BARAPROJEKTET: Av författarna formulerat samlingsnamn för Professional Golfers´ Association (PGA) National Sweden AB:s köp av aktuella fastigheter från Malmö kommun och planprocessen i Svedala kommuns regi. Syftet med denna rapport är att undersöka alternativ till, det av Malmö kommun valda förfarandet, att försälja fastigheten Värby 61:1 med flera till PGA: s golfbaneprojekt i Svedala kommun samt få kunskap om den planprocess som föregick beslutet. I vårt val av metod har vi varit angelägna om att skapa förutsättningar för replikation och utvärdering. Rapport är utförd med en kvalitativ fältstudie med ett strategiskt urval, kompletterat med en sekundär analys. Undersökningen bygger på en explorativ metod genom att vi kompletterat våra sekundärdata med ett flertal intervjuer. Genom vår omfattande granskning bedömer vi att rapporten har en god reliabilitet samt att vi fått tag i de intervjupersoner som kan tillföra rapporten god validitet. 1996 initierade Mikael Sorling, vd PGA Sweden AB visionen om att anlägga en golfanläggning av högsta internationella klass i Sverige. 2003 började Nils Yngvesson, före detta kommunalråd i Malmö kommun, arbeta med golfanläggningen och det var han som lade fram iden om att golfanläggningen skulle ligga i Torup.

Syftet med studien var att ta reda på hur skolledare i en kommun beskriver och använder handledning i verksamheten och hur specialpedagogens kunskaper i handledning tillvaratas. Till grund för studien låg tre frågeställningar vilka var; handledning, hur handledning används i verksamheten, vilken form av handledning som bedrivs av specialpedagogen. Studien är en kvalitativ studie som bygger på halvstrukturerade intervjuer med tio skolledare, vars svar blivit kategoriserade med hänsyn till likheter och olikheter som presenteras i resultatet. Resultatet visar att de flesta av skolledarna i kommunen beskriver begreppet handledning som hjälp, stöd, råd och konsultation. Utifrån deras sätt att beskriva begreppet, menar skolledarna att handledning används. Likaså att specialpedagogens kompetens i handledning tillvaratas. Det har även framkommit i studien att en del av skolledarna gärna skulle vilja använda sig av handledning som en möjlighet för att reflektera över det dagliga arbetet. Skolledarna menar att handledningen tyvärr inte används i någon större utsträckning som en reflekterande möjlighet på grund av att pedagogerna visar en motvilja att medverka. Dessutom menar de att resurserna inte riktigt räcker till..

Studien beskriver rangordningar utefter individers personliga preferenser. Syftet är att jämföra kommunens fördelning av bidrag till de utvalda evenemangen Örebro kommun erbjuder. Denna fördelning ska jämföras mot den rangordning gjorda av de utvalda intressegrupperna gällande evenemangen. En inbördes jämförelse mellan intressegrupperna angående individernas personliga preferenser och rangordning samt en inbördes jämförelse mellan könen kommer även att göras. Dessa jämförelser sker med hjälp av ?2-test.

Kommunikationsteorin bygger på att det finns en sändare, budskap, mottagare och brus. Det är sändaren som vill förmedla ett budskap åt mottagaren och bruset är de olika störningar som finns runt omkring. Exempel på brus som kan störa budskapet är andra konkurrenter på marknaden eller händelser som sker runt omkring som gör att mottagaren inte reflekterar över budskapet.Människor utsätt dagligen för mycket information men tar samtidigt inte till sig och uppmärksammar all den informationen. Därför blir det allt viktigare inom marknadsföringen att skapa ett unikt och särpräglat budskap som kan ta sig förbi bruset och nå kunderna.Svenljunga kommun är belägen i södra Västra Götaland och har ett invånarantal på ca 10 500 personer vilka är fördelat på ett flertal mindre orter. I kommunen som har en yta på 900 km² finns det mycket natur samt flera sjöar att tillgå.

Detta examensarbete består av en trafiklösnings utredning av korsningen Björkskataleden/Porsövägen i Luleå kommun samt ett projektgenomförande av antaget lösningsförslag. Korsningen fungerar bra om man ser till framkomligheten och har i dag en hastighetsbegränsning 70 km/h. Många indikationer visar på att hastigheten är i många fall betydligt högre och sambandet hög hastighet med frontal eller vinkelrätta kollisioner har en väldigt hög skadefaktor och bör undvikas genom en bättre trafiklösning. Björskataleden kommer att förlängas med anslutning till Rv 97 vid Notviken och genom denna förlängning kommer belastningen i korsningen Björkskataleden/Porsövägen att öka med ca 15%. Luleå kommuns vision är att alla korsningar efter Björkskataleden skall bestå av cirkulationsplatser.

För att uppfylla förbuden mot deponering av brännbart avfall fr.o.m. 2002 och organiskt avfall fr.o.m. 2005 ska hushållsavfall i Sundsvalls kommun behandlas genom förbränning. Behandlingen ska kompletteras med hemkompostering och kompostering av rent och blött organiskt avfall från storkök och livsmedelsbutiker. Ett ytterligare komplement till biologisk behandling av matavfall är införande av köksavfallskvarnar i hushåll och storkök.

Intern kontroll är ett begrepp som i dagsläget har olika definitioner beroende på situation, dessutom används begreppet i en mängd olika sammanhang. Intern kontroll existerar även inom kommunala verksamheter och denna interna kontroll är reglerad av lagar. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur kommunala styrelser, nämnder och förvaltningar uppfattar den interna kontrollen inom den egna verksamheten. Ekonomisk rapportering är en del av den interna kontrollen och lyfts fram i detta sammanhang. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört en fallstudie av Kiruna kommun.

Uppsatsens syfte är att undersöka om medborgardialog främjar politisk delaktighet. Studien grundar sig på en litteraturstudie av politiska dokument och relevanta teorier. Analysen kompletteras av en kvalitativ studie av Luleå kommuns initiering av medborgardialog. Grundtanken i demokrati är att politiska beslut skall grundas på mänskliga rättigheter med fria och jämlika medborgare. Genom initiering av medborgardialog blir detta möjligt.

Denna uppsats är skriven på uppdrag av en mindre kommun i norra Sverige och behandlar ämnet jämställdhet. Syftet var att undersöka synen på jämställdhet bland kommunfullmäktigeledamöter i denna kommun med frågeställningar som handlade om deras personliga upplevelser, kunskaper och attityder kring jämställdhet samt hur man arbetar i kommunen och hur man vill arbeta i framtiden med jämställdhetsfrågor. I syftet ingick även att vägleda kommunen i deras framtida jämställdhetsarbete. Teoretiska utgångspunkter som fungerade som analytiska verktyg var teorier om motståndmot jämställdhet, organisationsteorier och begreppen kvantitativ och kvalitativ jämställdhet. Kvalitativa intervjuer användes som metod, åtta kommunfullmäktigeledamöter valdes ut med hjälp av både ett målinriktat urval och ett bekvämlighetsurval.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att identifiera faktorer som skulle kunna få personal med förskrivningsrätt av FaR, verksam vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun, att i högre utsträckning skriva ut fysisk aktivitet på recept. Syftet var även att ta reda på i vilken utsträckning som fysisk aktivitet på recept skrivs ut av undersökningsgruppen idag samt vilken inställning de har till arbetsmetoden.Metod: En enkätstudie genomfördes på sju husläkarmottagningar, geografiskt spridda inom Uppsala kommun. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor och har lämnats ut och samlats in vid samma tillfälle. 35 husläkare och 26 sjuksköterskor/distriktssköterskor har besvarat enkäten.Resultat: Resultaten visar på en övervägande positiv inställning till FaR bland vård¬personalen vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun. 61 % av de svarande har förskrivit FaR, vilket visar på att antalet förskrivare ökat väsentligt sedan den kartläggning som gjordes av Folkhälsoenheten 2004.

Avfallshantering kommer med stor sannolikhet alltid vara en aktuell fråga, ny teknologi och reningsmetoder uppkommer och vilket behandlingsmetod som är mest lämpad för vilken typ av avfall kan diskuteras. Syftet med denna studie är att se över de kostnader och nyttor som uppkommer när Uppsala kommun komposterar det komposterbara hushållsavfallet och sedan jämföra det med ett scenario där samma mängd avfall istället skulle brännas. Det slutliga resultat och även den rekommendation som kommer ges är att det fallet med det högsta nettovärdet är den mest samhällsekonomiska metoden. För att kunna göra denna typ av studie kommer metoden kostnad-nytta-analys att användas. Detta är en metod som fångar in alla aspekter kring en aktivitet, även aspekter som det normalt sett inte finns någon prislapp på.

Denna studie syftade till att öka förståelsen för hur mottagandet av äldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. Frågeställningarna rörde hur företrädare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. Företrädare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjänstemän har deltagit i en fokusgruppsintervju i ämnet. Med hjälp av Aaron Antonovskys individteori känsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

Syftet med denna studie är att göra en jämförelse av svenska för invandrare (sfi) i två kommuner, en liten kommun och en medelstor kommun. Samt undersöka sfistuderandes erfarenheter, behov och berättelser om önskemål av studie- och yrkesvägledning. Undersökningen bygger på en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter. Respondenterna är två sfi-studerande med utländsk bakgrund som studerar på vuxenutbildningen, två rektorer och en studie- och yrkesvägledare. De teorier som i första hand har används finns inom sociologiska forskningsfält som förklarar varför människor handlar på en viss sätt och hur behoven styr individens beteende.

En kartläggning av säffle kommuns internhyressystem.

När det offentliga väljer att upphandla välfärden och köpa in tjänsteutförandet från fristående vårdbolag följer ett behov av nya verktyg för att driva välfärden i önskad riktning. Den här uppsatsen söker beskriva hur kommunala tjänstemän bemöter konsekvenserna av trenden att omvandla de byråkratiska välfärdssystemen till marknader för välfärdstjänster och utvecklar nya verktyg för styrning. Utgångspunkten för undersökningen är de förfrågningsunderlag tjänstemännen formulerar och som utgör grunden för upphandlingsprocessen. Fördjupad kunskap om hur upphandlingsprocessen utformas i praktiken samlas genom intervjuer med ansvariga tjänstemän vid Uppsala Kommun samt marknadschefen vid ett av kommunens utförarbolag.Undersökningen visar att tjänstemännen lägger stor vikt vid formuleringen av obligatoriska krav som utförarna måste leva upp till för att maximera de boendes välmående. Dessa krav utformas för att stärka tydlighet, uppföljningsbarhet och standardisering.