Entreprenörskap skapar nya idéer, nya produkter och nya jobb och är därmed viktigt för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige blir det en alltmer globaliserad ekonomi, som leder till strukturförändringar i näringslivet. För att Sverige ska klara av den framtida tillväxten behövs fler företag startas. Företag är bra för samhället. Med inspiration från Gartner´s resonemang om att intresset inom entreprenörskap skall fokuseras på hur organisationen uppstår och bildas, är vårt syfte med uppsatsen att studera och klargöra faktorer som påverkar framväxten av entreprenörskap.

Bokföringsnämnden beslutade år 2004 om samlade regelverk som tillsammans med reglernaför noterade företag kommer att avse fyra olika kategorier av företag, K1-K4. I gruppen K1inkluderas små enskilda näringsidkare och små handelsbolag som ägs av fysiska personer.Företag i gruppen K1 kan välja att antingen använda sig av kontant- eller faktureringsmetodenvid sin redovisning. Kontantmetoden innebär att företaget endast bokför in- och utbetalningar.Faktureringsmetoden innebär att företaget bokför när de skickat en faktura och när de tagitemot en faktura. Det bokförs även när betalningen sker.Ett K1-företag med en nettoomsättning på mindre än tre miljoner kr får göra ett såkallatförenklat årsbokslut som ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Exempel pånya regler som finns är de angående redovisning av anläggnings- och omsättningstillgångar,avsättningar samt upplupna intäkter och kostnader.De flesta intervjuade företag anser att de förenklade redovisningsreglerna är bristfälliga ochvisar inte den information som faktureringsmetoden gör och som företaget behöver för attöverblicka sin ekonomiska ställning.

Mellanchefspositionen beskrivs ofta som en utsatt position, de sitter mitt emellan ledningens och de anställdas krav och förväntningar. Syftet med uppsatsen är att se vilka likheter och skillnader det finns i synen på mellanchefen och dess roll mellan över- och underordnade inom en organisation. Ett delsyfte är att se vad dessa likheter och skillnader innebär för mellanchefen och hans eller hennes arbetssituation. Det finns en mängd forskning inom ledarskap, i beskrivningen av tidigare forskning berörs främst Brigitta Ahltorps avhandling ?Ledarskap ur ett ledningsperspektiv? som syftar till att beskriva hur chefer ser på sig själva och hur deras medarbetare ser på dem.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anställda inom personlig assistans upplever sin arbetssituation. Arbetsgruppen i denna studie är unik genom att de flesta som arbetar där har varit på samma arbetsplats i flera år. Det unika är att man i andra studier har påvisat den höga personalomsättningen inom personlig assistans. Jag har velat försöka förstå det som respondenterna delgav mig för att se vilka faktorer som bidragit till att de blivit kvar på just denna arbetsplats.Detta är en kvalitativ studie med en hermeneutisk forskningsansats. Det respondenterna har delgett mig är deras egna upplevelser och erfarenheter av deras yrke och faktorer som påverkar dem i deras arbetsmiljö.

The aim with the study has been to take to find out what young people has for view/opinion about the police. The theory acts about attitudes and opinions, and a short summary of what the law book says about young people that have been taken in by the police. Questionnaire survey was done on two different schools in three different classes; total were 49 young people that filled the questionnaire. T-tests, diagrams and mean were done in order to show the result. The results show that there were some young people that had a negative attitude opinion to the police.

Syftet med den här uppsatsen är att utifrån intervjuer med män som arbetar på förskolor och daghem undersöka hur dessa ser på sig själva, sitt yrkesval och hur de upplever att det är att arbeta som man på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien är av kvalitativ art och bygger på intervjuer med sex män som arbetar inom barnomsorgen.Mot bakgrund av tidigare forskning har vi formulerat ett antal frågeställningar: vilken roll (avsaknad av) spelar homosocialitet för dessa män? På vilket sätt upplever män att de bemöts av motstånd och utmaningar genom sin förflyttning mot traditionellt kvinnokodade arbetsplatser? Vilken typ av motstånd/utmaning upplever de? Upplever dessa män att det finns könskodade förväntningar på dem som män? Upplever de att de representerar en underordnad maskulinitet?Vi har i vår empiri funnit svar på detta då våra respondenter beskrivit en saknad av andra män och samspelet med dessa och därmed homosocialitet. Vidare har männen berättat om vad de kallar för ?tvärtomfördomar? som de har upplevt från sina kollegor samt beskrivit fördomar och förutfattade meningar från omgivningen.

Bakgrund: Ett stort ansvar vilar på sjuksköterskan, inte minst ansvaret att ta hand om sig själv för att kunna utföra en god och säker omvårdnad med den individuella patienten i fokus, speciellt när det gäller vård i livets slutskede. Tidigare forskning visar att det är emotionellt krävande att arbeta med människor som snart ska dö och att sjuksköterskan behöver emotionell kraft för att klara av detta svåra arbete.Syfte: Syftet var att belysa faktorer som sjuksköterskan upplever ger kraft för att emotionellt klara av att vårda patienter i livets slutskede.Metod: Analys av redan färdigställda kvalitativa originalartiklars resultatdata till en syntetiserande sammanställning över det området som valts att belysas vilket resulterade i tre teman med underteman.Resultat: Själva arbetet i sig, att få kraft av att vårda patienter i livets slutskede, gav sjuksköterskorna kraft vilket framkom som att trivas med sitt jobb, att känna tacksamhet och starkt engagemang samt att få möjlighet till lärande, utveckling och känslomässig kompetens. Vidare återfanns att hämta kraft i sociala relationer samt att få kraft av att ha balans som viktigt för att sjuksköterskorna skulle klara av att vårda patienter i livets slutskede. Sjuksköterskorna fick balans genom att ta hand om sig själv och genom att sätta gränser.Diskussion: Både positiva och negativa upplevelser kan ge sjuksköterskan kraft och det finns flera kraftkällor som sjuksköterskan använder sig av men dessa kan inte användas var och en för sig utan måste ses i ett sammanhang..

Arlanda är Sveriges största internationella flygplats och har en stor betydelse när det kommer till jobb, näringsliv, kunskap, turism, kultur och därmed hela Sveriges välfärd. Flygplatsen ligger i Sigtuna kommun och runt omkring Arlanda ligger ytterligare tre kommuner; Vallentuna, Knivsta och Upplands Väsby.  Alla dessa arbetar aktivt med åtgärder för en hållbar utveckling av sina organisationer.Kommunerna och Arlanda har tre huvudsakliga gemensamma intressen som samverkar och är beroende av varandra.  För att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta gemensamma hållbara lösningar på de problem och möjligheter som uppstår runt intressena har kommunerna och Arlanda en väl utvecklad dialog.Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna är delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio år sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt, verksamheten var sluten och det togs ingen hänsyn till vilken påverkan man hade på omgivningen.Litteratur som rör dialog mellan en organisation och dess intressenter poängterar ofta vikten av att man förstår varandra och delar uppfattning om vad organisationens ansvar består i om relationen ska vara värdefull.  För att få en större kunskap om hur det samförståndet ser ut i Arlandas fall har en rad intervjuer med representanter från de olika kommunerna samt Arlanda genomförts.

Betygsättning i skolan har länge varit mål för debatt och något som har engagerat allmänheten, politiker och anställda inom skolvärlden. Frågan om betygens vara eller icke vara, samt hur och varför de skall användas har också debatterats. När det sen är fastställd att vi skall ha betyg i skolan är det frågan om syftet med betygen, och i vilken grad bedömning i olika skolor och klasser är likvärdig och jämförbar. Att betyg är ett viktigt tema som engagerar många, beror på att betygen kan vara avgörande för individens möjligheter för framtida utbildning och jobb. Det är skolans uppgift och skyldighet att eftersträva likvärdig och rättvis betygsättning, och det är skolverkets uppgift att utvärdera och kvalitetssäkra skolan.

Hälften av alla utannonserade jobb tillsätts via bemanningsföretag i dagsläget. Det är en sektor som ökat den senaste tiden och stigande del av befolkningen är visstids- eller timanställda. Syftet med denna uppsats är att studera denna sektors rekryterings- och bedömningsprocess för att försöka svara på frågan vilka personliga egenskaper som anses åtråvärda på dagens arbetsmarknad. Det empiriska materialet består av tematiska intervjuer med rekryterare anställda på bemanningsföretag och analyseras med hjälp av olika teorier om anställningsbarhet, för att söka svar inledningsvis på hur en arbetssökande bedöms men också om det krävs vissa förutsättningar som rör en persons personlighet och personliga egenskaper som inte är kopplade till formell utbildning eller verifierbar arbetslivserfarenhet. Resultatet visar att samtliga informanter använde sig av en i huvudsak en traditionell rekryteringsmodell men lämnade utrymme för subjektiva bedömningar. Resultatet tyder på att rekryterare inte alltid är överens om de personliga egenskapernas definition men anser att det finns vissa egenskaper som är viktiga.

När befolkningen blir allt äldre, samhället förväntas bli effektivare, hemtjänstens ansvarsområde breddas och konkurrensen från privata aktörer växer; så behöver hemtjänsten anpassa sig, vilket kräver fler resurser. Frågan är dock hur det fungerar och hur effektiv vår hemtjänst är? Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för effektiviteten inom hemtjänsten i området Örnsberg/Aspudden i stadsdelsförvaltningen i  Hägersten/Liljeholmen i Stockholms stad. Detta har undersökts utifrån ett personal- respektive brukarperspektiv, genom en enkätundersökning för personalen och en semistrukturerad intervju med en brukare.Uppsatsen har främst en kvalitativ ansats och grundar sig på teorier kring effektivitet och kvalitet.Studien har visat att både personalen och brukaren känner en hög nöjdhet till hemtjänsten i Hägersten/Liljeholmen. De känner båda att arbetet som ska göras hinns med och personalen upplever ingen stress.

Bakgrund: Synen på kvalitetsutveckling har förändrats genom åren. Förr arbetade hantverkaren i en naturlig närhet till sin kund och kunde lätt anpassa varje produkt till de särskilda behov och önskemål som denne hade. Denna närhet försvann dock i och med att man byggde upp en storskalig industriell masstillverkning, där organisationen präglades av kontrolltänkande, specialisering och anonymitet. Utvecklingen har gått vidare och idag bygger de kvalitetsorienterade organisationerna på engagemang och motivation från personal, kunder och leverantörer. Tillsammans samverkar de för ständig förbättring av verksamhetens alla delar, vilket leder till resultatet att man får nöjdare kunder, medarbetare och partners samt ökad effektivitet.

Mellanchefspositionen beskrivs ofta som en utsatt position, de sitter mitt emellan ledningens och de anställdas krav och förväntningar. Syftet med uppsatsen är att se vilka likheter och skillnader det finns i synen på mellanchefen och dess roll mellan över- och underordnade inom en organisation. Ett delsyfte är att se vad dessa likheter och skillnader innebär för mellanchefen och hans eller hennes arbetssituation. Det finns en mängd forskning inom ledarskap, i beskrivningen av tidigare forskning berörs främst Brigitta Ahltorps avhandling ?Ledarskap ur ett ledningsperspektiv? som syftar till att beskriva hur chefer ser på sig själva och hur deras medarbetare ser på dem. Jag presenterar även en tidigare studie som är en b-uppsats som hade syftet att ?belysa hur mellanchefer uppfattar sin roll och situation inom två organisationer?.

Studier inom sociologi och Total Quality Management (TQM) har visat att anställda som är tillfredsställda i arbetet är mer motiverade att göra ett bra jobb, har god arbetsmoral och arbetar mer effektivt än de som inte är tillfredsställda. Syftet med denna kvantitativt inriktade uppsats var att finna huruvida klassposition på arbetsmarkanden, förtroende för ledningen och möjligheten att få hjälp av sina arbetskamrater är faktorer som förklarar sannolikheten att vara mycket tillfredsställd i sitt arbete. Klassposition definierades enligt klasschemat ?Erikson, Goldthorpe och Portocarero? (EGP) där de som har en tjänsterelation betraktades som högre tjänstemän och mellantjänstemän, de som hade ett blandat kontrakt sågs som lägre tjänstemän och att de som hade ett arbetskontrakt definierades som okvalificerade och kvalificerade arbetare.  En logistisk regression genomfördes på det amerikanska datamaterialet General Social Survey (GSS) från år 2010.

Abstrakt/SammanfattningTitel: Det balanserade styrkort ?den omedvetna användningen i små och medelstora företag.Nivå: KandidatuppsatsFörfattare: Elin Karlsson & Evelina LarssonHandledare: Stig Sörling & Tomas KällquistDatum: 2014 augustiProblem: Det har forskats en del kring det balanserade styrkortet och dess användning i små och medelstora företag. Det kan även finnas en omedveten användning då många chefer i dessa mindre företag inte är medvetna ombegreppet-Det balanserade styrkortet.Syfte: Syftet med vår studie är att belysa den omedvetna användningen av de processersom finnsi det balanserade styrkortet i små och medelstora företag.Metod: Vi valde att först göra en förstudie för att få en första kontakt med företagen. I detta skedevalde vien kvantitativ metod i form av enkäter. Vi skickade enkäterna till alla registrerade små och medelstora företag som fanns i Vimmerby kommun, vilket utgjorde54 stycken.