Denna C-uppsats syfte är att undersöka hur chefer inom socialförvaltningen i Kalix upplever den gemensamma samverkan när de har komplexa ärenden. För att besvara syfte och frågeställningar har intervjuer genomförts dvs. en kvalitativ forskningsmetod efter som avsikten är att beskriva det, utifrån de yrekesverksammas egna upplevelser. Det insamlade empiriska materialet grundar sig på åtta individuella intervjuer. Intervjupersonerna valdes ut av socialförvaltningen i Kalix kommun.

Syftet med utvecklingsarbetet var att utveckla barns självkänsla genom drama. Den empiriska studien genomfördes under sju veckor vårterminen 2003 i Luleå och Kalix kommun. Barnen som deltog i studien var 7-9 år gamla. Vi arbetade med dramaövningar i barngrupperna. I studien användes enkät och gruppintervju.

This essay examines middle school students? understanding of a text read aloud to them in English and the connection between the degree of listening comprehension and the expected increase of vocabulary throughout middle school. The same listening comprehension test was carried out in grades 4, 5 and 6 in a middle school in order to survey differences in English listening comprehension in regard to the ability to reproduce the content of an oral text. The result shows that there was a progression from level to level when it comes to comprehension and the number of words reproduced and that this progression was most noticeable between grades 4 and 5..

Syftet med denna undersökning var att göra en beskrivning av elevers uppfattningar om sina lärstilar, inom de utvalda preferensområdena ljus, ljud, möblering, rörelsebehov, olika sinnen samt om eleverna var analytiska eller globala inlärare. Vi utgick från en stilenkät om lärstilar, som vi omarbetade till att bli en kvalitativ intervju. Vår studie genomfördes i år ett på en grundskola i Kalix kommun. Vi kom fram till att eleverna har olika uppfattningar om hur de lär sig på bästa sätt och att de kanske inte alltid är medvetna om hur denna process går till, det vill säga att deras metakognitiva medvetenhet inte är färdigutvecklad. .

Detta utvecklingsarbete är utfört på Komvux i Kalix med syfte att utveckla och fördjupa ett gruppcentrerat lärande genom att använda PBL. Arbetet genomfördes under sex veckor och bestod av en inledande planeringsvecka följt av fyra veckor för genomförande och avslutades med en utvärderingsvecka. Undersökningen visade att eleverna utvecklat sig på följande områden: informationssökning, strukturering, muntlig redovisning, kritisk granskning samt arbete i grupp. I utvärderingen fann vi att eleverna särskilt uppskattade den ökade gruppkänsla som momentet medförde. De ansåg att PBL-momentet skapat en grupp av vad som tidigare var en samling individer.

Mellan 1957-61 utredde Nordiska Vattenkraftskommitén möjligheterna att vända på Kalix- och Torne älvsystem så att dessa älvar skulle få sin mynning i Atlanten istället för i Bottenviken. Detta gigantiska vattenkraftprojekt utreddes i en tid då det svenska samhället präglades av hög tillväxt, framtidstro och stora strukturomvandlingar vilket även karaktäriserade det statliga vattenkraftsföretaget Vattenfall. Planerna väckte dock stort motstånd bland kommunerna i älvdalen och från internationellt naturskyddshåll. Syftet med denna uppsats är att beskriva planerna för det största vattenkraftsprojektet i Sveriges historia och resonera kring vilka miljöetiska värderingar som kan ha styrt utredningsarbetet och hur projektet kan förstås i ljuset av dåtidens samhällsmönster..

Abstract Hot mot journalister är inget nytt fenomen. Däremot är debatten kring denna problematik mer aktuell än någonsin. Samtidigt råder det en viss brist på vetenskapliga undersökningar, som går på djupet vad gäller enskilda journalister och deras erfarenheter av hot. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är därför att utforska åtta journalisters upplevelser i samband med sådana. Utöver detta kommer jag dessutom att analysera hotupplevelserna utifrån journalistikens uppgifter enligt olika demokratimodeller. Mina teoretiska verktyg består vid sidan av teorier rörande olika demokratimodeller och deras syn på journalistik av känslo- och problemfokuserade copingstrategier mot vilka jag kommenterar journalisternas upplevelser.

Syftet med rapporten var att undersöka hur samarbetsförmågan i en skolklass påverkades av gruppstärkande övningar. Undersökningen grundade vi på ämnesanknuten litteratur, Lpo-94, mål och skolplan, lokal arbetsplan samt tidigare forskning. Den empiriska studien genomfördes under sju veckor i Kalix kommun. Vi valde att genomföra studien i årskurs tre eftersom vi ansåg att det var viktigt att eleverna fick träna sig i att samarbeta så tidigt som möjligt. Vi genomförde totalt 17 övningar i klassen, tio av dem observerade vi, dels med hjälp av ett observationsschema, dels genom allmänna observationer.

Uppsatsens innehåll är grundat på rapporten som Skolverket redovisade efter sin undersökning i Kalix kommun. Rapporten pekade på ett antal brister som behövde åtgärdas och som Skolverket ansåg kan vara bidragande orsaker till att 34% av kommunens elever inte gått ut grundskolan med fullständiga betyg. Skolverkets rapport var i stort baserad på de vuxnas syn på skolan, därför speglar denna rapport ungdomarnas uppfattning. Vi gjorde en surveyundersökning i år 1 på gymnasiet där eleverna fick svara på en enkät. De brister som är tydligast enligt elevernas svar är: klassrumsmiljön, respekten mellan individerna, ordning och reda samt relationerna i skolan.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om man genom ett laborativt arbetssätt kan öka elevernas förståelse för kemi i deras vardag. Undersökningen gjordes i årskurs sex under tidsrymden av sju veckor i två skolor, den ena i Piteå den andra i Kalix kommun. Under våra praktikveckor hade vi regelbundna lektioner där eleverna själva fick laborera kring förutbestämda experiment. Som mätinstrument använde vi oss av två kunskapstester, en i början och den andra i slutet av praktikperioden. Förutom detta så baserade vi även vårt resultat på elevintervjuer.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka förväntningar som kommunfullmäktige har på de förtroendevalda revisorerna samt att granska vad de förtroendevalda revisorerna anser att deras roll består av. En jämförelse mellan kommunfullmäktigeordförandes och revisorernas uppfattningar om revision och revisorns roll genomfördes för att se om dessa uppfattningar var lika eller om det förekom ett förväntningsgap dem emellan. För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en kvalitativ fallstudie med kommunfullmäktigeordförande i Kalix kommun och ÖverKalix kommun och deras förtroendevalda revisorer. En slutsats som vi kom fram till i samband med undersökningen var att kommunfullmäktigeordförandena i de båda kommunerna förväntade sig att revisorerna skulle bistå med rådgivning i första hand medan revisorerna ansåg att granskning av verksamheten skulle prioriteras. Detta innebär att ett förväntningsgap existerar, då kommunfullmäktigeordförandenas och revisorernas uppfattningar om revisorrollen skiljer sig åt..

Detta examensarbete utfördes i en niondeklass i Kalix kommun. Syftet var att undersöka elevernas syn på matematik samt att undersöka om intresset för ämnet förändrades genom användning av vardagsbaserad undervisning. De vardagsbaserade uppgifterna presenterades med läraren i centrum, samtidigt som en öppen dialog var tänkt att föras med eleverna. Elevernas matematikbok blev ett komplement till undervisningen då vi konstruerade egna uppgifter, men det var ändå boken som styrde innehållet i uppgifterna. För att mäta elevernas ändrade intresse för ämnet matematik användes enkäter och intervjuer.

Syftet med vår studie var att beskriva och förstå pedagogernas inställning till de estetiskauttrycksformerna som bild, drama, slöjd, musik och dans. För att få svar på detta har vi studerat tidigare forskning kring ämnet, vi har observerat, dokumenterat och gjort enkäter och intervjuer samt intervjuat två danspedagoger på kulturskolan i Luleå kommun. Det delades sammanlagt ut 25 enkäter i tre skolor och studien genomfördes i fyra skolor. En av dem var kulturskolan och en grundskola i Luleå kommun. De två andra skolorna var en skola i Kalix kommun och en skola i Pajala kommun.

Dop, konfirmation och bröllop är några riter som kyrkan kan erbjuda och som har varierats genom årens lopp. Syftet med denna uppsats är att genom relevant litteratur beskriva dopets, konfirmationens samt bröllopets historia och seder och bruk, samt kartlägga vad invånarna i Kalix anser om rite de passage. Metoden utgick från ett kvantitativt synsätt och till grund för undersökningen låg enkätundersökningar bland Kalixborna och urvalet bestod av 100 respondenter med bred åldersvariation 15-75 år. Resultatet visar att de flesta av både männen och kvinnorna oavsett ålder eller yrke/sysselsättning, använder kyrkan i 1:a hand för att utföra olika riter, men därutöver minskar kontakten med kyrkan. Men det finns en viss skillnad mellan könen.

Som ett slutmoment i Samhällsbyggnadsprogrammet 120 hp görs detta examensarbete för Samhällsbyggnadsförvaltningen, avdelning Teknisk försörjning i Kalix kommun beläget i Norrbottens län. Examensarbetet går ut på att undersöka föroreningsrisker från enskilda avlopp som tyvärr många gånger har bristfällig rening jämfört med kommunalt vatten och avloppshantering. Området i fråga ligger i Rörbäck, nordost om Luleå där Kalix kommun är huvudman för dricksvattentäkten i området, men där Luleå kommun står som ägare av marken runt omkring vattentäkten och brunnsområdet. Skärpta regler från EU och vattendirektivet skapar behov av åtgärdsprogram för att säkra upp att vattenkvalitén upprätthålls och risker som förknippas med avlopp i bästa fall elimineras. En svarsenkät har tidigare skickats ut till fastighetsägarna med en förfrågan om deras enskilda avloppssystem.