillnader valde vi att jÀmföra USA och Sverige dÀr skillnaderna i vÀlfÀrd Àr markanta.
Effekten av Socialt Kapital pÄ HÀlsa
Individens hÀlsa har stor betydelse för hennes vÀlmÄende och livskvalitet. HÀlsa definieras utifrÄn fysiska, psykiska och sociala faktorer. Idag vet vi att individens hÀlsa pÄverkas av ett flertal faktorer som ligger utanför hÀlso- och sjukvÄrdens nuvarande ramar. En av de faktorer som anses pÄverka individens hÀlsa sammanfattas inom begreppet socialt kapital. Socialt kapital Àr ett resultat av att individer, grupper och organisationer investerat i resurser vilka bidragit till att utveckla goda sociala relationer.
SynsÀtt pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet : En undersökning med utgÄngspunkt ifrÄn begreppet socialt kapital
Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.
Genusstrukturer inom det akademiska fÀltet i Sverige : Kvinnors och mÀns relationer till det akademiska fÀltets ekonomiska och akademiska kapital
Uppsatsen undersöker genusstrukturer inom det akademiska fÀltet i Sverige genom analyserav kvinnliga och manliga akademikers relationer till det ekonomiska och akademiska kapitaletinom fÀltet. Teoretisk utgÄngspunkt Àr Pierre Bourdieus teori om habitus, symboliskt kapitaloch fÀlt. Traditionellt kvinnliga och manliga forskningsintressen hos kvinnliga och manligaprofessorer undersöks i relation till deras förÀldrars utbildning.Uppsatsen visar att kvinnors och mÀns olika intressen Àr relaterade till ekonomiskt ochakademiskt kapital inom kvinnligt och manligt dominerade delar av fÀltet. Undersökningen avforskningsintressen visar att kvinnor tenderar att intressera sig mindre för traditionellt manligaforskningsomrÄden jÀmfört med mÀn Àven dÄ de arbetar inom samma vetenskapsomrÄde.Kvinnor Àr mindre intresserade Àn mÀn av att forska om ekonomi, naturvetenskap och teknik.Skillnaderna mellan kvinnor och mÀn ökar nÀr deras mödrar eller fÀder har en lÀgreutbildning, nÀr mödrarna har en mer traditionellt kvinnlig utbildning eller nÀr deras fÀder haren mer traditionellt manlig utbildning.Analyserna av det akademiska fÀltet visar ocksÄ att de mest kvinnligt domineradevetenskaperna Àr fattigast pÄ ekonomiskt och akademiskt kapital, medan de manligtdominerade vetenskaperna har de största tillgÄngarna i form av ekonomiskt och akademisktkapital inom det akademiska fÀltet. VetenskapsomrÄden dÀr kvinnor dominerar inomprofessorskÄren har lÄg tillgÄng till ekonomiskt kapital i form av forskningsanslag.
Vad ger Modigliani och Millers teorier oss idag? : En studie inom kapitalstruktur och skuldsa?ttningens pa?verkan pa? bolagsva?rde
Problembakgrund: Enligt Modigliani & Millers andra teorem sa? ger o?kad skuldsa?ttning upphov till ett flertal fo?rdelar fo?r ett fo?retag, bl.a. skapas en skattesko?ld da? de avdragsgilla ra?ntebetalningarna o?kar, vilket ger en positiv effekt fo?r fo?retaget. En annan aspekt a?r att skulder a?r relativt billigare a?n eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet a?r att fa? en sto?rre fo?rsta?else fo?r hur fo?rha?llandet mellan skulder och eget kapital pa?verkar fo?retagsva?rdet samt avkastning pa? eget kapital.Metod: Genom att anva?nda mig av fo?retagsdata genomfo?rde jag linja?ra regressionsanalyser med justerad skuldsa?ttningsgrad (enbart la?ngsiktiga skulder/eget kapital) som oberoende variabel samt avkastning pa? eget kapital och bo?rsva?rde i fo?rha?llande till bokfo?rt va?rde pa? eget kapital som beroende variabler fo?r att se om statistiskt sa?kersta?llda samband kunde pa?visas.
Hej tidspress, hejdÄ vÀlbefinnandet? : en studie av svenska revisorer
Tidspress existerar inom revisionsbranschen och vi vill genom denna underso?kning studera tidspressens pa?verkan pa? revisorns va?lbefinnande, om va?lbefinnandet tar skada. Syftet med uppsatsen a?r att fo?rklara hur tidspress pa?verkar revisorns va?lbefinnande och da?rtill utreda hur sambandet pa?verkas av olika revisor- och revisionsspecifika faktorer samt av revisorns professionsidentitet, organisationsidentitet och familjeidentitet. Fo?ljaktligen vill vi besvara fo?ljande fra?gesta?llning: Hur pa?verkar tidspress revisorns va?lbefinnande?Fo?r att besvara syftet och fra?gesta?llningen har en kvantitativ enka?tunderso?kning genomfo?rts.
VolontÀrarbete inom den offentliga sektorn - en alternativ kÀlla för skapandet av socialt kapital?
Robert Putnam har argumenterat för att lÀnder med ett starkt och utbrett ideellt engagemang har goda förutsÀttningar för skapandet av socialt kapital. DÄ Sverige, i ett internationellt perspektiv, kan anses ha ett utbrett och aktivt deltagande i frivilliga sammanslutningar torde förutsÀttningarna för skapandet av socialt kapital vara goda i Sverige. TillgÄngen till socialt kapital leder i sin tur, enligt Putnam, till en mer generell tillit och ett förtroende som strÀcker sig utöver de individuella kontaktnÀten och slutligen Àven innefattar samhÀllet i stort. En hög grad av socialt kapital utvecklar alltsÄ en förmÄga att inte bara se till sin egen nytta utan Àven till samhÀllets bÀsta. En rad studier pekar emellertid pÄ att det traditionella föreningslivet stÄr inför stora svÄrigheter med bland annat ett minskat engagemang och allt fÀrre medlemmar vilket skulle kunna lÄta pÄskina att det en gÄng sÄ starka sociala kapitalet i Sverige hÄller pÄ att urholkas.
De ytliga kontakternas betydelse för det sociala kapitalet : En studie om AxxessUmeÄs bidrag till nyanlÀnda tjejers sociala kapital
VÄrt sociala kapital, det vill sÀga vÄra relationer med andra, har betydelse för vÄra möjligheter i livet. Olika typer av kontakter bidrar till olika delar av det sociala kapitalet och kan vara av olika vÀrde för individen. Kontakter varierar ocksÄ i styrka, de svagare kontakterna kallas ytliga kontakter och Àr en viktig del av det sociala kapitalet. En grupp som Àr i behov av fler ytliga kontakter Àr unga nyanlÀnda tjejer. Tidigare forskning visar dessutom att denna grupp stÄr lÀngst ifrÄn det svenska föreningslivet och dÀrför vill projektet AxxessUmeÄ skapa fler kontakter mellan dem och föreningar i UmeÄ.
Equity crowdfunding : en studie om tre företags sökande och finnande av kapital och mer dÀrtill
Denna uppsats undersöker finansieringsformen equity crowdfunding dÀr onoterade företag bjuder ut Àgarandelar till den stora massan i utbyte mot kapital. Equity crowdfunding har funnits i Sverige sedan 2013 och ett flertal företag har sedan dess lyckats erhÄlla finansiering genom denna finansieringsform. Nystartade företag har i sin uppstartsfas mÄnga gÄnger problem med att införskaffa kapital vilket till exempel kan bero pÄ brist pÄ legitimitet, avsaknad av sÀkerheter eller att företagaren vill behÄlla full kontroll över företaget. I denna uppsats studeras equity crowdfunding pÄ grund av att finansieringsformen tycks kunna erbjuda kapital till nystartade företag som ofta upplever nÀmnt problem. Equity crowdfunding öppnar dessutom upp för privatpersoner att enkelt kunna investera i onoterade företag.
Börsnoterade fastighetsbolag : En studie om faktorer som pÄverkar investeringsbeslut
En börsnotering ger företag möjligheten att pÄ ett effektivt sÀtt anskaffa kapital tillinvesteringar. I fastighetsbranschen har ofta investeringar en lÄng payback tid vilket innebÀratt kapital Àr bundet under en lÀngre period. För att rÀttfÀrdiga denna typ av investeringarkrÀvs det att företag Àr lÄngsiktiga i sin planering och prioriterar lÄngsiktig tillvÀxt. DennalÄngsiktiga planering riskerar att ÄsidosÀttas pÄ grund av olika omstÀndigheter som kanuppkomma i ett börsnoterat fastighetsbolag. Kvartalsrapportering, rörlig ersÀttning ochutdelningar Àr faktorer som kan bidra till mer kortsiktiga investeringsbeslut och hÀmmadtillvÀxt..
Att arbeta med förÀndring : Na?gra svenskla?rares tankar kring deras sa?tt att arbeta med Lgr 11
Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.