Försvarsmakten - en resurs mot terrorism?
Denna uppsats har haft som syfte att utröna om Försvarsmaktens förmågor i allmänhet ochterroristbekämpning i synnerhet tillvaratas på ett för samhället mest effektivt sätt. Grund för studien har varitjustitierådets Johan Munck´s utredning, SOU 2003:32 Vår beredskap efter 11 september, vilken syftade tillatt kartlägga och analysera myndigheternas beredskap och förmåga att förhindra och bekämpa omfattandeterroristattentat samt behovet av samverkan och samordning mellan myndigheterna. Uppsatsen beskriverdagens juridiska ramverk och de förslag till förändringar som utredningen har föreslagit. Den teoretiskaanknytningen är baserad på det demokratiska dilemmat, att i en rättstat använda väld då hot mot riket sominte härrör från en fientlig sinnad makt uppstår. Undersökningens empiri har byggts på ovan nämndautredning, ett antal myndigheters remissvar samt intervjuer av personer som på olika nivåer har varit och ärdelaktiga i beslut avseende samverkan och samordning, framför allt mellan polisen och Försvarsmakten. Iuppsatsen har en analys av myndigheternas remissvar och intervjusvaren gjorts utifrån uppsatsensfrågeställningar vilket har givit följande svar på de ställda frågorna:- Det finns utrymme för samverkan mellan Försvarsmaktens specialstyrka och Nationella Insatsstyrkan.- För Försvarsmakten medför utredningen inte några förändringar i form av ny utbildning eller ny materiel.- Försvarsmakten är idag inte en aktiv aktör som kan användas vid terroristangrepp.