I denna studie har jag undersökt vad sociala relationer betyder för mÀnniskor med missbruksproblem i form av droger och alkohol. De sociala relationerna har kommit att inbegripa andra missbrukare men Àven mÀnniskor som jag definierar befinner sig utanför missbruket och dÀrmed Àr accepterade och inrÀknade som en del av samhÀllet. MÀnniskor med missbruksproblem stÄr utanför samhÀllet, de har inte en plats som mÀnniskor som lever ?normalt?. MÀnniskor med missbruksproblem har Àven svÄrt att bli accepterade av samhÀllet och deltagarna i denna studie upplever att de aldrig fÄr en chans att komma tillbaka.Jag valde att anvÀnda mig av en hermeneutisk metod, som handlar mycket om att sÀtta sig in i den andres livsvÀrld.

Fotboll kan ses överallt nuförtiden. Det visas nÀstan stÀndigt matcher pÄ tv och media rapporterar spaltmeter dagligen. Att likna en fotbollsmatch vid en produkt som ska sÀljas Àr i dagens samhÀlle inte alls nÄgonting konstigt. De olika egenskaper en fotbollsmatch kan ha uppfyller pÄ olika sÀtt publikens behov. Vilka Àr dessa behov? Specifikt vad Àr det som gör att en person vÀljer att gÄ och se en fotbollsmatch med Sirius pÄ Studenternas Idrottsplats i Uppsala? Detta Àr vad denna uppsats avser att undersöka.

Bakgrund: Ett barns sjukhusvistelse Àr traumatiskt och förenat med lidande hos sÄvÀl barn som förÀldrar. En sjuksköterska behöver ha en grundlÀggande förstÄelse för förÀldrarnas och barnets situation, dÄ bristande kunskap kan ge upphov till vÄrdlidande. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan tillgodose barn och förÀldrars behov för att förhindra vÄrdlidande under barnets sjukhusvistelse. Metod: En litteraturbaserad studie baserad pÄ tio kvalitativa artiklar med en kvalitativ analys för att skapa en ny helhet. Resultat: Resultatet presenteras under tvÄ domÀner: Barns behov och FörÀldrars behov. Barns behov Àr indelat i följande kategorier: Kontroll över sitt liv, Trygghet samt VÀlbefinnande. FörÀldrarnas behov Àr indelade i kategorierna Medverkan, Förtroende för vÄrdpersonalen samt Stöd. Varje kategori omfattar tvÄ underkategorier. Slutsats: Ett barns sjukhusvistelse skapar behov hos bÄde barn och förÀldrar.

Uppsatsen handlar om smÄhushÄllens bostadssituation, deras behov och önskemÄl om att fÄ bosÀtta sig i ett litet hus i stÀllet för i en lÀgenhet. Uppsatsen tar Àven upp varför inte byggföretagen och de kommunala bostadsbolagen tillgodoser smÄhushÄllens behov och önskemÄl. VÄrt huvudsyfte med denna uppsats har varit att besvara frÄgorna:* Finns det ett bortglömt segment pÄ villamarknaden * Hur Àr villamarknaden uppbyggd för att tillgodose behov och önskemÄl hos hushÄll bestÄende av en till tvÄ personer..

Syftet med arbetet var att undersöka samt förstÄ vilka svÄrigheter och möjligheter socialsekreterare inom socialtjÀnstens barn- och familjeenhet upplever med att alltid ha barnperspektivet i fokus vid utredning. För att uppnÄ syftet valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra socialsekreterare. Empirin analyserades med hjÀlp av nyinstitutionell organisationsteori, som kompletterades med begreppen organisationskultur och maktrelation, samt ett professionsperspektiv. Vad som menas med barnperspektivet och barnets bÀsta Àr inte lÀtt att konkret definiera. Att alla barn ska betraktas som egna individer med individuella behov Àr dÀremot nÄgot alla fyra intervjupersonerna som deltog i vÄr studie var eniga om och hade som grundlÀggande tanke i sitt arbete.

Nilsson Ulrika & Svensson Therese (2010) Pedagogers bemötande av barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. Pedagogues response to children with special needs in pre-school. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger bemöter barn i behov av sÀrskilt stöd. Diskussion med pedagogerna angÄende vilka barn de anser Àr barn i behov av sÀrskilt stöd Àr ytterligare nÄgot som kommer tas upp. Undersökningen kommer vidare att belysa vilket stöd och handledning pedagogerna har tillgÄng till för att möta och hjÀlpa dessa barn att utvecklas efter egna förutsÀttningar. De frÄgestÀllningar som undersökningen utgÄr ifrÄn Àr följande: ? Vilka barn anser pedagogerna Àr i behov av sÀrskilt stöd? ? Hur bemöter pedagogerna barn i behov av sÀrskilt stöd? ? Vilken handledning och vilket stöd behöver och fÄr pedagogerna för att kunna möta och hjÀlpa ett barn i behov av sÀrskilt stöd att utvecklas efter sina egna förutsÀttningar? Undersökningen har Àgt rum pÄ tvÄ olika förskolor och fyra pedagoger, tvÄ rektorer och tvÄ specialpedagoger har blivit intervjuade.

Syfte: Syftet med denna uppsats ligger i att undersöka hur svenska fastighetsmÀklarföretag anvÀnder sig av sociala medier i sitt vardagliga arbete. Vi har undersökt hur komponenter sÄ som kundfokus, marknadsföring samt försÀljning Äterspeglas mot företagen i och med deras intrÀde i de sociala medierna.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i arbetet och det grundar sig pÄ en empirisk studie dÀr vi bearbetat inhÀmtat material ifrÄn intervjuer. Vi har Àven haft en kumulativ inriktning i vÄrt arbete för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en mer unik aspekt pÄ arbetet.Resultat & slutsats: Resultatet visar pÄ att det finns en stor möjlighet för svenska fastighetsmÀklarföretag att anvÀnda sig av sociala medier i ett syfte som ligger i att öka försÀljningen. I dagslÀget anser vi inte att medvetenheten hos svenska fastighetsmÀklarföretag gÀllande sociala mediers betydelse Àr tillrÀckligt stor. Dessutom finns inte en insikt om att den förmodade framtida expansionen av sociala medier.

Syftet med studien Àr att undersöka om och hur socioekonomisk position samvarierar med tandlöshet före och efter pensionsÄldern samt med försÀmrad tandstatus. Datamaterialet som anvÀnds Àr LevnadsnivÄundersökningen (LNU) 1968 och 1981 och Undersökningen om Àldres levnadsvillkor (SWEOLD) 1991, 2002 och 2004 och i studiepopulationen ingÄr personer som intervjuats i LNU och SWEOLD och som var 69-88 Är vid tiden för uppföljning. Datamaterialet analyseras med logistiska regressioner. Analyserna visar att lÀgre socioekonomisk position ökar risken för att vara tandlös före och efter pensionsÄldern och för att fÄ försÀmrad tandstatus under denna period. Egen utbildning och socialklass har samtidigt samband med tandlöshet före respektive efter pensionsÄldern, med nÄgot starkare samband mellan utbildning och tandlöshet, medan försÀmrad tandstatus enbart uppvisar samband med socialklass.

Intresset för företagens sociala ansvarstagande och dess bakomliggande faktorer har pÄ senaretid ökat snabbt och mÄnga olika aspekter har studerats. Vi har i denna uppsats undersökt hurföretags Àgarkoncentration, storleken pÄ deras största Àgare samt Àgande av finansiellainstitutioner pÄverkar kvalitén pÄ företagens sociala ansvarstagande i ett svenskt kontext. Denmetod som anvÀnts Àr en multipel linjÀr regression dÀr sambandet mellan ovan nÀmndavariabler och kvalitén pÄ företags sociala ansvarstagande testats. Resultaten visar inte pÄnÄgot signifikant samband mellan Àgarkoncentration och kvalitén pÄ företags socialaansvarstagande medan storleken pÄ den största Àgaren visar sig ha en negativ inverkan ochÀgande av finansiella institutioner en positiv inverkan pÄ kvalitén av det socialaansvarstagandet. DÄ resultaten gÀllande storleken pÄ den största Àgaren ochÀgarkoncentrationen skiljer sig frÄn resultat i andra lÀnder skulle det kunna implicera attSveriges institutionella bakgrund pÄverkar storÀgares instÀllning till socialt ansvarstagande..

ABSTRAKTUppsatsen handlar om hur en persons sociala relationer pÄverkas nÀr individen distansierarsig frÄn Jehovas vittnen. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie pÄ basen avsemistrukturerade intervjuer med fyra stycken personer dÀr tre har lÀmnat Jehovas vittnenoch en Àr pÄ vÀg att lÀmna. Resultatet har jag tolkat utifrÄn den kunskapssociologiska teorinobjektiv och subjektiv identitet av Berger & Luckmann(2003). Resultatet visade att nÀrinformanterna fortfarande var aktiva medlemmar i Jehovas vittnen sÄ mÄdde de bra.UmgÀnget inom Jehovas vittnen var enligt informanterna fullt tillrÀcklig dÀr man tyckte attgemenskapen var bÄde varm och hjÀrtlig och i det sociala umgÀnget saknades inget.UmgÀnget med mÀnniskor utanför Jehovas vittnen var nÀst intill obefintligt förutom meddem pÄ jobbet, som krÀvdes för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Jehovas vittnens regleroch lagar var man tvungna att följa annars skulle man fÄ sanktioner i form av att blitillrÀttavisad eller sÄ blev man av med sina privilegier.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd och hur skolans resurser möter barnens behov. Studien bygger pÄ Foucaults teori om makt som belyser samhÀllets och lÀrarnas starka position kring maktutövandet i förhÄllande till elever och resurser. Bronfenbrenners ekologiska miljömodell anvÀnds för att stödja synen pÄ hur miljön runt barnet pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien utgÄr frÄn ett diskursanalytiskt perspektiv för att undersöka mönster, skillnader och likheter i lÀrarnas uppfattningar. LÀrarna nÀmner vilka barn de uppfattar Àr i behov av stöd och de ger förslag pÄ hur resurserna kan tas tillvara pÄ.

Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fem pedagoger om deras arbete för elever i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningen gjordes pÄ tvÄ grundskolor. Syftet var att bilda en uppfattning samt fÄ en inblick i lÀrandesituationen för dessa elever utifrÄn pedagogers perspektiv. Vi undersökte pedagogernas insatser och resurser för att stötta elevers lÀrande och har Àven lÀst forskningslitteratur angÄende elever i behov av sÀrskilt stöd. Viktiga faktorer för att stötta dessa elever Àr ett positivt förhÄllande mellan pedagog och elev, samarbetet mellan skola och hem, ordning och struktur i klassrummet och visuell- och auditiv förmÄga.

Sedan 1980 har begreppet hÄllbar utveckling anvÀnts i miljösammanhang. HÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Detta skrevs Är 1987 i Bruntlandsrapporten, rapporten Àr ett samband mellan ekologiska kriser och de sociala och ekonomiska klyftorna pÄ en global nivÄ. Rapporten handlar om en ekologisk hÄllbar utvecklig dÀr samhÀllets produktion och konsumtion hÄller sig inom ramen för vad jordens ekosystem klarar av och syftet med uppsatsen Àr att pÄvisa de problem som massturism bidrar med och vilka konsekvenser det kan fÄ för Thailand utifrÄn faktorer som: ekonomi, miljö och sociala frÄgor. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Hur hÄllbar Àr utvecklingen av turism lÀngs Thailands kuster? Den andra Àr: Kan ekoturism utvecklingen vara ett alternativ till massturism?Enligt modellen: en turistplats livscykel kan en destination befinna sig i olika faser.

Idag publiceras stora mÀngder bilder, och framförallt selfies, i olika sociala nÀtverk. Uppsatsen syftar till förstÄ företags anvÀndande av fenomenet selfiekampanjer pÄ sociala medier. VarumÀrkesspridningen och marknadsföringsstrategin undersöks, dessutom studeras deltagarnas beteendemönster vid publiceringen av bilder. En fallstudie koncentrerad till en av Stadiums selfiekampanjer, kampanjen #whatsyourdistance pÄ Instagram, har genomförts. Undersökningen innefattade en kortare telefonintervju med en av nyckelpersonerna bakom kampanjen samt en kvalitativ innehÄllsanalys av de bilder som fungerat som tÀvlingsbidrag. Arbetet visar bland annat att Stadium anvÀnt ett aktuellt fenomen för att fÄ mÀnniskor att publicera bilder och dÀrigenom sprida Stadiums varumÀrke. Stadium har ocksÄ anpassat selfiekampanjen sÄ att den genomförs i enlighet med deltagarnas aktiviteter i det vardagliga livet. Dessutom pÄvisas att deltagarna huvudsakligen har följt anvisningarna för kampanjen, men har en tendens till antingen bristande kunskaper i plattformens teknik eller problem med tolkandet av instruktionerna för tÀvlingsmedverkan..

För att en organisation ska fungera mÄste kommunikationen fungera, för mÄnga organisationer och företag har intranÀtet blivit en av de primÀra kommunikation- och informations kanaler. Ett intranÀt stöder frÀmst nedÄtriktad information och fungerar som en informationsportal men den tekniska utvecklingen gÄr framÄt och nya höjder nÄs för vad som Àr tekniskt möjligt att göra. SkellefteÄ kommun Àr en organisation som valt att förnya sitt intranÀt och skapa ett nytt socialt intranÀt, det sociala intranÀtet skiljer sig frÄn sin föregÄngare genom att det inte enbart bestÄr av statisk information utan det Àr kommunikativt. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilken uppfattning anstÀllda inom SkellefteÄ kommun har om organisationens nya sociala intranÀt samt hur de anvÀnder det. Materialet till studien samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer.