Bakgrund och problem: K2-regelverket är framarbetat utav Bokföringsnämnden ochskatteverket. Detta regelverk gäller än så länge bara för mindre aktiebolag. Syftet medregelverket är att det skall förenkla redovisningen och därigenom minska denadministrativa bördan för de berörda företagen. Förenklingar som föreslås är delsgenom färre periodiseringar men också att företag kan använda sig avschablonmässiga värderingar. Mindre aktiebolags främsta intressenter, skatteverketoch långivare använder sig av företagens externa redovisning som beslutsunderlag iolika situationer.

Jag ville skriva detta arbete för att jag tycker det är viktigt att arbeta med att förebygga skador så långt det går. För att hunden ska må bättre men även för att alla vinner på att hundarna kan arbeta längre. Det spar pengar och förhindrar att det blir eventuella glapp med arbetsföra och erfarna hundar på myndigheterna. Det som behandlas i arbetet är varför man ska massera och stretcha hundarna samt vad hundförarna har får uppfattning om detta. Jag tar också upp om det redan finns rutiner för detta och om dem som arbetar med hundarna anser att deras hundar lättare ådrar sig skador än andra hundar.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att studera hur sjuksköterskan inom intensivvård använder NuDesc(The Nursing Delirium Screening Scale) och om de anser sig ha tillräcklig kunskap för attbedöma delirium med hjälp av NuDesc.Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med datainsamling via en enkät som konstrueratsspeciellt för denna studie. Enkäten besvarades av 15 intensivvårdssjuksköterskor på ettuniversitetssjukhus i Mellansverige.Resultatet visade att bedöma delirium på en intensivvårdsavdelning uppfattas avrespondenterna som ganska svårt även om de tycker sig ha tillräckligt med kompetens attanvända bedömningsinstrument NuDesc. Den psykomotoriska förlångsamningen tillsammansmed hallucinationer/ illusioner uppfattas av sjuksköterskorna som svårast att bedöma..

SyfteI dokument om hälsa uttrycks ofta att alla har rätt till lika hälsa. Då det skiljer sig för hur varje individ ser på hälsa och vad som är viktigt i deras liv är syftet med denna uppsats att försöka problematisera hälsa, genom att beskriva och analysera fem kvinnors berättelser. Hur talar dessa kvinnor om hälsa i intervjuer, inom kategorierna ?kropp?, ?själ? och ?lust och last?. Vad är viktigt för kvinnorna för att må bra?MetodStudien består av en kvalitativ undersökning där fem kvinnor, boende i Stockholm, har intervjuats.

Det blir alltmer vanligt fo?r fo?retag att erbjuda sina kunder support och hja?lp via en chatt. Chatt a?r en relativt ny kanal fo?r att hantera och erbjuda support till kunder. Ma?nga fo?retag va?ljer att anva?nda sig av en chatt, dock utan att ta?nka pa? de konsekvenser det medfo?r fo?r organisationen och de ansta?llda.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur några grundskoleelever ser på elevinflytande och sin egen möjlighet att påverka i skolan, samt hur denna möjlighet gestaltar sig. Genom kvalitativa intervjuer med åtta elever från två olika skolklasser i skolår sex på en grundskola i Sverige, har jag undersökt vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att eleverna räknar med ett väldigt begränsat inflytande i skolan. Min slutsats är att de inte har det inflytande som de verkligen har rätt till enligt Skollagen och Lpo94..

Syftet med följande arbete är att undersöka om och i vilken grad eleverna upplever demokrati på en gymnasieskola. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om elevdemokrati. Med hjälp av en enkätundersökning ville jag se om eleverna upplever elevinflytande på sin skola. Av 754 tillfrågade elever är det 241 (32 %) som har svarat på en webbaserad respondentenkät. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att de elever som svarat upplever demokrati i olika grad för olika frågor.

Inom ramen för mentorskap finns skilda meningar och förväntningar bland elever och lärare. I alla former av mentorsrelationer kan faktorer som dessa leda till missnöje hos båda parter, särskilt om det inte finns några uttalade riktlinjer. Forskningen beskriver mentorskap på ett sätt som inte blir en realistisk verklighet i skolan idag. Mentorer tycker att de aldrig får tiden att räcka till, och elever får uppfattningen av att det är onödigt eller meningslöst med mentorskap, samt att de då inte får det stöd och den handledning de behöver för att nå högre mål. Genom att kombinera en välstrukturerad enkätundersökning bland både lärare och elever och intervjuer kan undersökningen förtydliga och ge konkreta svar på hur vi kan jobba effektivare för att mentorskapet ska fylla sin funktion och vara så givande som möjligt för alla inblandade..

Abstract Titel: Lekens betydelse för barns lärande i förskolan ? Tio förskolepedagogers uppfattningar om leken. (The importance of play on the learning passes in pre-school) Författare: Annette Poulsen Typ av arbete: Examensarbete (15 hp) Handledare: Ingrid Sandén, Examinator: Lena Lang Kurs: Lärarutbildningen, Malmö högskola, Skolutveckling och ledarskap Datum: 4 Juni 2009 Syfte: Studiens syfte var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar och tankar om lek och lärande. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet med två frågeställningar som berör hur förskolepedagogers uppfattningar om lekens betydelse för barns lärande och hur förskolepedagoger ser på lekens betydelse för barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning av leken samt en beskrivning av lek som specialpedagogisk metod. Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer användes och totalt intervjuades tio förskolepedagoger.

Min tanke bakom undersökningen är att betygsättning och olika former av bedömningssätt är frågor lärare måste ta ställning till i utövandet av sin yrkesroll, från ett makt- och elevperspektiv. Som lärare har man makten att öppna respektive stänga dörrar för elever, då betyg blir avgörande för elevernas vidare utbildning. Mina frågeställningar är: Vad berättar medieelever om sina upplevelser av att bli betygsatta i media- estetiska ämnen? Hur beskriver medieelever att betygsättning inverkar på deras självbild? Mina informanter går i årskurs 3 på en medieinriktning, på ett estetiskt gymnasieprogram. Med dem gör jag intervjuer där de reflekterar kring att få betyg i media-estetiska ämnen.

Syftet med undersökningen var att ta reda på om det finns något samband mellan gymnasieelevers uppfattning om sin kunskapsnivå i matematik och hur roligt de upplever att ämnet och undervisningen är. Data till undersökningen samlade jag in via intervjuer, enkäter och en inlämningsuppgift med öppna frågor om upplevelser kring matematiken. Litteraturen, bland annat Skolverkets undersökning, pekade i stor utsträckning på att en känsla av lust i samband med undervisningen leder till bättre kunskapsutveckling. Resultatet av undersökningen visade att det finns ett ganska starkt samband mellan elevernas uppfattning om den egna kunskapsnivån och hur roligt de tycker att ämnet är..

Syftet med min undersökning är att ta reda på om före detta elever som tog examen 2005 på Industriprogrammet arbetar kvar i branschen och om de valde rätt gymnasieutbildning för sitt fortsatta yrkesliv. Metoden som jag valt att använda i mitt forskningsarbete är att intervjua en klass bestående av 17 elever. Jag har ställt frågor beträffande deras gymnasieval, om de arbetar de kvar i den bransch som de utbildade sig till eller sysslar de med något annat och vad de tyckte om utbildningen. De resultat som jag har kommit fram till pekar på att eleverna sökt sig till programmet av olika anledningar. För vissa elever så räckte inte poängen till att komma in på de program som de önskade, men de flesta tycker att de valde rätt utbildning. En anledning till valet var att det leder direkt till arbete efter gymnasiet..

Laborativ matematik har under flera år varit ett viktigt inslag i min matematikundervisning. När jag skulle göra en undersökning passade det bra att titta på vilka faktorer som påverkar inlärningen med hjälp av laborationer. Vi fick fram faktorerna genom en diskussion i fokusgrupp. Dessa faktorer viktades och betygsattes både allmänt för laborationer och efter en laboration vi utförde i klassen. Det jag kan se utifrån elevernas betygsättning och viktning är att de tycker att samarbetet i gruppen och respekten för individens egna tankar är det viktigaste.

AbstractSyftet med uppsatsen är att ta reda på hur kommenterare, det vill säga läsare som skriver kommentarer till artiklar på olika tidningssajter, och redaktioner förhåller till och använder sig av kommentarer skrivna i kommentarsfält knutna till nyhetsartiklar på nätet. Vidare är syftet att undersöka hur kommentarsfunktionen har förändrats och hur utfallet blev för kommenterare och redaktioner. 14 tidningars webbansvariga, varav 11 är landets största samt 3 är de största i norra Sverige, tillfrågades med hjälp av kvalitativa intervjuer. Den undersöker vidare vad 5 kommenterare tycker om kommentarsfunktionen, om andras kommentarer, vem de vill nå när de skriver samt varför de skriver. Bakhtins teorier om dialogisk och monologisk kommunikation och Heinonens indelning i dialogisk respektive konventionell journalistik används i analysen både för att undersöka redaktionernas relation till kommenterare och tvärt om.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sveriges televisions program ?Toppkandidaterna? tas emot av dem som är den tänkta målgruppen: 18-25 år. Målet med programmet är att locka denna målgrupp till Sveriges television, men även att inspirera dessa till politiskt engagemang och debatt. Eftersom Toppkandidaterna därför beskrivs som en ?politisk dokusåpa? vill vi även göra undersökningen i ett vidare perspektiv och ställer oss frågan: Hur resonerar deltagarna i våra fokusgrupper kring begrepp som demokrati och politik? Vi tycker att det finns tydliga kopplingar mellan dessa begrepp, programmet och Sveriges televisions uppdrag från staten som bland annat folkbildare och informatör.