Att använda Building information model (BIM) innebär att man bygger upp en komplett 3D-modell varifrån man genererar ritningar genom att göra en önskad genomskärning i modellen. Detta medför att om en revidering behöver göras i modellen så ger det utslag i samtliga utplockade ritningar, vilket innebär mindre jobb med tidsbesparing som följd.För att skapa en 4D-modell krävs att man importerar en 3D-modell och en tidplan till ett 4D-modelleringsprogram. Masshantering med data för schakt- och fyllnadsmassor kan användas till förbättringar av tid- och resurshantering med en exaktare 4D-modell som följd.4D ger stora kommunikationsmässiga fördelar vid byggmöten då samtliga deltagare på ett enklare sätt kan styra hur projektet ska planeras för att hålla rätt kvalité och levereras i rätt tid.Inom anläggningsprojekt framställs plan, profil- och tvärsektionsritningar tillsammans med data för masshantering från 3D-modellen. BIM för anläggningsprojekt är inte lika omfattande som BIM för byggprojektering då möjligheterna med t.ex. 4D - visuell produktionsplanering inte nyttjas.

Många skogsföretag är dåliga på att marknadsföra sig som arbetsgivare. Detta har lett till att de skogsjobb som finns är okända för många ungdomar, vilket leder till ett dåligt intresse och svårigheter att rekrytera till skogliga utbildningar. Huvudsyftet med detta arbete är att belysa hur gymnasieungdomar ser på svenskt skogsbruk som en framtida arbetsgivare. Syftet är även att beskriva gemensamma nämnare för de ungdomar som kan tänka sig en skoglig bana. Detta i sin tur syftar till att ge underlag för effektivare informationsinsatser om det svenska skogsbruket i syfte att öka ungdomars vilja att söka sig till denna bransch. Vi har gjort en fallstudie med en enkätundersökning i både Gävleborgs och Västerbottens län där en totalundersökning i en klass på fordonsprogrammet, naturvetenskapliga programmet, samhällsvetenskapliga programmet för respektive län gjorts. Teknikprogrammet samt naturbruksgymnasiet är enbart representerade i Gävleborgs län.

Det är inte ovanligt att svenska företag beställer tjänster och anlitar entreprenörer när de själva är överhopade med jobb eller när de själva saknar de rätta kvalifikationerna för arbetet som skall utföras. Denna uppsats riktar in sig på den detaljen huruvida uppdragsgivaren har något undersökningsansvar i och med beställning av tjänst från ett annat företag. Det är vanligt att uppdragsgivaren kontrollerar om det företag de ska anlita har F-skattsedel och registreringsbevis, detta främst för att veta hur beskattningen skall ske vid betalning för uppdraget. Tyvärr förekommer det oseriösa företag överallt på marknaden som sysslar med svart arbetskraft och när en uppdragsgivare anlitar ett sådant företag kan frågan om inbetalning av skatt och arbetsavgifter till staten bli problematisk. Praxis kring vad beställaren ska ha kontrollerat innan beställning håller på att utvecklas och i denna uppsats har vi gjort några nedslag bland de fall som varit upp till prövning i domstol.

Inom ledarskapsteori skrivs det mycket om ledarens roll vad gäller organisationens framgång. Däremot finns det mindre skrivet om kopplingen mellan ledaren som person och dennes framgång i ledarskapet. Många människor hamnar i en ledarroll till följd av stor skicklighet inom det de gör men är olämpliga som ledare, många människor gör samtidigt ett fantastiskt jobb som ledare. Ledarrollen är inte en yrkesroll som går att kliva i och ur utan ett förhållningssätt som personen lever med. Ledarskapsförmågan går dock att utveckla på många sätt om ledaren har drivkraft och mod att vilja utvecklas.

De senaste tio åren har byggbranschen genomgått stora förändringar och tidspressen och arbetsbördan har ökat för många inblandade parter. Mycket jobb och ansvar läggs på chefen på byggarbetsplatsen, inom Skanska kallad produktionschef. Produktionschefen ansvarar bland annat för samordningen av alla som arbetar på arbetsplatsen och säkerheten för dem. I undersökningar som Arbetsmiljöverket gjort framkommer det att produktionscheferna har för hög arbetsbelastning för att kunna leva upp till det ansvar och arbetsuppgifter som de har. Arbetsmiljöverket anser att det inte är rimligt att produktionscheferna på Skanska ska utföra sina uppgifter på en 40 timmars vecka.

Ett gott ledarskap är en viktig del för att människor ska må bra på sin arbetsplats och prestera väl. För att kunna utöva ett gott ledarskap på en arbetsplats krävs det erfarenhet och kunskap. Kunskap kan fås genom praktiska erfarenheter men även genom att vidareutbilda sig. Vi har i den här studien fokuserat på hur två olika utbildningar ser ut inom det salutogena och det hälsofrämjande ledarskapet. Chefer och ledare har genomgått utbildningarna i syfte att utveckla sitt ledarskap och sin organisation.

Den här uppsatsen är en sociologisk studie där syftet är att öka förståelsen om varför män och kvinnor startar företag tillsammans med andra. Vi har belyst hur stor påverkan omgivning, kön och ålder har på beslutet att starta företag tillsammans. Vi har gjort en kvalitativ studie som består av intervjuer med nyckelpersoner och företagsägare i Norrbotten. Studien är gjord i uppdrag av företaget Coompanion som ger rådgivning åt män och kvinnor som har eller vill starta ekonomiska föreningar. I Sveriges inland och framförallt i Norrbotten läggs arbeten ner och invånare flyttar därifrån för att få jobb.

Syftet med detta arbete är att undersöka olika arbetsroller i skapandet av en föreställning. De roller jag valt att undersöka är manusförfattare, regissör och aktör. En större förståelse för deras uppgifter och påverkan på skapandeprocessen kommer förhoppningsvis leda till en utveckling av min egen sceniska förmåga. Jag har valt att analysera utifrån följande punkter:? Rollen som manusförfattare? Rollen som regissör? Rollen som aktör? De olika rollernas påverkan på varandraFör att ge undersökningen belägg har jag själv iklätt mig de olika rollerna.

Sverige har länge fått tampas med problem som de inrikes omflyttningarna i landet fört med sig. Landsbygd, glesbygd och mindre orter avfolkas medan storstädernas befolkning fortsätter att växa. Särskilt unga människor flyttar, och de gängse uppfattningarna är att ungdomar flyttar för att söka jobb eller för att utbilda sig. Den här studien ämnar till att ta reda på vilka orsakerna till flyttning bland unga är och om orsakerna till flyttning skiljer sig mellan kommuner I norra Sverige och kommuner som ligger i Svealand. Studien som genomförts är kvalitativ och bygger dels på intervjuer med utflyttade personer från Jokkmokks kommun i norra Norrland, och Vansbro kommun i Svealand.

Hammarby Sjöstad i Stockholm utgör en av landets största stadsutbyggnader under de senaste decennierna. På bara tjugo år har en ny stadsdel vuxit fram med snart tjugo tusen invånare, varav många är barnfamiljer. Efterfrågan på bostäder i våra storstäder driver fram snabba planeringsprocesser. Den här uppsatsen visar att planeringen av Hammarby Sjöstad ledde till att barnens utemiljöer, förskole- och skolplatser inte sattes i fokus. Barnfamiljer som bor i området upplever hur den fysiska miljön och service inte svarar mot barnens och familjens behov. Intervjuer visar att föräldrarna allmänt sätter stort värde på närhet till både barnomsorg, jobb, stad och natur för att underlätta i vardagen.

I vårt arbete utgick vi från följande frågeställningar: ? Hur ser coachers arbete med långtidsarbetslösa ut? ? Vad anser coacher vara de avgörande faktorerna för att en långtidsarbetslös ska få ett arbete? - En del coacher anser att de har lyckats få ut förhållandevis många långtidsarbetslösa i arbete. Hur skiljer sig deras arbetsmetoder från de övriga coachernas? För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av kvalitativ metod. Totalt ingick sju coacher i vår undersökning.

According to several studies immigrants today in general face more difficulties to enter the labor market than before. This also applies to educated immigrants who are the main focus of this thesis.Studies have shown that educated migrants have more difficulties of obtaining an adequate job than ethnic Swedes. Thousands of educated immigrants are forced to work in low skilled occupations to cope with their everyday lives. The reasons behind their lack of success on the Swedish labor market have been blamed on different kinds of obstacles.     This study wants to examine at least some of the obstacles that educated immigrants face on the labor market through some informants own personal reflections and experiences. The study is based on an inside perspective in which the different personal experiences and reflections of the various informants is of great importance.  The study is focused on how five educated immigrants describe their situation on the Swedish labor market. The aim is to investigate the informants 'understanding of the difficulties they have to get a job that matches their skills. It also aims to discuss the structural barriers that respondents relate to when they describe their situation.    The results of the interviews with the informants have been analyzed with the help of central concepts gained from the two sociologists, Erving Goffman and Pierre Bourdieu.

Syftet med detta arbete är att undersöka olika arbetsroller i skapandet av en föreställning. De roller jag valt att undersöka är manusförfattare, regissör och aktör. En större förståelse för deras uppgifter och påverkan på skapandeprocessen kommer förhoppningsvis leda till en utveckling av min egen sceniska förmåga. Jag har valt att analysera utifrån följande punkter:? Rollen som manusförfattare? Rollen som regissör? Rollen som aktör? De olika rollernas påverkan på varandraFör att ge undersökningen belägg har jag själv iklätt mig de olika rollerna.

Luleå kommun hade som vision runt millenniumskiftet att 2010 skulle invånarantalet i kommunen vara 80 000 personer. Den befolkningstillväxt de hoppats på uteblev, då dagens befolkning är drygt 73 000. Många av dem som flyttar till Luleå är studenter som studerar vid Luleå tekniska universitet. Denna grupp är av stor vikt i det totala inflyttningsnettot i Luleå. Samtidigt kan den uteblivande befolkningstillväxten bero på att många studenter som studerar vid Luleå tekniska universitet lämnar staden när de är klara med sina utbildningar.

Allt fler satsningar läggs på insatser för att komma tillrätta med den höga ungdomsarbetslösheten inom Sverige. Huruvida insatserna korrigerar problemet kan bero på hur väl förankrade de är med hur ungdomar självständigt fattar beslut. Studien syftar till att via gruppintervjuer undersöka hur elever på sista terminen på gymnasiet ser på framtida arbetsliv och studier. Vidare syftar undersökningen till att studera hur individens handlingshorisont och beslutsfattande påverkas av den sociala omgivningen. Studien utförs både i glesbygd och i en större stad för att se om det finns likheter och skillnader i ungdomars inställning.