Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka barn som omfattas av begreppet enligt dem. De forskningsfrÄgor vi stÀllde var hur förskollÀrare definierar begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd, hur förskollÀrare gör bedömningen av vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd samt hur förskollÀrare tolkar förskolans uppdrag nÀr det gÀller barn i behov av sÀrskilt stöd. För att undersöka dessa frÄgor anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer samt en fiktiv fallbeskrivning. FörskollÀrarna i vÄr studie sÄg begreppet som omfattande och det visade sig att det gÄr att lÀgga mÄnga olika innebörder i begreppet. I vÄr studie fann vi Àven att begreppet kan ha olika innebörder Àven för en och samma förskollÀrare.

I ett samhÀlle dÀr datorspelare anses vistas i en högst amoralisk miljö, vill vi med den hÀr studien granska hur etik och moral ter sig i den virtuella vÀrlden via ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer har elva spelare av onlinespel fÄtt redogöra för sin egen upplevelse av den interaktion de genomgÄr dagligen. Med hjÀlp av utförliga teorier kring etik och moral, symbolisk interaktionism och spelkultur har studien ett brett teoretiskt underlag som appliceras i en hermeneutisk analys. Resultatet visar att etik och moral existerar i onlinespel, samtidigt som amoraliteten. Det verkar röra sig om tvÄ olika kulturer.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nÀtverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvÄra respektive frÀmja upprÀttande av sociala nÀtverk. I studien anvÀndes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i Äldrarna 17-18. Under intervjuerna anvÀnde vi oss av visuell elicitering i form av en nÀtverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nÀtverksteori, socialantropologisk nÀtverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori. Resultatet pekar pÄ att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nÀtverk i Sverige som de kan vÀnda sig till för sÄvÀl kÀnslomÀssigt som praktiskt stöd. Deras sociala nÀtverk bestÄr frÀmst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem sjÀlva, alternativt annan etnicitet Àn svensk.

Bakgrund: För inte sÄ lÀnge sedan prÀglades barnsjukvÄrden av förÀldrars frÄnvaro dÄ de inte fick delta i omvÄrdnaden av sitt sjuka barn. Idag har vi en mer familjecentrerad vÄrd och sett ur ett familjeperspektiv mÄste mÄlet för vÄrden vara att se bÄde till patientens och familjens behov. NÀr ett barn vÄrdas pÄ sjukhus uppstÄr en jobbig och stressande situation för barnet men Àven för förÀldrarna. Trots att vi börjar förstÄ vilken belastning det Àr Àven för anhöriga nÀr nÄgon i familjen blir sjuk tyder allt pÄ att familjeperspektivet mÄste medvetandegöras och vidareutvecklas och göras till en naturlig del i vÄrdtÀnkandet. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa förÀldrars upplevelser av vÄrden nÀr deras barn vÄrdas pÄ sjukhus med inriktning pÄ vilka behov förÀldrarna behöver fÄ tillgodosedda.

Denna studie beskriver nÄgra förstelÀrares uppfattning om sÀrskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. FrÀmst har jag valt att analysera hur lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik. Jag har ocksÄ studerat hur lÀrarna fördelar ansvaret för elevens lÀrarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utlÀsas i lÀrarnas tal.  Jag har anvÀnt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgÄtt frÄn teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Mitt examensarbete handlar om mina tankar kring behov och resurser. Jag har reflekterat över hur vi som enskilda mÀnniskor kan lÄta oss dras med i ett beteende att uppfylla behov som inte alltid Àr sÄ tydliga. Ofta gÄr ocksÄ bekvÀmlighet före eftertanke dvs. det sekundÀra behovet sÀtts i fokus mer Àn det primÀra behovet . Jag har illustrerat mina tankar med en bok, en modell och en möbeldesign.

Syftet med denna studie Àr att undersöka idrottslÀrares synsÀtt pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill undersöka om idrottslÀrarna har ett individorienterat eller interaktions- och relationsorienterat synsÀtt. Enligt litteratur och tidigare forskning Àr dessa tvÄ synsÀtt de rÄdande, dÀr det individorienterade synsÀttet Àr det dominerande i dagens skola. För att söka svar pÄ idrottslÀrarnas synsÀtt har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, dÀr vi intervjuat sex verksamma idrottslÀrare i grundskolan. Genom intervjuerna har idrottslÀrarna fÄtt beskriva sin syn pÄ och sitt arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Datorer har blivit ett mer och mer kraftfullt verktyg för design och arkitektur.Med datorn följde Àven med andra tjÀnster som e-mail, fildelning och internet.I och med detta sÄ uppstod det ett behov av att skapa sÀkra och pÄlitliga nÀtverk mellan datorerna samt konstruera sÀkra lagringsplatser för data. Den finns mÄnga produkter och tjÀnster pÄ marknaden vars syfte Àr att tillgodose dessa behov.För att det ska vara möjligt att leverera en passande lösning sÄ mÄste man veta vad företaget har för behov, vad som redan Àr implementerat och vilka tjÀnster som i dagslÀget utnyttjas.Denna rapport Àr resultatet av en analys och Àven implementeringen av ett nytt system..

KrÀnkande behandling och mobbning Àr nÄgot som alla skolor ska arbeta aktivt för att motverka men vad hÀnder nÀr dessa krÀnkningar och mobbning förekommer pÄ internet och i de sociala medierna dÀr lÀrarna och skolan inte har insyn?Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i mellanstadiet och rektor pÄ en skola uppfattar att de arbetar med denna form av krÀnkande behandling och mobbning samt hur eleverna pÄ mellanstadiet uppfattar att deras lÀrare hanterar detta om det skulle intrÀffa.I den hÀr studien ligger fokus framförallt pÄ lÀrare, rektor och elevers uppfattningar om krÀnkningar och mobbning i sociala medier samt hur dessa uppfattningar skiljer sig Ät.Metod 1 för insamling av empiriskt material har skett genom kvalitativa intervjuer med samtliga lÀrare utom en pÄ mellanstadiet, varav en lÀrare Àven arbetar med fritidsverksamhet, samt med rektor. Metod 2 har skett genom en kvantitativ enkÀtstudie som besvarades av de flesta elever pÄ mellanstadiet i Ärskurs 4-6.Resultatet av dessa tvÄ undersökningar visade framförallt pÄ ett stort kunskapsglapp mellan lÀrare och elever nÀr det kommer till de sociala medierna, dÀr eleverna Àr de som kan mest nÀr det kommer till vad som sker pÄ de olika siterna som de rör sig pÄ, medan lÀrarna har mer generell kunskap om sÀkerheten. En annan sak som framkom tydligt Àr att samtliga lÀrare uttryckte starka önskemÄl om att fÄ mer kunskap om de sociala medierna och vad barnen/eleverna gör nÀr de befinner sig i denna cybervÀrld. För det stÄr klart att Àven om de vuxna i studien uppfattar de sociala medierna som just en cybervÀrld sÄ gör inte eleverna det.

Studiens syfte var att undersöka hur socialt arbete riktat till sexarbetare och som bedrevs i samarbete med sexarbetare utformades pÄ organisationen Reproductive Health Uganda, och hur det upplevdes av dem som var involverade. Metoden var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem socialarbetare pÄ Reproductive Health Uganda och med sex kvinnor som Àr eller har varit aktiva sexarbetare. Materialinsamlingen skedde i Kampala, Uganda, vÄren 2014. De teoretiska perspektiv och begrepp som anvÀndes för att analysera empirin var produktiv makt, erkÀnnande och stigma. VÄr slutsats var att det sociala arbetet riktat till sexarbetare som bedrevs pÄ RHU tillsammans med Moonlight stars upplevdes som givande av samtliga informanter.

Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur nÄgra specialpedagoger och lÀrare med inriktning mot fritidshem samarbetar i strÀvan att skapa goda förutsÀttningar för elever i behov av sÀrskilt stöd, bÄde vad gÀller den sociala och emotionella utvecklingen samt möjligheten till att uppnÄ kunskapsmÄlen. Studien genomfördes via semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger pÄ fem olika skolor dÀr fritidshem fanns. Studien utgÄr i frÄn de tre perspektiven; sociokulturellt, relationellt samt multimodalt. Slutsatsen av den hÀr studien Àr att specialpedagoger och lÀrare med inriktning fritidshem samarbetar för att skapa ett lÀrande hela dagen, med olika strategier för att kunna stötta elever i behov av sÀrskilt stöd. För att skapa ett lÀrande hela dagen för dessa elever, framkom det att skolledningens instÀllning samt handledning var omrÄden som hade stor pÄverkan. Vad gÀller skolledningens instÀllning var synen pÄ fritidspedagogik samt hur resursfördelningen skedde viktiga faktorer. Det var viktigt att planering skedde tillsammas dÀr gemensamma mÄl och strategier utformades för att kunna stötta elever i behov av sÀrskilt stöd, utifrÄn skolledningens uppsatta mÄl. Handledning hade en stor pÄverkan nÀr det handlade om att kunna stötta elever i att uppnÄ kunskapsmÄlen.

Bakgrund Multipel Skleros (MS) Àr en kronisk autoimmun sjukdom som de-myeliniserar nervbanor i det centrala nervsystemet. Den orsakar en rad olika symtom som exempelvis spactisitet, trötthet, tremor, sensibilitetsstörningar, nedstÀmdhet, skakningar, ataxi med mera. Symtomen Àr varierande och mycket individuella. Sjukdomen förlöper skovvis och bryter oftast ut i Äldern 20-50 Är. MS finns i flera olika varianter, dÀr kroppen i vissa fall kan Äterreparera sig sjÀlv mellan skoven, medan den i andra fall inte gör det.

Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva individer fÄr stöd av sociala medier för att fortsÀtta vara fysiskt aktiva. Inom ramen av sociala medier inkluderades Facebook, Instagram, Twitter, Youtube, bloggar, forum och hemsidor. Sammanlagt deltog 30 fysiskt aktiva individer i Äldrarna 1856 Är. Metoden som anvÀndes var enkÀter med öppna frÄgor som delades ut till frivilligt deltagande individer pÄ tre olika friskvÄrdsanlÀggningar i norra Sverige. Insamlat textmaterial analyserades med en manifest innehÄllsanalys som resulterade i fyra huvudkategorier; Framsteg ger motivation, Inspiration, BekrÀftelse som en klapp pÄ axeln och Möjligheter till förbÀttring.

Eleverna i denna studie gÄr naturbruksprogrammets hundinriktning. Denna studie fokuserar pÄ elevernas berÀttelser om hundens betydelse för dem personligen och för studierna. Studiens syfte Àr att visa pÄ den betydelse hunden kan ha för gymnasieelevernas sjÀlvkÀnsla, sjÀlvförtroende och sociala utveckling, hur hunden kan pÄverka elevernas delaktighet i undervisningen och i deras eget lÀrande.Studiens syfte Àr att belysa om gymnasieungdomar pÄ naturbruksprogrammet kan ha stöd av umgÀnget med sina hundar. Genom umgÀnget med djur blir mÄnga fysiska och psykiska behov tillfredsstÀllda. Att lyfta fram de positiva delarna av vad umgÀnget med djuren för med sig, Àr viktigt för att kunna ge alla elever en möjlighet att nÄ de uppsatta mÄlen inom skolan.

Barns exponering för partnervÄld har under de senaste Ären blivit identifierat som ett samhÀllsproblem och tack vore den stÀndigt ökande forskningen kring Àmnet, har kartlÀggningen av fenomenet varit möjlig. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var bland annat att baserat pÄ den tidigare forskningen kring de partnervÄldexponerade barnen belysa den psykologiska situation dessa barn kan befinna sig i samt ge en översikt av det aktuella kunskapslÀget gÀllande exponeringens konsekvenser pÄ barn. Det empiriska materialet utgjordes av peer review artiklar publicerade mellan 2000 och 2009. Resultatet tyder bland annat pÄ att barnen uppvisar internaliserings- och/eller externaliseringsbeteenden som konsekvens av IPV exponeringen. Barnens kön, tidpunkten för exponeringen samt barnens sociala situation Àr de faktorer som har funnits vara betydelsefulla för exponeringens konsekvenser.