Sök:

Sökresultat:

264 Uppsatser om Jord pć trynet - Sida 17 av 18

GrundlÀggningsmetoder för kontaktledningsfundament

I arbetet har olika grundlÀggningsmetoder för kontaktledningsfundament undersökts och dokumenterats. Kontaktledningsfundament Àr ett fundament, tillverkat av betong med varierande utformning och storlek beroende pÄ vilken typ det Àr. Dess funktion Àr att bÀra upp kontaktledningsstolpen med tillhörande stag och ledningar. Syftet med examensarbetet var att ta fram vilka grundlÀggningsmetoder för kontaktledningsfundament som Àr godkÀnda av Banverket. Studera metoderna, frÀmst de nya borrmetoderna och utföra en jÀmförelse av dessa metoder som baseras pÄ teknik och ekonomi.

GolfbanedrÀnering : en studie av teori och praktik

Den stora mÀngden golfare har gjort att trycket att komma ut pÄ banorna ökat de senaste Ären, vilket inneburit att man ger sig ut strax efter men Àven under nederbörd. Blöta banor Àr inget som vare sig golfare eller banan i sig uppskattar. För att rÄda bot pÄ detta Àr en fullt fungerande och rÀtt dimensionerad drÀnering av yttersta vikt. Jag har genomfört min undersökning med litteraturstudier och intervjuer med banchefer och ibland andra inblandade i byggnationen. Intervjuerna skulle ge svar pÄ frÄgorna; Hur var det tÀnkt?, Hur gjorde man? och Vad blev resultatet? FörfrÄgningsunderlagen vid om-, till- eller nybyggnationer Àr överlag hyfsade.

Grundvattenhantering vid broschakter: JÀmförelse mellan bygghandling och utförande

NÀr en bro ska byggas krÀvs det att denna grundlÀggs pÄ en stabil grund. DÀr schaktning utförs för att skapa grundlÀggningsytan för bron Àr det viktigt att botten förblir stabil och behÄller bÀrigheten. I mÄnga av dessa schakter kommer arbetet i kontakt med grundvatten. Detta vatten mÄste pÄ nÄgot sÀtt hanteras för att möjliggöra en bra grundlÀggning och för att schaktarbetet ska gÄ att bedriva pÄ ett sÀkert sÀtt. Om det inte hanteras riskerar schaktbotten att luckra upp och tappa sin bÀrighet samtidigt som det i svÄrare fall finns risk för att schaktgropen rasar igen.

Fasta körspÄr till framtiden : markstruktureffekter i CTF-odlingssystem

Uppsatsen har skrivits pÄ uppdrag av Lena Holm och Johan Arvidsson. Denna studie Àr en del av deras stora forskningsprojekt ?Fasta körspÄr- skördepotential och effekt pÄ markstruktur? med ett lÄngliggande försök som startades Är 2010. Bakgrunden till denna studie Àr att klimatet stÀndigt förÀndras och jordens medeltemperatur stiger, vilket leder till brist pÄ vatten i stora omrÄden i vÀrlden. Det förÀndrade klimatet har lett till ett allt mer extremt tillstÄnd med kraftiga regn och extrem torka runt om i vÀrlden. Med dagens moderna odlingsmetoder kan odling i allt mer utsatta omrÄden existera Àven i framtiden, men det krÀver en förÀndring och en ökad kunskap kring olika tekniker.

Ängar - att skapa Ă€ngskĂ€nsla i din lilla trĂ€dgĂ„rd

Ett brinnande intresse för naturen i kombination med min pÄgÄende utbildning pÄ trÀdgÄrdsingenjörsprogrammet med inriktning design gör att naturinspirerade trÀdgÄrdar Àr nÄgot jag bÄde tycker Àr vackert och nÄgot jag ville lÀra mig mer om. Det hÀr examensarbetet handlar om att skapa ÀngskÀnsla pÄ ett litet utrymme, med vilda och hortikulturella vÀxter. I arbetet beskrivs olika anlÀggningstekniker, skötsel för de olika anlagda Àngstyperna, samt gestaltningsförslag för olika slags Àngar. Min huvudfrÄgestÀllning har varit Vilka vÀxter passar i en konstgjord Àng i en liten trÀdgÄrd, vilka ger stark karaktÀr och varför passar de vÀxterna bra? Jag har valt att inte fokusera sÄ mycket pÄ historia utan ger bara en snabb bakgrund till hur Àngar uppstod och varför de Àr intressanta i trÀdgÄrdssammanhang, detta behandlas mer i min litteraturstudie.

För Sverige - i tiden : ett gestaltningsarbete med fokus pÄ skissprocessen

Ett brinnande intresse för naturen i kombination med min pÄgÄende utbildning pÄ trÀdgÄrdsingenjörsprogrammet med inriktning design gör att naturinspirerade trÀdgÄrdar Àr nÄgot jag bÄde tycker Àr vackert och nÄgot jag ville lÀra mig mer om. Det hÀr examensarbetet handlar om att skapa ÀngskÀnsla pÄ ett litet utrymme, med vilda och hortikulturella vÀxter. I arbetet beskrivs olika anlÀggningstekniker, skötsel för de olika anlagda Àngstyperna, samt gestaltningsförslag för olika slags Àngar. Min huvudfrÄgestÀllning har varit Vilka vÀxter passar i en konstgjord Àng i en liten trÀdgÄrd, vilka ger stark karaktÀr och varför passar de vÀxterna bra? Jag har valt att inte fokusera sÄ mycket pÄ historia utan ger bara en snabb bakgrund till hur Àngar uppstod och varför de Àr intressanta i trÀdgÄrdssammanhang, detta behandlas mer i min litteraturstudie.

Grovkorniga jordars mekaniska egenskaper: laboratorietester med storskalig skjuvapparat

Inom geotekniken har under en lÄng tid fokus legat pÄ finkorniga jordar och deras mekaniska egenskaper. Orsaken har inte bara varit att finkorniga jordar representerar svÄrigheter vid byggande, till exempel i form av sÀttningar och tjÀlskador, utan ocksÄ för att det inte funnits möjligheter att göra laboratorieförsök pÄ material av grövre fraktioner pÄ grund av laboratorieutrustningens ringa storlek. Metodiken vid laboratorieförsök av blandjordar har varit att plocka bort grövre fraktioner och enbart testa jordens finare fraktioner. Den vanliga metodiken med att enbart testa jordens finare fraktioner fungerar i regel. Men ju mindre finmaterial som finns i det undersökta materialet desto mer kan metodiken ifrÄgasÀttas.

Tunneldrivning i tÀtort: Alternativa utföranden

Omfattande ombyggnad- och nybyggnadsarbeten utförs just nu i Stockholm för att tillgodose morgondagens behov av kollektivtrafik. Tunnelbyggande i tÀtort stÀller stora krav pÄ planering och utförande dÄ arbetet ska utföras sÀkert och effektivt samtidigt som pÄverkan pÄ omgivningen ska minimeras. Idag anvÀnds frÀmst konventionell tunneldrivningsmetod i form av borrning och sprÀngning för tunneldrivning. Metoden anses vara bÄde kostnads- och tidseffektiv samtidigt som utförandet till stor del Àr anpassningsbart. Trots detta begrÀnsas metoden av dess höga pÄverkan pÄ omgivningen.

UtvÀrdering av LKAB:s sÀkerhetsarbete

Gruvarbete Àr förknippat med risker och för att kunna bedriva verksamhet under jord pÄ ett effektivt sÀtt Àr det viktigt med ett system för att hantera dessa risker. Den tekniska utvecklingen i form av automation och datorisering har lett till stora förbÀttringar inom den fysiska arbetsmiljön. Gruvarbete Àr idag inte mer riskfyllt Àn andra tunga industrier. LKAB Àr en högteknologisk mineralkoncern och vÀrldsledande producent av förÀdlade jÀrnmalmsprodukter för stÄlindustrin. De kan konkurrera med dagbrott genom storskalig brytning och avancerad processtyrning.

UtvÀrdering av LKAB: s sÀkerhetsarbete

Gruvarbete Àr förknippat med risker och för att kunna bedriva verksamhet under jord pÄ ett effektivt sÀtt Àr det viktigt med ett system för att hantera dessa risker. Den tekniska utvecklingen i form av automation och datorisering har lett till stora förbÀttringar inom den fysiska arbetsmiljön. Gruvarbete Àr idag inte mer riskfyllt Àn andra tunga industrier. LKAB Àr en högteknologisk mineralkoncern och vÀrldsledande producent av förÀdlade jÀrnmalmsprodukter för stÄlindustrin. De kan konkurrera med dagbrott genom storskalig brytning och avancerad processtyrning.

Odla ditt bostadsomrÄde! Stadsodlingens betydelse, drivkrafter och genomförande : en fallstudie av OdlingsnÀtverket Seved i Malmö

Vi stÄr inför en mycket spÀnnande framtid inom utvecklingen av odling i stadsmiljö. Den trend av stadsodling som svept över Sverige de senaste Ären har lett till att en mÀngd nyskapande och spÀnnande odlingsprojekt har initierats runt om i landet. Att odla i staden och att odla kollektivt Àr dock inget nytt fenomen. SlottstrÀdgÄrden i Malmö Àr ett exempel pÄ en gemensam form av stadsodling initierad av brukare sjÀlva som nu drivs i samarbete med kommunen. Med det intresse och stora engagemang som finns för stadsodling idag finns bÄde ett behov och en mycket stor potential i att vidare utveckla och hitta nya modeller samt att undersöka vilka effekter odlingen kan ha för mÀnniskan och samhÀllet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lokala odlingsinitiativ kan pÄverka boende, markÀgare och lokalsamhÀllets utveckling, att undersöka varför mÀnniskor vÀljer att delta i stadsodling samt hur odlingsverksamhet kan drivas och genomföras i befintlig stadsmiljö. Detta görs i uppsatsen dels genom en litteraturstudie av tidigare forskning i Àmnet och dels genom en fallstudie av stadsodlingsverksamheten i bostadsomrÄdet Seved i Malmö.

FörbÀttrad lagerkonstruktion för snökylaanlÀggningar i öppen
bassÀng

PÄ grund av en ökande befolkning, industrialisering, krav pÄ komfortkyla samt anvÀndning av elektronisk utrustning finns idag ett allt större kylbehov för lokaler och tekniska anlÀggningar i sÄvÀl Sverige som övriga vÀrlden. Kyla kan tillverkas pÄ flera olika sÀtt. Vanligast Àr att kylan tillverkas med kylmaskiner som drivs av el, men absorptionsvÀrmepumpar som drivs av vÀrme finns ocksÄ. Med stigande elpriser och med hÀnsyn till miljön Àr det dÀrför önskvÀrt att hitta alternativ till kylmaskinerna. En alternativ metod Àr att utnyttja lagrad kyla frÄn snö och is.

Brandrisker och skyddshöjande brandtekniska ÄtgÀrder för kabelutrymmen inom vattenkraftverk

En brand i viktiga kabelutrymmen inom vattenkraftverk skulle leda till driftstopp som kan leda till stora ekonomiska förluster för innehavarna av anlÀggningen, kort ÄterstÀllningstid blir dÀrmed viktigt. Med konsekvenserna av driftstop i Ätanke har större fokus lagts pÄ brandskyddet inom vattenkraftverken.Denna rapports syfte Àr att utforma ett fördjupat utredningsunderlag till pÄgÄende utredningsarbete inom Vattenfall Vattenkraft AB gÀllande brandskydd inom deras vattenkraftsanlÀggningar. Det avser Àven att fungera som kunskapsunderlag för framtida frÄgestÀllningar vid exempelvis försÀkringsfrÄgor och förnyelseprojekt inom Vattenfall Vattenkraft AB.Det aktuella utrymmet som ska gÀlla som typfall för denna utredning Àr en kabelkulvert i HarsprÄngets kraftverk. Kulverten Àr initialt belÀgen ca 80 m under jord i direkt anslutning till kraftanlÀggningen och innefattar 2-7 st kabelstegar med ett varierat antal mellanspÀnningskablar (1-20 kV). Den gÄr sedan hela vÀgen upp till marknivÄ.Ett problem vid brand Àr att kulvertsystemet i nulÀget Àr mer eller mindre öppet genom hela dess geometri, vilket gör att brand lÀngst ned kan leda till att hela utrymmet blir rökfyllt.

Att sÀnka temperaturer i stadsmiljö : en studie av trÀdens effekt pÄ en bostadsgÄrd i Malmö

Under de senaste Ärtiondena har det pÄgÄtt en förtÀtning och en alltmer ökad utbyggnad av vÀrldens stÀder. Som en följd av detta har stadens naturliga vatten- och vÀrmebalans rubbats. PÄ bekostnad av vegetativa ytor har artificiella byggmaterial introducerats som absorberar vÀrme frÄn solens strÄlar och höjer stadens temperaturer. Dessa material leder Àven snabbt bort regnvatten samt hindrar vatten att infiltreras ner i marken. Temperaturskillnader pÄ 12oC jÀmfört med den omkringliggande landsbygden har kunnat uppmÀtas i stora amerikanska stÀder. Detta fenomen har kommit att kallas Stadens VÀrmeö eller Urban Heat Island som Àr den engelska termen. I Sverige förvÀntas det bli allt högre sommartemperaturer och fler rekordvarma dagar framöver.

VÀxtbÀddar och avvattningslösningar för sportgrÀsytor : pÄverkan pÄ drÀneringsintensitet och förhÄllande mellan luft och vatten i jorden

Kraven pÄ grÀsytors kvalité inom sportsektorn har under de senaste decennierna ökat kraftigt, exempelvis hur snabbt ytorna blir spelbara efter regn, hur de klarar av att motstÄ svampangrepp och att överleva vintern utan skador. Det har visat sig att funktionen pÄ avvattningen har stor betydelse för att kunna svara upp pÄ dessa högre kvalitetskrav. Inom sportsektorn Àr mÄlet med avvattningssystemet just att öka markens lÀmplighet för rekreation, vilket innebÀr en grÀsyta med hög spelkvalité. Detta uppnÄs genom att snabbt leda bort överskottsvatten sÄ att marken ÄterfÄr förmÄgan att klara trafikbelastning samt genom att skapa en vÀxtbÀdd med en för grÀset gynnsam fördelning mellan luft- och vattenfyllda porer. Vilken förmÄga avvattningssystemet fÄr i form av intensitet, kapacitet och hur mycket luft/vatten som finns i vÀxtbÀdden, kan i praktiken kan vara svÄrt att sÀga utan att ha först gjort berÀkningar.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->