De senaste åren har mjölkbesättningarna i Sverige förändrats. Det mest dominerande sättet har varit att hålla korna bundna men efterhand som mjölkgårdarna har rationaliserats och blivit modernare har det blivit vanligare att många lantbrukare ställt om till lösdrift. År 2007 bestämde Jordbruksverket att alla nya stallar som ska byggas för mjölkkor ska vara lösdriftssystem, vilket innebär att våra bundna besättningar kommer försvinna i framtiden. Det här examensarbetet har ställt frågan till mjölkproducenter med bundna kor hur de ser på framtiden för sina besättningar. Idag (2011) finns det 348 100 mjölkkor i Sverige. Av dem står ungefär hälften i uppbundna system.

Under den senare delen av 1900-talet har beskogning av jordbruksmark till och från applicerats i det svenska jord- och skogsbruket (Eriksson et al., 2011). I och med "Omställning 90"erbjöds lantbrukare omställningsstöd för att lägga jordbruksmark i träda eller på annat sätt minska verksamheten (www, Riksdagen, 1, 1995). En vanligt förekommande åtgärd var att plantera igen jordbruksmarken med skog eller förlägga mark i träda. Efter inträdet i EU har värdet på mark, till följd av införda direktstöd, ökat. Detta har medfört högre arrendeavgifter som i sin tur skapat fler så kallade passiva lantbrukare (Andersson et al., 2011). I och med framtida förändringar i EUs gemensamma jordbrukspolitik, även kallat CAP 2014, kommer stöden omarbetas (www, Jordbruksverket, 2, 2012). Inom svenska lantbruksföretag har det skett en rationalisering till följd av bristande lönsamhet (www, LRF, 1, 2012).

Den här studien är grundad på intervjuer med personer som arbetar med miljömål, både de nationella och de miljömål som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter från Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, Länsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag på att få svar på de frågor som är underställda mitt syfte. Vilka är:- Når all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som är berörda och får de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete?-Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala gränserna med att göra handlings- och åtgärdsplaner? -Och har då Sverige större möjlighet att nå upp till de miljömål vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna? Mitt syfte är att se hur Vattendirektivet påverkar arbetet med att nå de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning på nationell, regional och lokal nivå.Genom att analysera resultaten både ur implementeringsteorin och ur ett rättsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat på länsstyrelsenivå och har ej gått ut till de som arbetar med handlingsplanerna.

Hösten 2011 drabbades Tyskland och Nederländerna av ett okänt agens som orsakade diarré, nedsatt mjölkproduktion och feber hos nötkreatur. Efter en metagenomanalys av blodprover ifrån en drabbad besättning kunde man konstatera att orsaken till utbrotten var ett nytt virus; vilket senare fick namnet Schmallenbergvirus (SBV). Ett par månader senare upptäcktes fostermissbildningar hos både nöt, får och getter på flertalet ställen i Europa, och dessa kopplades senare samman med de första utbrotten av SBV. Viruset drabbar idisslare och verkar vara vektorburet. Vuxna idisslare som infekteras får viremi och uppvisar en kort period av diarré, nedsatt mjölkproduktion och feber ? men infektionen kan också vara subklinisk och passera obemärkt.

Eftersom vi har ett eget stort intresse för djurvälfärdsfrågor och produktion av livsmedel med hög kvalitet har vi valt att fördjupa våra kunskaper inom gårdsslakt. I en tid där vi går mot allt färre stora slakterier, som leder till långa transporter för djuren och resulterar i ökad stress och skaderisk, så känns detta extra aktuellt. Vi har därför sammanfattat det vi tycker är viktigast att tänka på för den som går i tankarna att starta ett eget slakteri. Det man bör börjar med är att kontakta kommunen för bygganmälan och söka byggnadslov, där skall man även söka miljötillstånd för sin verksamhet. Därefter vänder man sig till livsmedelsverket med sin verksamhetsbeskrivning och planritning för att få tillstånd att producera livsmedel.

Idag jobbar många för att djuren ska ha det så bra som möjligt, bland annat genom att förbättra försöksmetoder och lagstiftning. Tyvärr verkar det för mig som att fiskarna ofta glöms bort i det här arbetet. Därför vill jag i den här studien försöka reda ut huruvida fiskar är kännande på liknande sätt som däggdjur är. Man har funnit smärtreceptorer hos fisk på huvud, hornhinna och hud. Regnbågslaxars hud är mycket känslig för mekanisk stimuli har låg smärttröskel för värme.

Det har blivit allt vanligare att ta med sin hund på resa, vilket bland annat kan bero på att det numera är både billigare och lättare att resa med hundar, sedan Jordbruksverket 1 januari 2012 införde nya regler rörande införsel av hund. I denna litteraturstudie sammanställs tillgänglig litteratur för att undersöka hur sällskapshundar påverkas av stress och om transport är stressande, samt vilka faktorer som är av betydelse under transporten. Stress kan ge både fysisk och psykisk påverkan och på sikt påverka immunförsvaret och öka mottagligheten för infektioner. I flera studier på olika djurslag har en ökning av bland annat hormonerna kortisol, adrenalin och noradrenalin uppmätts vid stress. Olika typer av beteendeförändringar kan också uppkomma i samband med stressfyllda situationer, men vilka beteenden som uppkommer varierar mellan individer och olika stressorer.

Djurproduktionen i Sverige idag är i en stor utvecklingsfas, Många lantbrukare lägger idag ner sin djurproduktion för att den inte är lönsam. De som är kvar däremot utvecklar och utökar sin produktion, oftast med att bygga nya och rationellare stallar. Då blir de gamla byggnaderna tomma och kostar pengar i underhåll. Detta examensarbete är gjort i syfte att hitta en produktion som täcker upp kostnaderna för att underhålla gamla byggnader samt ger ett positivt netto. Uppfödning av köttkaniner kan då vara en lösning, då de inte kräver någon större arbetsinsats samt att man ändå producerar grovfoder som kaninerna äter. Kaninkött har idag blivit mera uppmärksammat då flera exklusivare resturanger i Sveriges större städer har börjat serverat detta. Tv-kockarna har även börjat tillreda kaninkött, efterfrågan har då ökat.

En webbaserad enkät kring behandling av klinisk mastit hos mjölkkor skickades till 741 svenska veterinärer som enligt Jordbruksverket rapporterat att man under 2012 behandlat fall av mastit. Studien gjordes med syftet att ta reda på hur klinisk mastit behandlas i Sverige 2013. Antalet svarande som inkluderades i studien var 267. Det innebar en svarsfrekvens på 36 %. Enkäten bestod delvis av allmänna frågor kring behandling samt tre fallfrågor.

I denna kvalitativa intervjustudie tittar jag närmare på hur anläggningarna fungerar och vilka olikheter som finns hos Sveriges utsädesproducenter. Efter att så många anläggningar som möjligt hittats och intervjuats, så jämfördes detta antal anläggningar med en lista hos Jordbruksverket. Undersökningen visade sig vara gjord på 15 av 22 anläggningar som producerar certifierat utsäde i Sverige. Dessa 15 anläggningar var jämnt spridna över landet och av varierande storlek. Resultatet av studien visar att min undersökning representerar stora delar av Sveriges utsädesproducenter.

Betesmarker är viktiga för många arter av flera olika organismgrupper. Träd bidrar till biologisk mångfald i betesmarker eftersom träden är viktiga för bl.a. insekter, mossor, lavar och svampar. Arealen betesmark minskade kraftigt i Sverige under 1900-talet och för att bryta den utvecklingen betalas sedan 1990-talet miljöersättning för skötsel av betesmarker. Det finns två nivåer på miljöersättningen för betesmarker, den lägre nivån heter allmänna värden och den högre nivån särskilda värden.

Betesmarker är viktiga för många arter av flera olika organismgrupper. Träd bidrar till biologisk mångfald i betesmarker eftersom träden är viktiga för bl.a. insekter, mossor, lavar och svampar. Arealen betesmark minskade kraftigt i Sverige under 1900-talet och för att bryta den utvecklingen betalas sedan 1990-talet miljöersättning för skötsel av betesmarker. Det finns två nivåer på miljöersättningen för betesmarker, den lägre nivån heter allmänna värden och den högre nivån särskilda värden.

There have been significant changes in the agricultural sector during the past 20 years (Jordbruksverket, 2008). The development of today is towards deregulation and adaption to global market conditions. As farmers try to adapt to the changed and more competitive market conditions investments are often necessary (LRF Konsult et al, 2012). Loans to agriculture and forestry businesses have increased to record levels and debt has doubled over the past years. The financial turbulence of the past years has contributed to an increase of the meaningfulness and willingness of the banks to be able to understand and handle risks associated with agriculture and forestry (Breiding, 2010).

Psittacos eller papegojsjuka är en zoonotisk sjukdom som främst drabbar fåglar, men i mindre omfattning även däggdjur. Sjukdomen orsakas av den obligat intracellulära bakterien Chlamydophila psittaci.Smittade fåglar utsöndrar bakterien i framför allt faeces och nässekret. Utsöndringen är ofta intermittent och kan sättas igång av stress. Både fåglar och människor får framför allt i sig bakterien genom inhalation av aerosoler eller damm, men även oral och kontaktsmitta är möjlig.Symptombilden är varierande hos både fåglar och människor. Ofta ses en subklinisk eller mild sjukdom med diffusa symptom, såsom feber, apati, konjunktivit och milda respiratoriska symptom.

Islandshästen med en mankhöjd på ca 125-145 cm är en förhållandevis liten hästras jämfört med andra ridhästar som arabiskt fullblod på ca 150 cm, svenska varmblodet på ca 165 cm och engelska fullblodet på ca 155-165 cm. Trots sin mankhöjd rids Islandshästen av vuxna ryttare. I dag finns det kulturella skillnader vad det gäller vilken storlek ridhästen har. På Island har Islandshästen använts som transportmedel och ridits av vuxna ryttare sedan urminnes tider. Problemet som setts är att många stora och även tunga ryttare rider på en förhållandevis liten häst.