Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt kvinnornas olika roller Ă„terspeglas i de analyserade tidningarnas reklamannonser. De frĂ„gestĂ€llningar som besvaras med hjĂ€lp av detta arbete Ă€r följande: ? PĂ„ vilket sĂ€tt Ă„terspeglar reklamverksamheten i tidskrifterna Hertha samt Tidevarvet kvinnornas roller inom den privata och den offentliga sfĂ€ren? ? PĂ„ vilket sĂ€tt kan dessa roller analyseras utifrĂ„n perspektiven genus, klass samt etnicitet? Det analyserade materialet utgörs av totalt 132 tidningsupplagor utgivna under tidsperioden 1930-1935. Uppsatsens teoretiska ramar har sin utgĂ„ngspunkt i Norman Faircloughs diskursordningar, Pierre Bourdieus kapitalarter samt JĂŒrgen Habermas privata och offentliga sfĂ€ren. Yvonne Hirdmans genuskontrakt och Nina Lykkes tankar om intersektionalitet anvĂ€nds ocksĂ„ för att besvara minafrĂ„gestĂ€llningar. Uppsatsens huvudsakliga resultat visar att kvinnans frĂ€msta roll var knuten till den privata (intima) sfĂ€ren. De analyserade reklamverksamheterna Ă„terspeglade dock Ă€ven olika möjligheter inom den litterera samt den politiska offentligheten, med roller inom dessa omrĂ„den verkade underordnas husmodersrollen.

This master?s thesis problematizes how students in two Swedish secondary schools think and speak about, and relate to, topics such as gender, class, ethnicity, religion and sex, but also how they move in, make use of, and interact within, the school space. What categorizing and positionings, if any, can be found? Students in two Swedish secondary schools, in a medium sized Swedish town, have been observed (using participant observation) and interviewed (open ended), the material was then examined with intersectional theory. A majority of the ethnic Swedish respondents position ?the religious? as ?superstitious?, ?frightening? and/or ?backwards?, also many of them equated religion with ?muslim/islam?, a greater understanding for the others religious outlook was shown by students with an ethnic background from outside Europe.

The Act Prohibiting Discrimination and Other Degrading Treatment of Children and School Students (2006:67) entered into force on 1 of April 2006. The purpose of this Act is to promote equal rights for children and school students and to combat discrimination on the five discrimination grounds of sex, ethnic origin, religion or other belief, sexual orientation or disability. This Act also has the purpose of combating other degrading treatment. According to the Act the organiser of the activity shall insure that there is an equal treatment plan that aims to promote the equal rights for children and school students irrespective of the five discrimination grounds. Discrimination is a result of the social norms which tends to exclude people who does not fit in and therefore considerers as being abnormal.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur annonseringar om reporÀnteförÀndringar pÄverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om rÀntenivÄn har en lÄngsiktig effekt pÄ dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det faststÀllas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa tvÄ branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfÀlle. Studien anvÀnder sig av en eventstudiemetodologi med sekundÀr data dÀr tillkÀnnagivanden angÄende rÀnteförÀndringar frÄn Riksbanken anvÀnds som eventdag frÄn perioden 2000-2009. Sju företag frÄn OMX Large Cap Àr indelade i tvÄ sektorer dÀr den abormala avkastningen frÄn varje bolag berÀknas för att se om det förekommer nÄgra skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den Ärliga rÀntenivÄn pÄverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag pÄ lÀngre sikt.Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporÀnteförÀndringar och banker dÀr dock inga avgörande slutsatser angÄende orsaken till detta kan faststÀllas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan rÀnteförÀndringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrÄn ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frÄgestÀllningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för tvÄ fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrÄn genusordningens tvÄ grundlÀggande principer (könens isÀrhÄllande samt manligthetsnormen), dels utifrÄn begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes dÄ studenterna vid flertalet tillfÀllen betonade att det var individen snarare Àn dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gÄnger ge intryck av att kön ÀndÄ kan spela/spelar roll.

This study examines how social workers in child and youth units within Social Services perceive and experience working with violence in young people's intimate relationships. The study aims to highlight whether there is a need for a domestic violence team within the child and youth units. Violence in young people?s close relationships is a growing societal issue, with limited establishment within the research field. While research on the frequency of such violence has increased, studies focusing on tailored support measures have lagged behind.

Visor Àr ett vanligt förekommande inslag i förskolans dagliga samlingar. Syftet med visor i förskolan Àr frÀmst att skapa glÀdje, kÀnna gemenskap och utveckla sprÄket. Studiens syfte var att belysa hur urvalet av visor sker och förskollÀrarnas samt barnens reflektioner kring det som sjungs. Undersökningen berör ytterligare barnens förstÄelse för textinnehÄllet. Till grund för studien lÄg genus- samt intersektionalitetsperspektivet, för att belysa och problematisera de förestÀllningar kring könsroller som uttrycks i visor.Studien genomfördes pÄ tre olika förskolor, genom kvalitativa intervjuer av förskollÀrare och barn, dÀr sex förskollÀrare samt sex barn deltog.

Vi intervjuade tio högskoleutbildade om hur deras livssituation pÄverkade deras etableringsprocess pÄ arbetsmarknaden och deras syn pÄ sin yrkeskarriÀr. SÀrskilt intresse riktades mot deras syn pÄ pendling och flyttning. De frÄgestÀllningar vi sökte svar pÄ var: Finns det skillnader i synen pÄ mobilitet det vill sÀga pendla och flytta som kan kopplas till kön, familjesituation och klassposition? PÄverkar dessa skillnader respondenternas etablering pÄ arbetsmarknaden och yrkeskarriÀr? Finns det social konstruerade maktordningar som direkt eller indirekt pÄverkar individens handlingsval och upplevda handlingsutrymme? Vi anvÀnde begreppet intersektionalitet som en tankemodell för att se hur olika maktordningar samverkar. De teorier vi tolkade undersökningsresultat mot bestod av Bourdieus teori om klassposition, teorin om könsmaktsordningen samt Bourdieus familjebegrepp.

Internationell och svensk forskning om betalt hushÄllsarbete visar att yrket Àr kvinnodominerat och utgörs av en ökad andel migranter. FrÀmst internationella studier har uppmÀrksammat hushÄllsarbetares och migranters problematiska arbetssituation och arbetsvillkor samt avsaknad av rÀttigheter. DÄ den svenska forskningen kring detta Àr begrÀnsad vill vi med denna studie höja nÄgra migrerade hushÄllsarbetares röster i stÀdbranschen i Stockholm. Syftet Àr att undersöka hur deras yrkesidentitet skapas, hur de upplever sin arbetssituation, kundrelationer samt relation till lagstiftning. Detta problematiseras med hjÀlp av ett intersektionellt perspektiv som möjliggör en flerdimensionell maktanalys dÀr genus, etnicitet och klass kan studeras som sammanlÀnkande maktstrukturer.

The main purpose of this study is to show how narrative can be understood as cultural practice, how it can be said to function both internally and externally, and to ask questions about how the narrating subject, through the organizing of narrative, positions it self and mediates between the different discoursive contexts of which it is a part. This is done by an analisys of how six swedish soldiers tells the tale of how they came to choose a military carrer and why they have served or want to serve in peace-keeping missions abroad. The source material is primarily collected through unstructured interviews with theese soldiers, but also through textual analysis of a soldier blog. Theoretically the study draws on a combination of the discourse theory of Michel Foucault, narrative theory, Richard Jenkins theory of the internal-external dialectic of identifikation and intersectionality to construct a framework that allows the narratives to be deconstructed and understood as discoursive products of both the military contexts as such and the larger cultrual context that surrounds it. The conclusions of this study suggests that the organizing of soldier narratives are a complex and multifaceted process, in which the soliders must balance between the ideals, values and norms of the military context while also taking into account how society at large views and interprets the practices and forms of military life.

This study aimed at supplementing the Swedish National Agency for Education?s (Skolverket) study (2006) I enlighet med skolans vÀrdegrund? which investigated whether textbooks in various school subjects went against the fundamental values in the curricula Lpf94 and Lpo 94. Due to this study?s supplementing intention, this study uses a similar title as Skolverket. By adding a new subject (Swedish) to Skolverket?s study, this study also strived to show how discrimination might be present in other subjects than the ones Skolverket involved in their study.

The purpose of this study is to examine a preschool's work to counteract traditional gender roles, which strategies are used and how norms about gender roles are produced and treated. The study also examines whether the preschool has an intersectional perspective in it's gender work, which analyzes how they relate to other categories such as ethnicity, race, class, age and sexuality in their work. I have been observing and conducting four interviews with teachers at a preschool with a gender profile. In my analysis I have used Foucault's theories about discourse and power. The results show that the informants had a high awareness of gender and that the main strategies used were: an individual perspective, seeing the individual and not the sex, and a gender-neutral strategy, removing everything that is gendered, for example, in language and environment.

The aim of this thesis is to critically analyse the subject heading list in the database KVINNSAM at Kvinnohistoriska samlingarna. This list is intended for the retrieval of gender specific information and the subject heading women is implied. The main question is: which woman is represented in the list? The thesis analyses specifically the representation of disability, ethnicity and other sexualities than heterosexuality. Kvinnohistoriska samlingarna, the concept of gender studies and KVINNSAM is presented.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrÄn ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frÄgestÀllningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för tvÄ fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrÄn genusordningens tvÄ grundlÀggande principer (könens isÀrhÄllande samt manligthetsnormen), dels utifrÄn begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes dÄ studenterna vid flertalet tillfÀllen betonade att det var individen snarare Àn dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gÄnger ge intryck av att kön ÀndÄ kan spela/spelar roll.

Syftet med studien Àr att undersöka och problematisera olika representationer av familj och slÀktskap i historielÀroböcker, samt att belysa hur och varför familjehistoria bör utgöra en viktig del av historieÀmnet i skolan. De teoretiska ramarna Àr feministisk och postkolonial kritik. Uppsatsen har ett intersektionellt perspektiv vars syfte Àr att synliggöra och problematisera sociala kategorier sÄsom kön, sexualitet, etnicitet/nationalitet, klass och generation. Metoden Àr kritisk diskursanalys och komparation av fyra stycken lÀroböcker i historia för grundskolans senare Är. Undersökningen visar att familj och slÀktskap förekommer i frÀmst tvÄ olika sammanhang i lÀroböckernas beskrivningar: dels i den privata sfÀren i anslutning till vardagsliv, hem och hushÄll, dels i den offentliga sfÀren i anslutning till den politiska makteliten.