Denna studie undersöker äldre människors upplevelser av bemötande och delaktighet i samband med biståndsbeslut gällande hemtjänst. Våra resultat visar att personerna kände stort förtroende för biståndshandläggaren och var delaktiga i sin ansökan om hemtjänst utifrån deras synpunkter och önskemål. Personerna har tagit kontakt med biståndshandläggaren i det skede av livet som hjälp har varit nödvändigt för att klara vardagen i hemmet. Teorin som tillämpades var symboliskt kapital och är baserad på kulturella, sociala och ekonomiska kapital som ger status i samhället, beroende på sammanhanget..

Uppsatsen handlar om hur växande småföretag förvaltar och utvecklar sitt Intellektuella kapital. Intresset för att studera intellektuellt kapital väcktes i slutet av 1980-talet i samband med att företag började se kunskap som en värdeskapande faktor. Intellektuellt kapital är samlingsnamnet för de värden som företag inte kan bokföra som finansiellt kapital och innefattar begreppen struktur-, human- och kundkapital. I småföretag är hanteringen av det intellektuella kapitalet av extra vikt då rätt hantering kan minska beroendet av nyckelpersoner och öka tillväxten. Detta har vi undersökt genom en fallstudie av ett före detta gasellföretag inom restaurangbranschen vars tillväxt under de senaste åren stagnerat.

The purpose of this research is to examine some historical aspects of Robert Putnam?s thesisabout voluntary associations and social capital. According to a micro perspective theory ofsocial capital the trust and reciprocity required and created by associations is important toexplain the disparity between institutional performance and socioeconomic development ofsocieties. The social patterns governing this therefore set a precedent for the future. Using themutual sickness benefit societies in Sweden as variable for voluntary associations around1884, the essay discusses the possible links between social capital, associations and long termeconomic development.

Dagens företag går allt mer mot att vara tjänste- och kompetensorienterade och numera är kunskap, erfarenheter, varumärken och relationer med omvärlden varje företags mest värdefulla tillgång. Företagen kan göra mycket för att påverka sina intressenters syn på dem och det är viktigt att de förstår att allt de gör påverkar människor bild av företaget. Denna uppsats syftar till att identifiera hur kunskapsföretag och tillverkningsföretag försöker påverka interna och externa intressenters syn på företaget, genom synliggörandet av det intellektuella kapitalet. Delsyftet med uppsatsen är att jämföra hur dessa företag synliggör sitt intellektuella kapital. Undersökningen baseras på intervjuer med två respondenter från kunskapsföretag och två respondenter från tillverkningsföretag.

Med bakgrund av de senaste årens turbulens på världens kapitalmarknader, ökad globalisering med tillhörande konkurrens av kapital, tillsammans med i Sverige allt mer ?slimmade? företagsorganisationer bör det finnas en drivkraft för att frigöra kapital från verksamheten för att kunna användas till andra ändamål, såsom nya investeringar. Kapital finns bundet i olika tillgångar och skulder i ett företag, men hur väljer ett företag område för att uppnå mest effekt av kapitalrationaliseringen? Befintlig teori tar upp hur kapitalrationalisering kan uppnås i respektive tillgång eller skuld med olika metoder och att bedriva kapitalrationaliseringsprojekt kräver tid och engagemang.Syftet med denna uppsats är att skapa en modell som gör det möjligt att jämföra olika delar av ett företags kapitalbindning och potentialen i effektivare användning av densamma och på så sätt skapa en prioriteringsordning som kan användas som beslutsunderlag för företag. Samt att applicera denna modell på ett företag och därmed se vilka frågeställningar som användandet av modellen kan stöta på.För att kunna bygga ovanstående modell görs en genomgång av befintliga teorier kring frågeställningar om kapital, kapitalbindning samt uppföljning och styrning av kapital.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur autenticitet konstrueras i en nätgemenskap som bland annat ägnar sig åt att återskapa historiska kläder. Gruppen heter Vi som syr medeltidskläder och återfinns på Facebook. Konversationerna mellan medlemmar i gruppen analyseras med en netnografisk metod. Det teoretiska ramverket för undersökningen består av en konstruktivistisk syn på autenticitet, subkulturellt och socialt kapital, kategorier, dikotomier och formella och informella hierarkier. Undersökningen visar, bland annat, att autenticitet konstrueras genom konversationer mellan medlemmar i gruppen som har högt subkulturellt kapital och står högt upp i den informella hierarkin, med stöd av medlemmar högt upp i den formella hierarkin. Resultaten visar också att medlemmar med högt subkulturellt kapital ofta har en relation till museum och universitet och att dessa institutioner påverkar konstruktionen av det autentiska även här.

För att utveckla landsbygden behövs fungerande verktyg att arbeta utifrån. Lokalekonomisk analys, LEA, är ett sådant verktyg som funnits i snart femton års tid. En Lokalekonomisk analys ger statistik över exempelvis in- och utflyttning, befolkning och disponibel inkomst. Verktyget beställs och köps av Statistiska centralbyrån. Som med de flesta verksamheter behöver LEA uppdateras för att kunna bemöta de behov som finns och anpassas till den teknik som är tillgänglig i dagsläget.

Bakgrund och problem: Forskning kring hur informationsutgivning påverkar ett bolags kostnadför kapital är mycket omfattande och relationen mellan mängden lämnade upplysningar och desskoppling till kostnad för kapital beskrivs som ett av de ?fundamentala sambanden? inomredovisning och finans (Leuz & Schrand, 2009). Sambandet har bland annat undersökts avBotosan (1997), som fann ett negativt samband mellan kapitalkostnad och upplysningsnivå iårsredovisningar. Botosan och Harris (2000) beskriver hur investerare på kapitalmarknaden drarnytta av kvartalsrapporter och vi finner det därför intressant att undersöka både årsredovisningaroch kvartalsrapporters påverkan på företagets kostnad för kapital.Syfte och Avgränsningar: Vi ämnar besvara vår forskningsfråga med utgångspunkt frånBotosans (1997) studie och hennes valda variabler för mätning av upplysningsnivå. Studienundersöker årsredovisningar för 2010 och kvartalsrapporter för Q3 2011.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Påverkas bankernas eget kapital av övergången till IFRS/IAS? - En empirisk studie av ett fenomen Seminariedatum: 2006-06-05 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, Företagsekonomi, 10 poäng Författare: Joze Barbir, Jimmy Do, Per Nilsson, Angelika Öberg Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: IFRS, eget kapital, kapitaltäckning, övergång, marknadsvärdering Syfte: Syftet är att få en ökad förståelse för vad övergången till IFRS/IAS innebär för bankerna. Vi ämnar lägga fokus på eget kapital samt utreda konsekvenserna för kapitaltäckningen. Genom en empirisk studie ska vi hitta intressanta infallsvinklar på detta outforskade område. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det förelåg något samband mellan ett litet företags leverage och kreativitet och mellan andelen venture kapital av det egna kapitalet och kreativiteten. Teorier inom områdena kreativitet och kapitalstruktur har studerats och denna teoribildning applicerades vid undersökningen. Den metod som valdes för att studera fenomenet kreativitet var dels en kvantitativ studie baserad på företagen vid Ideon där generella samband försökte fastställas. Dels har ett Ideonföretag studerats närmare i en intervjustudie för att på djupet försöka beskriva hur en förändring i kapitalstrukturen upplevs påverka det kreativa arbetet av de anställda och ledningen. Studien visar att det finns ett samband mellan kreativitet och leverage samt att det inte finns något påvisat samband mellan venture kapital och kreativitet.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.

Uppsatsen underso?ker ko?nsfo?rdelningen bland ideologiska personbaserade gatunamn i Uppsala och Ga?vle. Den utga?r fra?n teorier om att gatunamn vidmaktha?ller sociopolitiska maktstrukturer och har en normerande effekt pa? historieskrivningen. Fo?r att underso?ka om tidens mer ja?msta?llda samha?lle pa?verkat namngivningen indelas det totala gatunamnsbesta?ndet i tva? perioder med bryta?ret 2000 da?r den tidigare perioden ja?mfo?rs med den senare na?r ja?msta?lldhets- medvetenheten fo?rva?ntats o?kat.Uppsala som under 2000-talet debatterat fra?gan uppvisar en o?kad andel kvinnonamn pa? 30 procentenheter mot Ga?vles o?kning pa? 16 procentenheter da?r man heller inte har na?gra ja?msta?lldhetsstadgar vid namngivningen.Namnberedningarnas sammantra?desprotokoll granskas i syfte att underso?ka genusanknytande resonemang da?r fallet Fadimes plats belyser en a?ldre och uteslutande kulturva?rdande politik som format namnbesta?ndet.

Mindre företag är viktiga för den samhällsekonomiska utvecklingen och för skapandet av nyaarbetstillfällen. Lån har visat sig vara en viktig finansieringskälla för dessa företag, men pågrund av informationsasymmetri och högre operationella kostnader har tillgången tillkonkurrenskraftig lånefinansiering framhållits vara problematisk. Den externa redovisningenkan användas för att minska informationsasymmetri och reducera detta problem.Redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionens utfall utgör delar av denexterna redovisningen, vilka i tidigare studier visat sig påverka företags kostnad för lånatkapital. Svenska privata mindre företag är en grupp av företag som tidigare inte behandlats idetta avseende och syftet med denna studie är att undersöka hur dessa företags kostnad förlånat kapital påverkas av redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionensutfall. Med hjälp av årsredovisningar från ett stickprov om 395 slumpvis utvalda företag ochen regressionsanalys besvaras studiens problemformulering.

EMU-samarbetet är omdiskuterat, och man pratar om vilka de ekonomiska effekterna av ett eventuellt inträde skulle innebära för Sverige. Denna uppsats behandlar tillit på olika nivåer i samhället, och syftar till att undersöka om EMU-samarbetet för med sig positiva effekter på tillit hos de länder som är medlemmar i samarbetet. Det är statistik som analyseras för att undersöka om det finns ett sådant samband. Slutsatsen är inte helt entydig på grund av relativt svaga samband, men dock syns det en tendens till att EMU-samarbetet faktiskt för med sig positiva effekter på tillit i de länder som är medlemmar i samarbetet..

Syfte: Denna studie syftar till att försöka undersöka hur avkastningen på eget kapital förändras på kort sikt då man väljer att utlokalisera verksamheten till låglöneländer, med motivet att sänka sina produktionskostnader Slutsats: Avkastningen på eget kapital är högre för de utlokaliserande företagen vilket dock är svårt att härröra till själva flytten. Andra faktorer spelar in, exempelvis produktiviteten i låglöneländer. En utlokalisering bör ske efter noggrann utredning, då finns det goda möjligheter till att öka aktieägarnas förmögenhet..