Uppsatsen redogör för skadeståndsbestämmelserna i 38 § varumärkeslagen som trädde ikraft år 1994, men belyser även de tidigare bestämmelserna och förslaget om nya bestämmelser. Dessutom framläggs alternativa bestämmelser. Slutsatsen är att både de nuvarande och de föreslagna bestämmelserna om skadestånd förstärker skyddet för rättighetshavares förmögenhetsintresse vid varumärkesintrång, jämfört med de tidigare bestämmelserna. Jämfört med de nuvarande bestämmelserna om skadestånd, förstärker de föreslagna bestämmelserna skyddet för rättighetshavares förmögenhetsintresse i högre grad, till följd av de kriterier som medtas i lagrummet. Dock tycker författaren att eventuella bestämmelser om skadestånd vid varumärkesintrång bör vara en kombination av ersättning för uppkommen omedelbar ren förmögenhetsskada och återställande av obehörig vinst..

I uppsatsen är syftet att ta reda på: Hur pedagoger ska kunna understödja godakamratrelationer och vad barnen anser vara en god kamratrelation.Uppsatsen genomförs genom att några pedagoger på två förskolor intervjuas om hur de i sittarbete understödjer goda kamratrelationer, även sju barn intervjuas för få se deras syn på huren bra kamratrelation och även hur sämre relation är enligt barnen.Uppsatsens resultat visar att pedagogerna tycker att stödjande av goda kamratrelationer är ettviktigt ämne som de menar att de ständigt arbetar med. Barnen anser att, en bra kamrat ärnågon som är snäll och en dålig kamrat är någon som förstör leken eller någon som säger dufår inte vara med..

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om jag kunde få barnen att första att matematik är en naturlig del av deras vardag och om deras antalsuppfattning kom att förbättras under den här tiden. Undersökningarna till mitt examensarbete utförde jag på en friluftsförskola i norrbotten och försöksgruppen bestod av åtta barn i åldrarna fyra till sex år. Tillsammans med dem har jag gjort olika matematikaktiviteter. För att kunna "mäta" barnens utveckling har jag använt mig av kvalitativ intervju och under samma tillfälle fick de även utföra en liten räkneövning, dessutom har jag analyserat barnens teckningar. Jag tycker att jag har lyckats med att få barnen att förstå att matematik är en naturlig del av deras vardag men jag kan inte säga att jag har lyckats medatt utveckla barnens antalsuppfattning..

Titel Något stort, runt och varmt - En uppsats om social tillhörighet, humor och kommunikationEngelsk titel A terribly funny essey ? about social class, humor and communicationFörfattare Emma Aronsson och Nina LagerstedtHandledare Eva LundbergExaminator Tanya ElderTermin Vårterminen 2012Kurskod 2MK300Universitet Linnéuniversitetet i Växjö, institutionen för samhällsvetenskaper, medie- och kommunikationsvetenskapIntroduktion Vitsen med humor är inte bara att skämta och roa utan det är också ett sätt att kommunicera med andra personer i vardagliga situationer och att skapa sociala kontakter. En persons sociala förhållanden, till exempel våra föräldrars och vårt eget yrke, utbildning och inkomst kan påverka den enskilde individen i hur den tänker och handlar. Eftersom humor är kommunikation så borde en persons sociala tillhörighet påverka vad en person har för humor.Problem Vad tycker kvinnor med olika sociala tillhörighet är roligt och varför? På vilket sätt spelar social tillhörighet roll när det kommer till vad kvinnor tycker är roligt och inte? I vilka sammanhang och på vilka sätt använder kvinnor humor för att kommunicera med andra personer?Teori Uppsatsen tar sin utgångspunkt i teorier om kommunikation, humor, social tillhörighet, social klass och genus.Metod Genom fokusgrupper där deltagarna fick diskutera kring nyckelfrågor och videoklipp som vi valde ut på förhand.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur dagens blockflöjtspedagoger arbetar med Tidig Musik med sina elever, och hur dessa elever mottar den repertoaren. Jag har också ställt mig frågande till den ?popifiering? som jag tycker pågår i blockflöjtsundervisningen, där man i allt större utsträckning rör sig bort från blockflöjtens ursprungsrepertoar.Jag har djupintervjuat tre erfarna blockflöjtspedagoger, och utifrån dessa intervjuer kunnat dra slutsatsen att det visst spelas mycket Tidig Musik med blockflöjtseleverna, och att pedagogerna själva inte upplever någon egentlig motsättning mellan Tidig Musik och den populärmusikaliska repertoaren. Dessutom verkar det som att eleverna själva instinktivt uppskattar och accepterar den Tidiga Musiken, eftersom den fungerar bra och låter fint på instrumentet. Därmed finns det ett egenvärde i att spela just Tidig Musik på just blockflöjt..

Syftet med denna studie var att undersöka lärares attityder till barns samlärande. Hur förhåller de sig till detta fenomen, hur beskriver de att de använder sig av samlärande och hur tycker de att det fungerar? Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer använts. Tio lärare har deltagit i studien. I resultatet framkom att lärarna har en positiv attityd till samlärande, men att det finns flera utmaningar som försvårar användandet i den praktiska verksamheten.

Syftet med denna studie är att studera och jämföra föräldrars uppfattning om sin möjlighet att påverka den dagliga verksamheten på den förskola där deras barn går. Studien bygger på en kvantitativ metod där 34 föräldrar på en förskola har deltagit i en enkätstudie. Resultatet visar att de föräldrar som svarat på vår enkät i hög grad upplever att personalen lyssnar på deras åsikter samt att det främst är genom föräldramöten, föräldraråd och vid det dagliga mötet vid hämtning och lämning som de upplever att de kan utöva inflytande. Bland de föräldrar som valt att svara på vår enkät tycker vi oss kunna se hur de något äldre respondenterna varit de som i vår studie dels haft åsikter om vad föräldrainflytande innebär för dem och dels kommit med förslag på vad de vill vara med och påverka i förskolan.  .

Introduktion: Celiaki är en kronisk sjukdom som innebär intolerans mot gluten. I Sverige är 35 000 personer drabbade men mörkertalet är stort. Den enda behandlingen som finns är livslång där gluten utesluts från kosten. Flera studier har visat att utbudet av glutenfria produkter är begränsat. Dess sensoriska egenskaper, främst smak och textur är förhållandevis dåliga, men även näringsinnehållet är förhållandevis lågt.Syfte: Syftet med denna studie är att utveckla en naturligt glutenfri mjölmix med fullkorn för bakning av matbröd samt undersöka konsumenters acceptans och preferens för ett bröd bakat på denna mjölmix jämfört med ett bröd bakat på en redan befintlig mjölmix på marknaden.Metod och material: En naturligt glutenfri mjölmix har tagits fram genom provbakning av elva stycken bröd av åtta olika naturligt glutenfria mjölsorter i olika kombinationer.

Detta arbete handlar om föräldrars engagemang och delaktighet i skolans arbete på en svensk kommunal skola jämfört med en svensk utlandsplacerad privatskola. Genom en enkätundersökning har vi fått en bild av hur föräldrar och lärare på skolorna ser på engagemanget. Syftet med arbetet är att undersöka på vilka sätt föräldrarna engagerar sig i skolans arbete och vilka skillnader och likheter det finns mellan de båda skolorna. Resultatet visar att de två skolorna skiljer sig åt genom att föräldrarna på den utlandsplacerade privatskolan har mer tid att engagera sig i barnens skolgång. Föräldrarna på båda skolorna tycker dock att det är mycket viktigt att engagera sig i skolans arbete, för barnens bästa..

Detta är en undersökning om hur tolv elever i årskurs 9 ser på bildämnet. Uppsatsen tar upp deras tankar och åsikter kring ämnet, vilka tekniker och metoder de är vana vid att arbeta med samt eventuella skillnader mellan killar och tjejer när det kommer till deras syn på ämnet. Genom intervjuer kommer undersökningen fram till att eleverna ser bild som ett roligt och avslappnande ämne som inte är särskilt svårt. De får arbeta med varierande tekniker vilket de tycker är roligt och det finns inte tydliga skillnader mellan killar och tjejers syn på ämnet..

Nyligen gjord forskning på området demokratiundervisning har visat att den undervisning som ges idag inte lever upp till målet om att fostra demokratiskt tänkande och agerande medborgare och vi behöver därför se över vad som kan göras för att ändra på detta. Syftet med min undersökning är därför att genom intervjuer med fyra samhällskunskapslärare på gymnasiet få inblick i deras syn på diskussioners möjlighet att fostra mer demokratiskt aktiva medborgare. Jag vill även veta i vilka sammanhang de använder sig av diskussioner och till vilket syfte. Då omfattande forskning visat att deliberativa samtal är den diskussionsform som främjar demokratiska idéer bäst vill jag veta om diskussionerna som hålls i klassrummen kan sägas vara deliberativa. Jag vill även veta om det finns några skillnader emellan könen när det kommer till viljan och förmågan att utrycka sig i diskussioner.

Syftet är att undersöka hur lärare i årskurs ett till tre tar hänsyn till flerspråkiga barn vid undervisning av begrepp i svenska språket. Detta gällande val av arbetssätt och val av material för flerspråkiga barn. Samt hur lärarnas uppfattningar kring modersmålsläraren och fritidsledare är. Intervjuer har genomförts med tio lärare från två olika skolor. Resultatet visade att majoriteten av lärarna har likadant synsätt på hur lärare bör bemöta samt hur lärare ska arbeta med flerspråkiga barn.

Anledningen till att jag gör detta arbete, som just handlar om religionsundervisningen i skolan och det ämnet är tänkt att handla om enligt läroplanen, är mitt brinnande intresse för just religion. Och det är med besvikelse och oro mina misstankar om att ämnet inte är populärt har blivit bekräftade. Genom tolv stycken bandinspelade djupintervjuer med lärare på sex stycken 1-6-skolor och fyra elevgrupper med fyra elever i varje grupp i Ockelbo kommun har jag tagit reda på lärare och elevers tankar och attityder till ämnet religion och hur de jobbar med ämnet i skolan. Intervjuerna varade i ungefär 20 diskussionsfyllda minuter (med en del undantag). Till elevgrupperna bad jag läraren välja ut fyra stycken elever till en representativ liten elevgrupp.

Sociala medier och public relations kan vara effektiva verktyg i festivalers strategiska kommunikationsarbete. Fo?r att kunna skapa en dialog och uppra?ttha?lla en relation till sin publik anva?nder arrango?rerna ett antal tekniker och PR- strategier. Underso?kningen visar hur dessa strategier anva?nds och hur de fyller ett antal funktioner fo?r de ba?da akto?rerna.

 Sammanfattning När jag deltog i kursen Svenska som andraspråk på Karlstads universitet 2011, föreläste man om röst och kausalitet i texter. Detta gjorde mig nyfiken på hur det ser ut med just text och kausalitet i våra läroböcker i skolan. Vad skiljer en originaltext fån en lättläst text? Vad föredrar eleverna? Är lättlästa texter alltid bättre?För att skriva en lättläst text, måste man ta bort lite och lägga till lite. Exakt vad som tas bort och vad som läggs till tänkte jag undersöka lite närmare.