Syftet med arbetet har varit att undersöka vad det är som kan göra att några gymnasieelever har hög frånvaro i Idrott & Hälsa A i gymnasieskolan. Genom semistrukturerade intervjuer på nio gymnasieelever samlades data in genom bandade intervjuer. De genomfördes på elevernas fria tid i skolan.Resultatet av undersökningen pekar på att frånvaron till stor del beror på omotivation och där de yttre omständigheterna har en betydande inverkan. De yttre omständigheterna är kompisar, klasskamrater, syskon, kusiner och betygsystemet. Eleverna tycker att ämnet är mindre viktigt än andra.

Syftet med denna undersökning är att fördjupa kunskapen om hur förskolebarn och skolbarns fritid ter sig ur deras egna perspektiv. Vad är det barnen gör på fritiden? Eftersom det är barns perspektiv som undersökningen utgår från, så har författarna valt att använda samtalsintervju med intervjuguide i form av en enkät.Fritidsaktiviteterna mellan barnen skiljer sig åt beroende på ålder och kön. Ett centralt resultat är att barnen i studien ger uttryck för den stora betydelse de sociala relationerna med olika människor på fritiden har. Alla barnen anser att det viktigaste för dem, under fritiden, är att ha roligt, och barnen förknippar då detta med att leka.Det är oftast föräldrarna som bestämmer barnens aktiviteter på fritiden.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka samband mellan frekvensav umgänge, värdering av umgängeskontakten och graden av våldsutsatthet ien grupp våldsutsatta barn aktuella inom barn- och ungdomspsykiatrin. Dataär hämtad från forskningsprojektet ?Kartläggning och behandling inom BUPav barn som upplevt våld i sin familj?. Svar från barn i åldern 7 till 17 år på90 risk-/skyddsintervjuer har analyserats för att svara på frågeställningarkring hur ofta barnet träffar umgängesföräldern, vad barnet tycker omkontakten och samband mellan kön, ålder, vårdnad och våldsutsatthet.Resultatet visar att de flesta barnen är nöjda med lite eller ingen kontakt medumgängesföräldern. Få barn vill ha mer kontakt.

Vi har i denna studie undersökt vilka uppfattningar ett urval pedagoger i skolan har när det gäller motorikens betydelse för elevernas skolprestationer. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och analyserat dessa utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att pedagogernas olika uppfattningar om motorikens betydelse kunde delas in i två huvudkategorier. Den ena uppfattningen är att pedagogerna tycker sig kunna se ett samband mellan elevernas motorik och deras självkänsla och/eller koncentrationsförmåga. Den andra uppfattningen är att lärarna kan använda sig av motoriken som ett redskap i undervisningen för att förbättra elevernas skolprestationer.

Detta är en deskriptiv studie som har till syfte att analysera belöningssystemet på Forsmarks Kraftgrupp AB. Det läggs extra vikt på tillämpningen av den resultatbaserade rörliga lönen. Vidare undersöks hur belöningssystemet motiverar de anställda, samt vilken typ av belöning de anställda tycker är mest motiverande. De teorier som ligger till grund för denna uppsats är teorier som rör motivation. Dessa teorier är: Herzbergs tvåfaktorsteori, kognitiva teorier och arbetsmotivation.

Mitt arbete har som syfte att undersöka vilka metoder och hjälpmedel, som nybörjarelever på Sfi använder sig av. Jag har också undersökt vilka faktorer som försvårar elevernas språkinlärning. I detta examensarbete har jag intervjuat tretton elever och sex lärare på två olika Sfi-skolor.Resultatet av denna undersökning visar att majoriteten av eleverna anser att en tillgång till modersmålslärare skulle kunna främja deras språkutveckling. Samtliga lärare tycker att läs-och skrivinlärningen skulle bli mer effektiv om den skedde på modersmålet, i synnerhet på de lägre nivåerna. Synen på Sfi-bonusen är mest negativ hos lärarna, ungefär hälften av eleverna anser inte att det är pengar som styr deras motivation till snabb inlärning.

Välkommen till Paradise HotelFanny Fellman, Moa Grönroos och Hanna WedénVetenskaplig Rapport B MK045G 7,5 hpHöstterminen 2013-2014Problemformulering och syfteSyftet är att undersöka tv-tittarnas motiv för att titta på Paradise Hotel och hur upplevelsen av programmet påverkar tittarna.Metod och materialEnkätundersökningar där svaren redovisas i stapeldiagram med beskrivande texter.HuvudresultatResultatet vi kom fram till var att majoriteten av tittarna tycker i största allmänhet att dokusåpor är bra. Tittarna följer Paradise Hotel för att se andra människor göra bort sig på TV och de ser på programmet för att det är ett tidsfördriv. Det som underhåller tittarna är spänningen i att bevaka dramat bland deltagare och i gruppen. Den större delen av tittarna påverkas inte av serien och tittarna upplever programmet som att deltagarna enbart deltar för att bli kända senare..

Syftet med vårt arbete var att ta reda på hur man kan integrera elever med Aspergers syndrom i skolan, samt ta reda på vad verksamma pedagoger tycker om integreringen. Vi ville också ta reda på olika material och undervisningsmetoder som kan användas för att integrera elever med Aspergers syndrom. För att få fram svar på dessa frågor har vi använt oss utav en kvalitativ metod, vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra olika personer med olika yrkeserfarenheter. Vi har även tagit del av tidigare forskning för att få olika synvinklar på våra problemformuleringar. Resultatet vi har kommit fram till stämmer väl överens med den litteratur vi läst.

Syftet med arbetet är att undersöka modersmålsstöd i förskolan, vilka reflektioner det finns kring modersmålsstöd samt hur modersmåltränare, förskollärare och barn upplever att det fungerar i förskolans verksamhet i Malmö stad. För att få en djupare förståelse av ämnet har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod, detta genom att intervjua tre förskollärare och tre modersmålstränare. Vi har även varit ute och observerat barn i verksamheten under tillfällen då modersmålsträning skett. Resultatet av undersökningen visar att modersmålsstöd i förskolan överlag fungerar bra men att det finns områden som kan förbättras. Modersmålstränarna upplever att de blir bättre bemötta idag och förskollärarna anser att samarbetet fungerar bättre nu än det gjort tidigare.

Bolagsstyrningsfrågor har på senare år uppmärksammats både i Sverige och internationellt efter ett antal förtroendeskadliga incidenter. Det ledde till att regeringen tillsatte en förtroendekommission för att analysera behovet av åtgärder som skulle säkerställa förtroendet för det svenska näringslivet. En kodgrupp bildades som tog fram en Svensk kod för bolagsstyrning, KodenKoden är avsedd att utgöra ett led i självreglering inom det svenska näringslivet vilket innebär att den inte är lagstiftad utan marknaden får själv råda över bestämmelserna. Koden bygger på principen följ eller förklara och innebär att de företag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda regler men de måste då förklara och ange skäl till avvikelsen. Genom följ eller förklara läggs ambitionsnivån högre än den hade gjorts om reglerna varit tvingande.

Syfte Syftet är att undersöka hur unga tjejer själva upplever att de påverkas av sitt bloggläsande.FrågeställningarUpplever unga tjejer att deras identitet påverkas av bloggläsande?Upplever unga tjejer att deras psykiska hälsa påverkas av bloggläsande?Utifrån de svar som ges på ovanstående frågor ämnar jag resonera kring eventuella samband mellan bloggläsande och psykisk ohälsa bland unga kvinnor. Här finns givetvis inga enkla samband utan min ambition är att belysa hur unga kvinnor själva resonerar kring detta och därmed bidra till ytterligare kunskaper om detta svårundersökta ämne.TeoriSammanfattningsvis har de genomgångna teorierna visat hur identitetsskapandet, särskilt den kvinnliga identiteten, formats av de moderna medierna, vilket har en direkt koppling till resultatet av min undersökning.MetodKvalitativa intervjuer.ResultatMina frågeställningar berörde identitetsskapande och psykisk ohälsa i förhållande till unga tjejers bloggläsning. Jag tycker mig finna ett samband mellan bloggläsning och psykisk ohälsa hos unga tjejer utifrån min undersökning. Den definition av psykisk hälsa som jag använder i denna uppsats var följande: ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.

Denna uppsats behandlar ämnet bild och dess framtid. Syftet med denna uppsats är att utforska huruvida bilden har en framtid och hur den i sådana fall kommer att se ut. För att besvara min frågeställning har jag gjort litteraturstudier för att läsa mig in på hur ämnet sett ut och hur det ser ut nu. Jag har även intervjuat bildlärare för att höra vad de tycker, tänker och tror. Hur ser bilden i skolan ut i dag och hur kommer den att se ut i framtiden? Har bildämnet en framtid och vilka hinder möter ämnet under sin ständiga utveckling.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om dagens krisplaner i skolan innehåller de saker som teoretiker tycker är viktiga för människor när de har drabbats av en kris. För att uppfylla detta syfte samlades 47 krisplaner, vårt mål var 50 för att kunna göra en mer generell undersökning, från hela Sverige in och granskades med målet att undersöka huruvida de innehöll de aspekter som teoretikerna ansåg viktiga och om de baserat på detta kunde anses vara bra eller dåliga. Efter vår studie har vi sett en tendens på hur krisplanerna är utformade enligt de frågor vi ställde till dem. Denna tendens visar tyvärr på att krisplanerna i Sverige är undermåliga när det gäller såväl efterarbete som bemötande i kris..

Tjejer i årskurs nio är en riskgrupp för att utveckla ohälsa. Två symtom på ohälsa är negativ självbild och dysfunktionell coping. Syftet med studien är att undersöka om det finns specifika samband mellan självbild och coping hos tjejer i årskurs nio. 46 tjejer och 41 killar fyllde i självbildsformuläret Jag tycker jag är och copingformuläret Brief Cope. Resultaten visar på att tjejer med negativ självbild använder sig mer av den dysfunktionella copingstrategin självanklagelse än killar med negativ självbild.

Forskning har visat att fysikläromedlen riktar sig mer till män än till kvinnor. Syftet med den härundersökningen är därför att ta reda på hur eleverna uppfattar fysikböckerna ochfysikundervisningen med avseende på genus och kön, och vilken betydelse genusperspektivet harför eleverna. Undersökningen har utförts genom enkäter till elever i årskurs nio. Jag har dessutomgjort en enklare granskning av vilket kön som dominerar bild och text i deras fysikböcker.Resultaten är inte entydiga, men visar att eleverna till största delen uppfattar såväl fysikböckersom fysikundervisning som jämlik mellan könen. Genusfrågan verkar inte heller hanågon störrebetydelse i sammanhanget.