Bedömningssystemet och lärarrollen
Betygsättning i skolan har länge varit mål för debatt och något som har engagerat
allmänheten, politiker och anställda inom skolvärlden. Frågan om betygens vara eller icke
vara, samt hur och varför de skall användas har också debatterats. När det sen är fastställd att
vi skall ha betyg i skolan är det frågan om syftet med betygen, och i vilken grad bedömning i
olika skolor och klasser är likvärdig och jämförbar. Att betyg är ett viktigt tema som
engagerar många, beror på att betygen kan vara avgörande för individens möjligheter för
framtida utbildning och jobb. Det är skolans uppgift och skyldighet att eftersträva likvärdig
och rättvis betygsättning, och det är skolverkets uppgift att utvärdera och kvalitetssäkra
skolan. Därför är ett av skolverkets främsta mål att skapa en rättssäker och likvärdig
betygssättning (Skolverket, 2004 a).
Gymnasiet är en frivillig skolform i Sverige men ända en nödvändighet för att bli behörig till
vidare studier på högskola och universitet. Om man vill ha behörighet till att studera vidare
måste man välja ett studieförberedande program. Idag är gymnasiet decentraliserat och
målstyrt (Utbildningsdepartementet, 2006), vilket innebär att elever och lärare i samråd
bestämmer innehållet i undervisningen. Det är lärarna och rektorerna som är ansvariga för att
de nationella målen och betygskriterierna tolkas. I slutändan är det läraren som ansvarar för
betygsättningen inom sin undervisning.
I Danmark är gymnasiet mycket mer detalj- och centralstyrt än i Sverige. Det är
undervisningsministeriet som bestämmer innehållet i undervisningen samt utformar prov
(Undervisningsministeriet, 2005 c). Den enskilda läraren har också till en viss grad ansvar för
betygssättningen men ofta i samråd med externa sensorer och med mycket tydliga riktlinjer.