LÀrare fÄr allt svÄrare att orka med sitt arbete. De som drabbas vÀrst Àrelever i behov av sÀrskilt stöd. Dessa elever Àr extra resurskrÀvandeoch lÀrarna fÄr svÄrt att mÀkta med eleverna i den arbetsrelateradestress de kÀnner idag. Syftet med denna studie var att undersöka hurarbetsrelaterad stress styr lÀrarnas bemötande av elever i behov avsÀrskilt stöd. En enkÀtundersökning med 119 deltagande lÀrare frÄn tiogrundskolor i mellansverige utfördes.

Syftet med den hÀr studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgÀnge med djur och barnets lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv. Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som pÄverkar barns utveckling och lÀrande. Vidare genomfördes en enkÀtundersökning i 2 klasser i Är 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jÀmfördes med bedömningar av varje elevs lÀrande, gjorda av en lÀrare i teoretiska Àmnen och en lÀrare i sociala och motoriska Àmnen. Resultaten diskuterades utifrÄn teorier om lÀrande, barns umgÀnge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt.

Bakgrunden till denna rapport Àr att fÄ en fördjupad kunskap inom Àmnet förhörsmetodik. Syftet Àr att belysa de detaljer som förutsÀtter ett lyckat förhör och vilket sÀkerstÀller trovÀrdig, korrekt och tillförlitlig information. I detta arbete har vi utgÄtt frÄn kvalitativ metod med tyngdpunkten i litteraturen inom det förhörstekniska och rÀttspsykologiska omrÄdet, samt kompletterande kÀllor i form av intervjuer och förelÀsningar med anledning att förankra och jÀmföra kunskaperna med verkligheten. Den kognitiva intervjun som förhörsmodell Àr starkt förankrad i vetenskaplig forskning och mycket gÄngbar, varför vi har valt att presentera den nÀrmare. Ett lyckat förhör Àr av största vikt i en utredning och beror pÄ flera samverkande faktorer.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogernas uppfattning om förekomsten av diagnoser i förskolan och vad pedagoger har för syn om att barn i förskoleÄldern har diagnoser, vÄra forskningsfrÄgor blev dÀrför följande, vilka diagnoser Àr vanliga i förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogerna pÄ att barn i tidig Älder fÄr en diagnos? Hur arbetar pedagogerna med barn i behov av stöd och hur fungerar samarberbetet med förÀldrar till barn i behov av stöd? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i tvÄ olika kommuner. Det vi fÄtt fram Àr bland annat att alla vÄra informanter nÄgon gÄng under sin karriÀr stött pÄ barn i behov av stöd. Vi har Àven fÄtt en inblick i hur de bemöter dessa barn. För pedagogernas skull Àr en diagnos inte viktig, men den behövs för att sÀtta in de resurser som Àr viktiga i verksamheten för att barnet ska kunna utvecklas pÄ bÀsta möjliga sÀtt..

SamhÀllet i Sverige och Europa stÄr inför en stor utmaning nÀr det gÀller den Äldrande befolkningen, medellivslÀngden ökar och allt fler blir allt Àldre och friskare. För att möta upp dessa utmaningar Àr det av stor vikt att skapa ett synsÀtt dÀr man ser att mÄlgruppen Àldre Àr en investering och att det Àr viktigt att skapa förutsÀttningar för ett gott Äldrande. Detta arbete kan göras med hÀlsofrÀmjande arenor och förebyggande insatser i samhÀllet. En sÄdan plats i samhÀllet kan vara ett trygghetsboende som bÄde kan inbringa en trygghet och stimulera till socialt deltagande med andra. Syftet med studien var att undersöka sociala faktorers betydelse för Àldres hÀlsa pÄ ett trygghetsboende.

Studien Àr en kvalitativ studie med en hermeneutisk fenomenologisk ansats. Syftet med studien Àr att förstÄ och beskriva hur sju förskollÀrare upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. Studiens resultat visar att förskollÀrarna upplever att de arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd. Samtliga respondenter berÀttar om barn som har behov av sÀrskilt stöd av socioemotionell karaktÀr. De beskriver att de arbetar med barn som har svÄrt att kommunicera, att koncentrera sig, att styra sina impulser och som behöver stöd i sitt samspel och sina relationer med andra barn och vuxna.

Bakgrund:HjÀrtinfarkt Àr den vanligaste dödsorsaken i Sverige.   Varje Är insjuknar cirka 30 500 mÀn och kvinnor, varav 8 500 avlider.   HjÀrtinfarkt uppstÄr nÀr blodtillförseln till hjÀrtats kranskÀrl har varit   avstÀngt i mer Àn 20 minuter, vilket leder till en irreversibel   hjÀrtmuskelskada. Ateroskleros, med flera livsstilsrelaterade riskfaktorer,   Àr den vanligaste bakomliggande orsaken till att personer insjuknar.   OmvÄrdnaden kring dessa patienter ser olika ut beroende pÄ var i   sjukdomsförloppet de befinner sig men syftar till att förebygga riskfaktorer,   motivera till livsstilsförÀndringar och egenvÄrd samt ge stöd utifrÄn   patientens behov.  Syfte:Att beskriva patienters erfarenheter av livet efter hjÀrtinfarkten. Metod:Tio vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna   litteraturöversikt.

Ungdomsbrottsligheten har studerats och diskuterats i en uppsjö av olika sammanhang, medmer eller mindre lyckade resultat. TvÄ teorier, som under de senaste halvseklet har försökthitta svar pÄ detta komplexa problem, stÄr Travis Hirschi och John Braithwaite bakom. Deutvecklade teorin om sociala band (1969) respektive Äterintegrerande skambelÀggning (1989),dÀr framförallt den förstnÀmnda fÄtt en stor genomslagskraft inom den kriminologiskaforskningen, medan den senare Àr nÄgot mer okÀnd. Men kan dessa tvÄ teorier förklaraungdomsbrottslighet? Genom att formulera en enkÀtundersökning, som kom att besvaras av82 gymnasietreor, skapades ett kvantitativt material att granska.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

VÄr empiriska fallstudie syftar till att undersöka hur lÀrare arbetar för att Ästadkomma ett behagligt klimat mellan eleverna i de tidigare Ären, samt lÀrarnas motiv för detta. För att ta reda pÄ det har vi gjort kvalitativa intervjuer med tio lÀrare och genom dessa har vi kommit fram till att lÀraren har en betydelsefull roll för hur det sociala samspelet mellan eleverna i klassen fungerar. Studien har visat att kommunikation och samtalsmetoder Àr ett övervÀgande arbetssÀtt hos lÀrarna, Àven om det ocksÄ förekommer andra tillvÀgagÄngssÀtt, sÄ som fredlig beröring, arbete med bilder, avslappning och konflikthantering. MÄnga lÀrare menar Àven pÄ att hur de Àr som personer avspeglas pÄ gruppen. I likhet med dessa resultat fann vi i litteraturstudien att utvecklandet av elevers sociala och emotionella förmÄgor pÄverkar det sociala samspelet mellan eleverna pÄ ett positivt sÀtt, samt att det har en inverkan pÄ inlÀrningssituationen.

Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

Internet har i jÀmförelse med andra kommunikationskanaler som TV och radio vuxit fram vÀldigt fort, och en utveckling av detta Àr sociala medier, dÀr interaktion och kommunikation Àr tvÄ viktiga ledord. För turismföretag kan dessa plattformar fylla en marknadsföringsfunktion, om de anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt, och i bÀsta fall skulle de ocksÄ kunna hjÀlpa turistbyrÄer att attrahera fler gÀstnÀtter till sina stÀder. Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra hur de tre skandinaviska huvudstÀdernas turistbyrÄer marknadsför sig via sociala medier mot turister och se vilka förvÀntningar de har för det framtida anvÀndandet av dessa plattformar. AnstÀllda pÄ de tre olika turistbyrÄerna har intervjuats för att fÄ höra om deras erfarenheter med anvÀndandet av sociala medier, och i detta fall just Facebook och Twitter. Vi har Àven intervjuat en expert pÄ sociala medier för att se om det finns nÄgot sÀtt som Àr mer effektivt vid marknadsföring via dessa.

NÀr nÄgon blir sjuk fokuserar vÄrdpersonalen mest pÄ den sjuke patienten, och familjen fÄr ta ett steg Ät sidan. Det Àr lÀtt att glömma bort att Àven familjen Àr drabbad och har behov. Syftet med studien var att belysa familjens behov under sjukhusvistelsen nÀr en familjemedlem Àr kritiskt sjuk. Studien genomfördes som en litteraturstudie och innefattade 16 vetenskapliga artiklar. Familjens behov delades in under sju teman.

Syftet med studien var att beskriva hur Àldre personer som bor i ordinÀrt boende och har matsdistribution genom kommunen upplever sin matsituation. Studien har genomförts genom ostrukturerade intervjuer med Ätta personer som var över 75 Är som bodde i hemmet och hade matdistribution genom kommunen. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Resultatet redovisas i fem olika kategorier som handlar om matens beskaffenhet och innehÄll, interna och externa förutsÀttningar, anpassning, behov och strategier och beroende av andra personer. De Àldre personerna upplevde att de saknade socialt sÀllskap vid mÄltider.