Hur hatbrott framställs i media
en medieanalys utifrån ett intersektionellt perspektiv
Normer och värderingar samverkar för att forma människorna i deras miljö. I socialisationsprocessen utvecklas identiteten som handlar om vad som är viktigt och meningsfullt. Bland de främsta identitetskällorna kan nämnas kön, sexualitet, etnicitet och samhällsklass. Medierna påverkar hur vi förstår olika samhällsfenomen och vilket förhållningssätt vi har till personer och grupper som kallas till exempel flyktingar, invandrare, funktionshindrade eller homosexuella. Hatbrott används som ett samlingsbegrepp för rasistiska, främlingsfientliga och homofobiska brott. Syftet med den här studien är att undersöka hur fenomenet hatbrott framställs i media. I en artikelsökning, i tre större, svenska tidningar med sökordet ?hatbrott?, fann jag 87 artiklar publicerade under 2007. Av dem valdes 24 artiklar ut. Genom att göra en intersektionell analys ville jag få mer kunskap om de maktstrukturer som upprätthåller särskiljande och uppdelning i vårt samhälle. De intersektionella kategorier som tydligast framträder är etnicitet, sexualitet, och genus. Andra betydelsefulla kategorier är klass och ålder. En intersektionell analys visade sig vara ganska komplicerad. Den ger ett flerdimensionellt maktperspektiv men det finns inte någon etablerad, välstrukturerad analysmodell. Klass, eller snarare kändisskap, är viktigt i samband med exempelvis sexualitet gällande vad media väljer att publicera. Homosexuella brottsoffer får sällan någon uppmärksamhet om de inte är kändisar. Genusdimensionen skär igenom alla medias ämnesområden där diskriminering kan uppträda.