Detta arbete handlar om läxor, deras syfte och deras effekter, men även om hur inlärning kan ske på andra sätt i dagens skola. Meningen var att försöka få en uppfattning om läxor är nödvändiga eller om det bara är ett koncept som förväntas av skolan och läraren. Det ligger inte i skolans uppdrag att ge läxor och därför är det intressant att få en uppfattning om varför de finns och används. Forskning visar att läxor för yngre barn inte har någon effekt på inlärningen och att undervisning som är lärarledd ger bättre resultat. Lärarna som jag intervjuat menar att det är omöjligt att nå kunskapsmålen utan läxa och menar att läxor förbereder eleverna för framtiden.

Miniräknaren har en stor del i dagens matematikundervisning på gymnasieskolan. Om detta är bra eller dåligtgår åsikterna verkligen isär, men vad tycker gymnasisterna själva om sitt eget användande av miniräknaren?Målet med uppsatsen är att få en bild av just detta.I kursplanerna för gymnasiekurserna i matematik framgår tydligt att eleverna ska behärska räkning både medoch utan miniräknare. Tidigare studier har visat att gymnasister/nyantagna högskolestuderande ofta harproblem med bland annat teckenbyten, bråkräkning samt rot och potensuttryck.Arbetet har bestått i tre delar. Först studerades tidigare forskning i ämnet sedan gjordes en undersökning ochtill sist sammanställdes resultaten och kring dessa drogs slutsatser.

Sedan folkskolan införande (och troligtvis ännu tidigare) har föräldrar haft synpunkter på deras barns undervisning i skolan. Politiker och andra styrande inom skolan har också förstått vitsen med föräldraengagemang i de egna barnens lärande som en tillgång för skolan. Sällan eller aldrig har eleverna frågats vad de tycker om föräldraengagemang i slan. I samarbete med en lokal skolstyrelse med föräldramajoritet är detta arbete gjort under vårterminen 2003. Syftet med arbetet är att ta reda på vad eleverna tycker om föräldrarnas engagemang i skolan och i klassrummet.

Syftet var att undersöka vad ett urval av tidigarelärare anser om tidigarelagda betyg och bedömning och varför de tycker som de tycker. Undersökningen är kvalitativ och vi intervjuade 13 lärare. Resultatet av vår undersökning är att lärarna har ingen enhetlig bedömningsgrund. Att hjälpa eleverna i deras kunskapsutveckling genom bedömning är en viktig aspekt för lärarna. Angående betyg ansåg majoriteten att de bör komma in något tidigare än vad de gör nu, i år 8.

Denna C-uppsats undersöker om tittarens attityder till marknadsföring på webb-TV kan förändras av en interaktiv tjänst som ger möjligheten att välja de reklamfilmer som ska presenteras. För att skaffa information använde vi oss av en empirisk studie som involverade fokusgruppsintervjuer med erfarna deltagare. Studien är därför baserad på respondenternas tidigare kunskap av webb-TV för att kunna jämföra dessa mot den nya experimentella implementerade tjänsten. Efter studien har vi funnit att attitydförändringar verkar har inträffat: Majoriteten av tittarna tycker att en valbar reklamtjänst skulle öka tittarupplevelsen till det bättre. Dock tycker en minoritet att valet leder till ett ytterligare moment som bedöms vara för tidskrävande..

För mig som blivande lärare är det viktigt att veta hur man på bästa sätt får eleverna att utveckla nyfikenhet och lust att lära, vilka läraregenskaper är viktiga? Min litteraturgenomgång visar att intresse för ämnet är viktigt och därför har jag undersökt vilken inställning lärarstuderande har till de naturorienterande ämnena. Jag har använt mig av en enkät och intervjuer för att få svar på mina frågor. Undersökningen visar att en stor del av de lärarstuderande tycker att biologi är det viktigaste NO-ämnet och att moment som människokroppen (biologi), mekanik (fysik) och experiment/laborationer (kemi) anses viktiga. Min undersökning visar också att de lärarstuderande tycker att mycket av tiden i NO-ämnena ska ägnas åt praktiska moment.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad några elever och lärare anser att bra lärare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever och lärare i uppfattningarna om detta. Utifrån detta syfte har jag läst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua några elever och lärare om vad de tycker och få fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att få svar på uppsatsens syfte har några frågor använts till hjälp: Hur beskriver lärare och elever en bra/mindre bra lärare? Hur relaterar elevernas och lärarnas uppfattningar till varandra? Efter att ha läst litteratur och gjort intervjuer så blev slutsatsen att den ledarstil som de elever och lärare jag intervjuat tycker att en bra lärare ska vara rättvis, engagerad, förberedd, demokratisk, konsekvent, bestämd, beslutsfast, tålmodig, positiv samt flexibel, man ska även ha bra ämneskunskaper. Nyckelord Ledarstil, lärarprofession, ledarskap.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur det förhåller sig  med motivationen inom några ämnen hos elever som går på elprogrammet på en skola i Stockholmsregionen. Undersökningen baseras på en enkätstudie av 67 elever i årskurs ett till tre och en intervjustudie av fyra elever. Den kvalitativa studien genomfördes med strukturerade intervjuer medan den kvantitativa studien genomfördes med hjälp av Internetenkäter. Undersökningens resultat visar att eleverna tycker det är avgörande för motivationen att lärarna är duktiga och engagerade, samt att det är en praktisk utbildning. Vidare framkommer att krav och förväntningar från föräldrar, lärare och praktikplats har stor betydelse för elevernas prestationer.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur elever vill arbeta med matematik. Genom hela arbetet har vi haft barns perspektiv som utgångspunkt. Det är elevernas upplevelser och tankar formulerade i ord som vi genom denna uppsats vill lyfta fram. Hur vill eleverna arbeta med matematik ifråga om arbetsform, undervisningsmetod samt undervisningsmaterial? Eleverna som medverkat i undersökningen går i årskurs 3.

Detta examensarbete har som syfte att ta reda på när elever upplever att de blir bedömda i naturkunskap respektive när lärare bedömer sina elever i naturkunskap för att se om det finns någon överensstämmelse vid jämförelse av svaren. Undersökningen innefattar också frågan om vad elever tycker att de borde bli bedömda på. Anledningen bakom syftet är en vilja att veta om och var kommunikationen mellan lärare och elever brister i fråga om bedömning. Fokus i detta arbete är elevers uppfattningar av bedömning i gymnasieskolan. Genom en enkätundersökning bland fem klasser och deras fyra lärare, tillsammans med relevant litteratur, har vi kommit fram till att prov och aktivitet i klassrummet är de moment som såväl lärare som elever tycker är viktigast vid bedömningen.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad lärare i grundskolan anser om utom¬husmatematik, varför och när de själva arbetar med det. Arbetet innehåller utomhusmatemati¬kens yttre ramar. Jag har valt att intervjua sex lärare som arbetar med utomhusmatematik eller som tycker att det verkar vara ett intressant arbets¬sätt. Alla lärare arbetar i grundskolan och representerar två olika skolor. Två av lärarna arbe¬tar med utomhusmatematik en gång i veckan.

I dagens samhälle ligger rådgivningstrenden i tiden och ett nytt begrepp har därmed skapats: ?edutainment? (education + entertainment), och nannyfenomenet är en produkt av detta. Nannyprogrammen handlar om professionella barnvakter ? så kallade nannys ? som lär ut tips och tricks till föräldrar som behöver hjälp med att strukturera upp familjen, införa rutiner, vinna tillbaka respekten och återta kontrollen. Syftet med denna undersökning har varit att med hjälp av fokusgruppsamtal ta reda på hur barn och vuxna uppfattar den mediepedagogiska framställning och uppfostringsmetoderna som förmedlas i nannyprogrammen Nannyjouren och Supernanny.

Rapportens syfte är att ta reda på hur elever i år 6 upplever att tala inför andra i skolan, främst i klassrummet. Samtidigt undersöks hur medvetna deras lärare är om vad just deras elever tänker och tycker om att uttrycka sig muntligt. Dessutom studeras vilka arbetssätt som pedagogerna använder för att stärka eleverna inför det muntliga framträdandet. Fem klasser och lärare har deltagit i undersökningen. Eleverna har svarat på enkät och pedagogerna har intervjuats.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka hur barn med överviktigt och fetma upplever skolidrotten jämfört med ett vattengymnastikpass specifikt för just barn med övervikt.Frågeställningar:? Hur upplever barnen aktiviteterna på skolidrotten jämfört med aktiviteterna på vattengymnastiken?? Hur upplever barnen kamraterna i skolan jämfört med kamraterna på vattengymnastiken?? Hur upplever barnen läraren i skolidrotten jämfört med ledaren i vattengymnastiken?? Hur upplever barnen lokalerna i skolan jämfört med lokalerna på vattengymnastiken?MetodFör att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ studie med öppna, ostrukturerade intervjuer. Jag vände mig till en vattengymnastikgrupp för barn med övervikt och fetma och frågade om tillstånd att intervjua dem. Fem intervjuer genomfördes varav en inte gav några väsentliga svar alls så den används inte utan klassas som externt bortfall.De övriga fyra intervjuerna skrevs ner, svaren analyserades och användes sedan för att besvara frågeställningarna.ResultatGenerellt så skiljer sig aktiviteterna ganska mycket åt. Informant A och D som går i skolår 1 respektive 2 tycker att aktiviteterna i skolidrotten är roligast medan informant B och C som går i skolår 6 respektive 7 föredrar aktiviteterna på vattengymnastiken.Alla fyra informanterna känner sina klasskamrater bättre och har fler bättre kamrater där som de umgås med på fritiden än i vattengymnastikgruppen.

Syftet med undersökningen är hur åldersblandade klasser i yngre åldrar fungerar i verkligheten. Hur organiserar man arbetet i de åldersblandade klasserna så att eleverna kan utgå från sina tidigare kunskaper? För att få svar på frågorna valdes att göra intervjuer med tre lärare och tre elever från ett arbetslag. På den aktuella skolan arbetar arbetslaget med tre 4-6: or och fyra lärare är knutna till dessa klasser. I ämnena svenska, matematik och engelska har de fyra behovsgrupper för att möta eleverna på deras egen nivå.