Titel: Ungdomar tycker att museer är tråkiga, eller?Författare: Susanne Jansson och Madeleine ThyrssonUppdragsgivare: Röhsska DesignmuseumKurs. Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Malin SveningssonAntal ord: 18356Syfte: Att undersöka och få en förståelse för hur museum kan presentera och utforma sina utställningar så de upplevs attraktiva av ungdomar.Metod: Kvalitativ studie med djupintervjuerMaterial: Analys av djupintervjuer med åtta ungdomar i femtonårsåldern från olika högstadieskolor runt om i GöteborgHuvudresultat: Ungdomarna har en något negativ uppfattning om begreppet museum. När det gäller deras erfarenhet och uppfattning om att besöka museer har de en något mer positiv uppfattning. Bland respondenterna är det inte alla som är positiva till interaktion, men flertalet tycker att det är kul.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ?eget skapande?, vilket är en term som används i läroplanen för de obligatoriska skolformerna och i kursplanen i bild. Jag har också undersökt om elever på högstadiet håller på med något eget skapande på fritiden och om de tycker att det finns tillräckligt med tid för eget skapande på bilden i skolan.Studien består dels av en enkätundersökning där 84 elever på högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som är eget skapande. En stor del av eleverna har använt sig av ordet ?själv? i sina definitioner, antingen i bemärkelsen att man arbetar själv under bildskapandet eller i den mening att man själv kommer på vad som ska skapas.

I Sverige råder fortfarande boplikt för landshövdingar, vilken avskaffats i alla andra nordiska länder. Den innebär att landshövdingar är tvungna att bo i de fastigheter som anvisas dem av regeringen, vilket i 20 fall av 21 är länsresidens. En förmån på pappret som kan bli kostsam i praktiken. Svenska länsstyrelser lägger sammanlagt nästan 28 miljoner kronor varje år på hyra för residensen.Regeringen står bakom de villkor som finns gällande landshövdingars tjänstebostäder och har inga planer på att förändra dem för närvarande. Det ansvariga statsrådet Stefan Attefall tycker att landshövdingarnas boplikt i residens fyller en viktig funktion ur ett representativt perspektiv, medan Hans Mildenberger på Enheten för statlig förvaltning, hänvisar till symbolvärdet i att ha landshövdingar boende i länsresidens.Men alla är inte lika övertygade om relevansen i landshövdingarnas residensboende.

Sammanfattning: Barn- och fritidsprogrammet är ett av gymnasieskolans treåriga yrkesförberedande program. Undervisningen är förlagd både i skolan och på praktik, så kallad arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Tanken med APU:n är att knyta samman teoretiska och praktiska kunskaper för att skapa en djupare förståelse för att det teoretiska och praktiska hänger samman. APU:n skall också ge en introduktion till yrkeslivet. Undervisningen i skolan och APU:n utgör tillsammans en helhet som uppfyller programmets mål.

I Bosnien och Hercegovina har det i 15 år pågått en segregering mellan tre nationer, bosnier, kroater och serber. I detta arbete har jag valt att närmare studera segregation mellan bosniska och kroatiska ungdomar i Stolac. Syftet med denna undersökning var att ta reda på varför denna etniska segregation fortfarande är så djup och hur ungdomarna ser på denna segregation, men även att ta reda på hur man kan motarbeta denna uppdelning. Genom att göra sex personliga intervjuer, fyra med ungdomar och två med lärare på skolorna i Stolac, enkätundersökningen och deltagande observation fick jag större inblick i segregationen i Stolac. Men även anledningar till segregations bevaring, vad ungdomarna tycker om den här uppdelningen och vad de tycker hur man borde motarbeta detta.

I denna C-uppsats är syftet att titta på vilket sätt kursplanens och läroplanens mål är kopplade till de nationella proven i matematik för skolår 5 och 9 och vad de innehåller matematiskt. Med innehåller matematiskt menar vi vad från matematiken som tas upp och om uppgifterna visar på de mål ur styrdokumenten som är avsett. Vi har i vår studie använt oss av tre prov för år 5 och tre prov för år 9 samt kvalitativa intervjuer med åtta lärare. Alla informanter tycker att de nationella proven i matematik speglar kursplanen. Lärarna för år 5 vill ändra provens utformning och lärarna från år 9 tycker att proven är bra, särskilt som ett stöd när de ska sätta betyg.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att få kunskap om flickor och pojkar har olika åsikter om ämnet idrott och hälsa och hur villkoren ser ut. För att svara på mitt syfte har jag gått utifrån två frågeställningar: Vad anser pojkar och flickor om ämnet idrott och hälsa? Är lektionerna upplagda med lika villkor för bägge könen inom ämnet idrott och hälsa?MetodTill denna studie användes det kvalitativ metod. Intervjuerna gjordes på två högstadieskolor i Stockholm. Tre flickor och tre pojkar i årskurs åtta blev intervjuade.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ?eget skapande?, vilket är en term som används i läroplanen för de obligatoriska skolformerna och i kursplanen i bild. Jag har också undersökt om elever på högstadiet håller på med något eget skapande på fritiden och om de tycker att det finns tillräckligt med tid för eget skapande på bilden i skolan.Studien består dels av en enkätundersökning där 84 elever på högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som är eget skapande. En stor del av eleverna har använt sig av ordet ?själv? i sina definitioner, antingen i bemärkelsen att man arbetar själv under bildskapandet eller i den mening att man själv kommer på vad som ska skapas.

Mitt syfte med det här examensarbetet har varit att undersöka projektbaserad undervisning ur ett elevperspektiv. Jag har gjort en kvalitativ undersökning där jag har intervjuat nio elever på en gymnasieskola om deras syn på arbetssättet som man använder där, nämligen projektbaserat och ämnesintegrerat. Teorin är att arbetssättet är elevaktivt och verklighetsnära. Jag ville undersöka om eleverna uppfattar det på det sättet. Mina forskningsfrågor har varit: ? Hur uppfattar eleverna att arbeta ämnesintegrerat i projektform? ? Hur menar eleverna att arbetssättet påverkar deras lärande? Eleverna uppfattar arbetet i projektform som ett roligt och stimulerande arbetssätt.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka om elever på gymnasiet får tillräcklig utbildning och kunskap om sömn inom ämnet idrott och hälsa. Frågeställningar: Vilken inställning har gymnasieelever till sömn? Utbildas gymnasieelever inom sömn under idrottslektionerna? Vilken betydelse har ämnet idrott och hälsa för gymnasieelevers kunskaper inom området sömn? Hur påverkas eleverna av mindre respektive mer sömn än vanligt?MetodStudien är en tvärsnittsstudie som gjorts på tre gymnasieskolor i Eskilstuna och Stockholm. Datainsamlingen gjordes via enkäter på skolorna och sammanställdes på Internet via Google docs. De som svarade på enkäten var gymnasieelever som gick årskurs tre.

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur lärare på mellanstadiet arbetar med teknikämnet i skolan. Detta görs genom en enkät, vars frågor är upplagda efter tre frågeställningar: Vilka tankar har lärarna om teknik? Hur ser pedagogernas teknikundervisning ut? Vilket undervisningsmaterial använder lärarna sig av i teknikämnet? Totalt är det 65 lärare som arbetar eller har arbetat med teknik på mellanstadiet som deltagit i studien. Enkäten har visat på att de flesta lärarna som deltagit tycker att teknikämnet är ett roligt, spännande och intressant ämne som dock är svår bedömt, tids- och materialkrävande. Undersökningen visar även att de flesta lärarna tycker det är bäst att arbeta med teori och praktik varvat, då båda delarna behövs för att eleverna skall förstå teknikens innebörd i samhället.

I det här arbetet har jag undersökt hur fiollärare med förankring i folkmusiken undervisar samt vilka eventuella områden som de lägger vikt vid och varför. Jag valde att göra en kvalitativ intervju med fem informanter. Mitt mål var att välja fiollärare med utbildning från musikhögskola, men för övrigt med så varierande bakgrund som möjligt. Jag har ställt intervjusvaren mot några klassiska fiolmetoder. Jag har inte kommit fram till några nya perspektiv eller infallsvinklar i folkmusikundervisningen.

The purpose with this study is to enlighten and discuss the information and communication which is spreading through social media, about the tourist operators and also to examine the operators view on social media. Social media can be described as a tool to use word of mouth on the Internet. To make this possible, five actors involved in tourism were picked on Gotland and interviewed for a content analysis. The results showed that the use of social media as an information channel before the consumer buys a trip, has increased. The study also shows that the selected actors have a lot of work to do, before they understand how to use the social media in their best interest for further developing their companies.

Undersökningens huvudsakliga syfte är att ta reda på hur elever uppfattar experiment och laborationer inom ämnet fysik. Ett annat syfte är att kartlägga elevuppfattningar om grupparbetet inom det laborativt arbete som kan ha betydelse för elevens aktivitetsgrad och lärande. Som grund för detta examensarbete har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning som genomförts på 250 elever i grundskolans senare årskurser och gymnasieelever som läser natur eller teknikprogrammet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det är intresseväckande med laborationer, de ser till viss del kopplingar mellan deras vardag och fysikundervisning och de tycker att de lär sig mer genom att laborera. Dessa uppfattningar stämmer väl med vad didaktisk forskning anser vara syften med laborationer..

Jag ska i denna uppsats ta reda på vad människor tycker om tilltalsformen ni. Genom en enkätundersökning där informanterna fått svara på om de blir niade och niar ska jag ta reda på om tilltalsformen ni, anses vara en passande tilltalsform idag. I uppsatsen ges en bakgrund till hur en språkförändring går till, hur tilltalsformen ni kom till och hur den uppfattades ur ett historiskt perspektiv. Dessutom redovisas en undersökning som gjorts av Eva Mårtensson (1986, Det nya niadandet) på 80-talet där man upptäckt en ny form av niande hos ungdomar.Resultaten av enkätsvaren styrker att niandet är utpräglat i språkbruket, såväl hos ungdomar som äldre. Man kan inte finna några spår av att den gamla betydelsen av ni finns kvar hos någon av språkbrukarna.