The purpose of this case study was to examine consequences of a limited social citizenship among young adults in the refugee camp of DeHeishe in Palestine. In order to receive a profounder understanding of conditions and structures that affects young adult?s experiences of social citizenship, status in the community and practices a case study was carried out during April 2013.The data has been collected by triangulation, conducted through nine interviews, 52 survey forms and several observations in DeHeishe camp. The data was analyzed through the theoretical approach of social citizenship, intersectionality and the concept of ?empower-ment?.

The purpose with this essay is to look at how categories of "us" and "them" are created, reproduced and categorised. The areas of politics and media are in focus, though they are powerful and influential actors in generating discourses.The method is qualitative analyses of current research and analyses of discourses, contexts and resources from an intersectional perspective. Intersectionality presents a theoretical tool for complex understandings of power as it takes its point of departure in an understanding of power as multidimensional and one where gender, ethnicity and class are constitutive and bearing principals. Intersectional analyses aim to understand how these dimensions are created and changed in relation to each other and how they interact with specific gender orders in specific contexts.The analyse shows that "immigrants" are in a subordinate position compared to "Swedish" when it comes to resources, contexts and discourses. The analyse indicates the relation of power between "us" and "them", where "us" have the power and with that preferential right of interpretation in discourses, contexts and resources.

Syftet med studien var att analysera bistÄndsutredningar utifrÄn ett genusperspektiv för att undersöka om det finns nÄgra skillnader bÄde sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt utifrÄn kön. VÄrt gemensamma intresse för genusfrÄgor och socialt arbete för individer med funktionsnedsÀttningar Àr anledningen till valet av studiens inriktning. Karin Barrons teori om att kvinnor och mÀn med funktionsnedsÀttningar inte tilldelas kön har inspirerat till studien.Med hjÀlp av socialkonstruktivism och ett genusperspektiv har empirin analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. Studiens empiri bestÄr av bistÄndsutredningar enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) angÄende ansökan om personlig assistans. Utredningarna kommer ifrÄn en relativt stor kommun.Resultatet visar att sprÄket i bistÄndsutredningarna synliggör kön och skapar olika bilder av kvinnor och mÀn med funktionsnedsÀttningar.

Ålderns pĂ„verkan vid behovsbedömning gĂ€llande insatsen sĂ€rskilt boende Ă€r ett relativt outforskat omrĂ„de. Den forskning som finns har störts fokus pĂ„ andra pĂ„verkansfaktorer som exempelvis kön och riktlinjer. Syftet med denna studie Ă€r att, utifrĂ„n bistĂ„ndshandlĂ€ggares uppfattningar, förestĂ€llningar och Ă„sikter, analysera och beskriva om och i sĂ„dant fall hur faktorer som Ă„lder pĂ„verkar bedömningen gĂ€llande bistĂ„nd i form av sĂ€rskilt boende.Studien utgĂ„r ifrĂ„n teoretiska begrepp, vilka Ă€r, Ă„lderism, grĂ€srotsbyrĂ„krat och intersektionalitet.  Denna studie har utförts genom den kvalitativa metoden fokusgruppsintervju. Studien utgĂ„r, som nĂ€mnts, frĂ„n ett bistĂ„ndshandlĂ€ggarperspektiv och deras uttalanden visar pĂ„ att Ă„lder kan ha bĂ„de en positiv och negativ pĂ„verkan för brukaren vid behovsbedömning.

I de nordiska lÀnderna har man lÀnge strÀvat efter ett mer jÀmstÀllt samhÀlle. En av de politiska ÄtgÀrder man satsat pÄ för att uppnÄ detta Àr mÀns förÀldraledighet. Under mÄnga Är har stora satsningar gjorts för att öka mÀns uttag av förÀldraledighet men lite har egentligen hÀnt. Kvinnor tar fortfarande ut den största delen av förÀldraledigheten och det största ansvaret för barnen. Kvinnors möjligheter pÄ arbetsmarknaden hindras sjÀlvklart om ansvaret för barn och hem inte Àr jÀmstÀllt fördelat.

Denna uppsats analyserar hur genus gestaltas i fantasyserien Game of Thrones. Analysen a?r baserad pa? tva? kvinnliga gestalters skildringar i den fo?rsta sa?songen av teveserien. De tva? valda karakta?rerna, Daenerys Targaryen och Arya Stark, analyseras och ja?mfo?rs med Yvonne Hirdmans genuskontraktsteori och Paulina de los Reyes och Nina Lykkes intersektionalitets begrepp men a?ven med Maria Nikolajevas schema om hur manligt och kvinnligt gestaltas i littera?ra texter.

Studiens syfte Àr att se hur individualistiska och kollektivistiska vÀrderingar kan förstÄs ur ett intersektionellt perspektiv med fokus pÄ kulturell identitet. I ett bekvÀmlighetsurval hittade vi respondenter frÄn Mellanstadskommuner i klasser för SFI (Svenska För Invandrare) och SAS (Svenska som Andra SprÄk) samt kollektivboenden för ensamkommande flyktingbarn. Genom att utföra studien pÄ svenska studenter pÄ tvÄ olika gymnasieskolor samt japanska individer erhölls referenspunkter i förhÄllande till Hofstede?s data gÀllande kulturella vÀrderingar och dimensioner. Respondenterna fick svara pÄ ett enkÀtformulÀr som Àr utformat av Ph.D.

In this study I try to answer the question what to consider when teaching about identity andreligious identity in Religious Studies at Upper Secondary Schools in Sweden. This inquiry isbased on the fact that the latest Program manuals for upper secondary school, GY11, instructsthe teachers to talk about identity and religion, while in the Curriculum for upper secondaryscool, Lpf 94, as well as the latest curriculum, SKOLFS 2011, the idea of identity seemslinked with ethnicity.With this in mind I want to clarify what might be meant with the concept of identity. Byreferring to several different identity theories I propose to illustrate the complexity of theconcept. I study gender, queer and postcolonial theory as well as different aspects of classstructure and commodification of identity, all through the perspective of intersectionality.Intersectionality is not a theory as such but a method of studying various perspectives of anissue. It is an analytical praxis of using several angles of investigation and explanationtogether, all phrased with the background of the question of power.

This is a case study of work for gender equality, performed by the Employment and Competence Centre (Arbets- och kompetenscenter) in the municipality of Botkyrka. The aim of the study is to explore how gender equality is understood in the context of a municipality, and what underlying assumptions this understanding is based upon. The questions raised are; How is gender equality understood by the personnel? How do they understand gender? To what extent are women and men seen as homogeneous groups and what differences are (un)visible? What other power hierarchies besides gender are seen as important when working for gender equality? The analysis show that gender equality is a blurry vision, mainly understood in terms of equal conditions and rights, equal results for male and female participants and equal amount of women and men employed. Gender is seen as a binary system and differences between the genders are highlighted.

Uppsatsens syfte Àr att göra en intersektionell och normkritisk undersökning av sex- och samlevnadsundervisning inom projektet Unga möter unga. FrÄgestÀllningarna har handlat om hur kategoriseringar kan skapas inom projektet och hur dessa kan förstÄs utifrÄn skillnadsskapande och maktstrukturer, samt hur socionomstudenterna upplevt projektet med tonvikt pÄ kategoriseringar och dess konsekvenser. Undersökningen har utförts genom att granska det metodmaterial som anvÀnds i Unga möter unga, samt genom kvalitativa intervjuer med socionomstudenter som deltagit i projektet. Materialet har analyserats med hjÀlp av intersektionella och socialkonstruktionistiska perspektiv samt normkritisk pedagogik. I vÄrt resultat och analys har vi sett att det i projektet sker ett skillnadsskapande genom hur kategorierna klass, kön, sexualitet och etnicitet framstÀlls, dÀr maktstrukturer (re)produceras genom ett upprÀtthÄllande mellan normen och den avvikande.

AbstractAtt vara papperslös innebÀr att leva utan uppehÄllstillstÄnd med avsaknaden av de rÀttigheter som svenska medborgare har. Denna rÀttslösa status i kombination med att vara kvinna kan innebÀra en ökad sÄrbarhet för diskriminering, vÄld och förtryck (Bexelius, 2008). I föreliggande studie har 5 yrkesverksamma kvinnor frÄn 4 olika kvinnojourer i Stockholm och nÀrliggande stÀder intervjuats om deras möten och arbete med papperslösa kvinnor. Fokus har legat pÄ deras kunskap om mÄlgruppen, hur de arbetar praktiskt, vilka perspektiv de utgÄr frÄn samt hur de beaktar de mÀnskliga rÀttigheterna i sin strÀvan mot att förbÀttra papperslösa kvinnors livsvillkor. Vi har redogjort för tidigare forskning om globaliseringen, kvinnors migration, medborgarskap, vÀlfÀrdsstaten, civilsamhÀllet samt i bakgrunden beskrivit kvinnojoursrörelsens framvÀxt, kvinnojourernas uppdrag och utmaningar, det feministiska perspektivet och kulturell kompetens i förhÄllande till papperslösa kvinnor.

Uppsatsen behandlar vÄldtÀkt som krigföring och hur fenomenet kan förstÄs med ett intersektionellt perspektiv. Detta har vi gjort utifrÄn fallstudien som metod dÄ vi har lÄtit en dom frÄn the International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia (ICTY), vilken behandlar en rad hÀndelser i staden Foca, Bosnien-Hercegovina, stÄ som det huvudsakliga empiriska exemplet. I analysen utgÄr vi frÄn denna dom samt tidigare forskning för att komplettera empirin, men Àven för att föra vidare teoretiska diskussioner om vÄldtÀkt som krigföring utifrÄn vÄrt intersektionella perspektiv. Detta innebÀr att vi visar pÄ hur olika maktstrukturer samverkar och vad de har för betydelse för det granskade fenomenet, nÄgot som den tidigare forskningen har saknat hittills. UtifrÄn de socialt konstruerade kategorierna kön, genus, "ras"/etnicitet, religion, nationalism och sexualitet erbjuder uppsatsen förklaringar till anvÀndandet av vÄldtÀkt som krigföring, vilka alla gÄr ut pÄ att "de andra" skall nedvÀrderas samtidigt som den egna identiteten uppvÀrderas.

Denna uppsats undersöker de rums- och identitets(re)konstruktioner som sker i mötet med De Andra. Semistrukturerade djupintervjuer med elva personer som har erfarenhet av arbete i postkolonial miljö ? i detta fall Tanzania - samt platsobservation av ett sÄ kallat ?expatriate community? ger empiri som analyseras med en dekonstruktiv intersektionell ansats. Studien visar att identitetsmarkörer korsas och skapar identitets(re)konstruktioner. Processen framkallar det objekt som inte tillhör det egna Jaget och skapar ett Dem ? samtidigt som det sker omförhandlingar betrÀffande hemlandet och dess invÄnare.

This paper aims to examine how the construction of women with foreign background is visible in the Swedish debate on elder care and ethnicity. The subject is interesting with regard to the existing discriminating conceptions about ethnicity and how the living conditions of immigrant women are med scarce in the Swedish research field. It is also a relevant topic in light of the incipient crisis of the Swedish eldery care. The examining of how several axes of power interplay to construct the women is rendered possible through an intersectional perspective. This requires of the study to relate to the concept of category, and in this paper I have chosen an intercategorical approach.

The underlying purpose of this study is to investigate how the libraries in Sweden organize and administrate the service of providing literature in other languages than Swedish. The study focuses on the central guiding principles that regulate the provision of multilingual literature and how these guidelines are implemented in to practice at the libraries. As the guidelines are closely connected to the official discourse in Sweden concerning policies targeted towards immigrants, the guidelines will be examined from a perspective of integration politics. To assemble data a survey has been conducted looking into factors such as how the libraries perceive the guidelines, how the libraries do business intelligence and user inquires to reach out to the users of the multilingual media, forms for statistics and method of working. The results points out that the libraries in their work with multilingual media are confronted with three tensions; the first tension is that between the libraries aim to promote equality and freedom for the individual and at the same time to fulfil certain collective interests and goals.