Studiens syfte Àr att, med hjÀlp av life-history metoden, bidra med en fördjupad förstÄelse av hur förÀldrar med utlÀndsk bakgrund upplever och erfar sitt liv under ankomsten till Sverige och hur de minns och konstruerar sin egen migrationshistoria och sönernas skolgÄng. Livshistorierna baseras pÄ intervjuer med tvÄ förÀldrar frÄn Irak och Iran. FörÀldrarnas utsagor visar att de livsval som förÀldrarna har gjort har haft betydelse för sönernas skolgÄng. De har valt att undvika att bosÀtta sig i segregerade omrÄden och de har strÀvat efter att bli integrerade i det svenska samhÀllet. Familjer med utlÀndsk bakgrund genomgÄr en ackultureringsprocess och de bÄda informanterna tillhör assimilerade familjer vilket betyder att de har anammat majoritetskulturens normer. I informanternas utsagor belyses de erfarenheter de har av maktförhÄllandet mellan minoritetskulturer och majoritetskulturer vilket leder vidare till begreppet intersektionalitet.

Sweden?s most trusted news distributor, Sveriges Radio (Swedish Public Service radio broadcaster), has high ambitions with the journalism it broadcasts ? especially when it comes to gender equality and diversity. This thesis examines how gender is constructed in Dagens Eko (Today?s Echo) to find if and how power structures are expressed language-wise. Queer theory is used to look at how gender is constructed and how one can look at, and question, gender and gender hierarchies.

Studien syftar till att undersöka upplevelser av hur situationen för invandrarförÀldrar med funktionsnedsatta barn som har personlig assistans ser ut i Sverige. Studien undersöker Àven hur det svenska hjÀlpsystemet upplevs genom att belysa aspekter som synen pÄ funktionsnedsÀttningar, mötet med myndigheter samt konsekvenser av personlig assistans och assistansbolagens roll. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod dÀr intervjuer har gjorts med förÀldrar, handlÀggare och assistansbolagsföretrÀdare dÀr fokus legat pÄ informanternas upplevelser. Resultatet har genom en intersektionell analys samt begreppen exkludering och inkludering visat att invandrare kan ha svÄrare att tillvarata sina medborgerliga rÀttigheter pÄ grund av bristande kunskap om det svenska hjÀlpsystemet samt bristande sprÄkkunskaper. Studien visar Àven att det kan innebÀra en dubbel utsatthet att vara invandrare i kombination med att ha ett eller flera funktionsnedsatta barn, dÄ det kan förstÀrka varandra och leda till en Àn mer komplex situation.

Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och diskutera tre barnböcker som Àr vanligt förekommande i den förskola som ingÄr i studien. UtifrÄn ett intersektionellt perspektiv undersöks och tolkas hur makt konstrueras genom att samverka mellan olika identitetskategorier som kön, Älder, klass, etnicitet och funktionsnedsÀttning i den valda barnlitteraturen. Detta har Àven gjorts för att se ifall makt tillskrivs en mÄngfald av karaktÀrer, eller ifall makt tillskrivs karaktÀrer som följer stereotypa könsmönster. Sedan har textanalysen analyserats utifrÄn ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, för att se vilken inverkan den valda barnlitteraturen kan ha pÄ förskolebarns könssocialisation och identitetsskapande. Studien visar att makt tillskrivs karaktÀrer som bÄde följer och utmanar stereotypa könsmönster i dessa barnböcker.

Mot bakgrund av globaliseringen, vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i vÄra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lÀrande inom det bildpedagogiska fÀltet. Sverige ligger efter lÀnder som Storbritannien, USA och Canada dÀr forskning och utveckling inom bildÀmnen med mÄngkultur, mÄngfald och identitet i fokus pÄgÄtt under lÀngre tid. DÄ den forskning pÄ omrÄdet som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmÀnhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt pÄ bildÀmnet.UtifrÄn en fÀltstudie i tvÄ mÄngkulturella skolor undersöks pÄ vilka sÀtt ett interkulturellt perspektiv kan anvÀndas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. FÀltstudien bearbetas och diskuteras utifrÄn teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel pÄ interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar bÄde likheter och skillnader mellan de tvÄ skolorna men illustrerar framförallt hur mÄngkulturalitet kan vara olika.

This thesis emanates from the understanding that it is of importance that transgender-themed literature is indexed in accordance with how people who identify as trans name themselves and interpret the concept of trans. Based on interviews with representatives from controlled vocabularies and LibraryThing users who tag transgender-themed material, existing attitudes towards user influence in controlled vocabularies are described and the significance of tagging for transgender-themed material is looked into. With queer theory and postcolonial theory as its main framework the analysis looks at what possibilities there are for users to influence controlled vocabularies and explores possible strategies for a future library catalog that includes the voice of the Other. The study lands in the understanding that many of the resisting attitudes towards user influence within the systems for subject headings in fact lie in the systems? limitations.

Detta Àr en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnder diskursanalys som metod för att undersöka hur media framstÀller hedersmord och om detta har förÀndrats över tid. De mest uppmÀrksammade hedersmorden i Sverige Àr morden pÄ Maisam Abed Ali (Sara), Pela Atroshi, Fadime Sahindal och Maria Barin Aydin och Àr föremÄl för vÄr granskning. Genom att undersöka de tidningsartiklar som skrevs i samband med morden pÄ Sara, Pela och Fadime, 1996-2002, och jÀmföra dessa med de artiklar som skrevs efter mordet pÄ Maria, 2012-2013, vill vi identifiera diskursiva skillnader. VÄr teoretiska ram bestÄr av radikalfeministiskt-, kulturellt- och intersektionellt perspektiv som vi anvÀnder för att analysera vÄrt resultat. Det vi kan konstatera Àr att det skedde en gradvis skiftning av diskursen under den första perioden, dÀr majoriteten av artiklarna till en början förde en debatt om huruvida hedersmord Àr kulturellt betingat eller en del av det universella patriarkala vÄldet.

Normer och vÀrderingar samverkar för att forma mÀnniskorna i deras miljö. I socialisationsprocessen utvecklas identiteten som handlar om vad som Àr viktigt och meningsfullt. Bland de frÀmsta identitetskÀllorna kan nÀmnas kön, sexualitet, etnicitet och samhÀllsklass. Medierna pÄverkar hur vi förstÄr olika samhÀllsfenomen och vilket förhÄllningssÀtt vi har till personer och grupper som kallas till exempel flyktingar, invandrare, funktionshindrade eller homosexuella. Hatbrott anvÀnds som ett samlingsbegrepp för rasistiska, frÀmlingsfientliga och homofobiska brott.

Mellan 1300-1500 personer avlider varje Är i Sverige till följd av sjÀlvmord. Det innebÀr att betydelsefulla medmÀnniskor och viktiga samhÀllsresurser försvinner. Denna studie undersöker det sjÀlvmordsförebyggande arbetet pÄ nationell och lokal nivÄ i Sverige. Den kvalitativa undersökningen har skett genom textanalys av en nationell rapport med nio suicidpreventiva strategier. Rapporten har tagits fram pÄ regeringens begÀran.

Mot bakgrund av globaliseringen, vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i vÄra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lÀrande inom det bildpedagogiska fÀltet. Sverige ligger efter lÀnder som Storbritannien, USA och Canada dÀr forskning och utveckling inom bildÀmnen med mÄngkultur, mÄngfald och identitet i fokus pÄgÄtt under lÀngre tid. DÄ den forskning pÄ omrÄdet som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmÀnhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt pÄ bildÀmnet.UtifrÄn en fÀltstudie i tvÄ mÄngkulturella skolor undersöks pÄ vilka sÀtt ett interkulturellt perspektiv kan anvÀndas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. FÀltstudien bearbetas och diskuteras utifrÄn teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel pÄ interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar bÄde likheter och skillnader mellan de tvÄ skolorna men illustrerar framförallt hur mÄngkulturalitet kan vara olika.

BrÀckt vatten smakar som tÄrar ? En studie baserad pÄ upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun betrÀffande hedersrelaterat vÄld och förtryck.Syftet med studien Àr att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrÄgor. Vi vill fÄnga de olika aktörernas upplevelse och förstÄelse av fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck.Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet Àr analyserat med hjÀlp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den MÄngkulturella triaden.Resultaten visar pÄ att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna vÀljer att definiera hedersrelaterat vÄld och förtryck och att detta dels bygger pÄ att de Àr prÀglade av postkoloniala tankar om ?Den Andre? och dels att de i större utstrÀckning anammat ett intersektionellt tÀnkande genom vilket man förstÄr fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck ur variabler sÄsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ?hedersrelaterat vÄld? som en egen kategori frÄn ?vÄld i nÀra relationer?.

Studiens syfte Àr att undersöka genuspedagogers praktik och upplevelse av sitt arbete. Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ enkÀtundersökning och undersökningsgruppen utgörs av utbildade genuspedagoger i förskola, grundskola och gymnasium. Studien skrivs ur ett socialkonstruktivistiskt intersektionellt feministiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns lika mÄnga genuspedagogiska inriktningar som det finns genuspedagoger. Detta till trots kan vissa gemensamma mönster urskiljas.

The purpose of this study is to examine how consultants define conceptions of diversity and discrimination. There has also been an aim to find connections to the term intersectionality within the consultants? definitions. The link between consultants and academic research is interesting to examine in order to examine what they base their definitions of different conceptions on. In order to explore these definitions and discussions I have used the qualitative method of interviewing each consultant separately at different occasions.

Med bakgrund i att mÄnga lÀrare anvÀnder lÀroböcker i sin undervisning och att skolan ska lÄta vÀrdegrunden gensomsyra undervisningen sÄ undersökte vi hur genus och etnicitet uttrycks i böckerna i de tvÄ vÀrldssprÄken engelska och spanska. Vi valde att undersöka genus och etnicitet ur ett intersektionellt perspektiv dÄ vi ser deras vÀxelverkan i identitetsprocessen som sedan pÄverkar maktstrukturer i samhÀllet. Syftet med detta examensarbete var att i spanska och engelska lÀroböcker undersöka hur fördelningen i texterna Àr mellan mÀn och kvinnor, mellan olika lÀnder och hur mÀnniskor framstÀlls utifrÄn kön och etnicitet samt se likheterna och skillnaderna mellan de engelska och de spanska lÀroböckerna. Metoderna för att uppnÄ detta syfte bestod av en kvantitativ innehÄllsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys med kompletterande bildanalys. Resultaten visade i innehÄllsanalysen att fler mÀn var representerade i bÄda Àmnen och gÀllande lÀnder var europeiska lÀnder och USA i fokus.

Mot bakgrund av globaliseringen, vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i vÄra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lÀrande inom det bildpedagogiska fÀltet. Sverige ligger efter lÀnder som Storbritannien, USA och Canada dÀr forskning och utveckling inom bildÀmnen med mÄngkultur, mÄngfald och identitet i fokus pÄgÄtt under lÀngre tid. DÄ den forskning pÄ omrÄdet som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmÀnhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt pÄ bildÀmnet.UtifrÄn en fÀltstudie i tvÄ mÄngkulturella skolor undersöks pÄ vilka sÀtt ett interkulturellt perspektiv kan anvÀndas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. FÀltstudien bearbetas och diskuteras utifrÄn teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel pÄ interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar bÄde likheter och skillnader mellan de tvÄ skolorna men illustrerar framförallt hur mÄngkulturalitet kan vara olika.