Studien belyser handledning som ett verktyg för att skapa ett lÀrande bÄde för den individuella ledaren och organisationen som helhet. Ledarrollen i gymnasieskolan gavs ett speciellt fokus. Genom reflekterande samtal med sex personer verksamma som handledare, var syftet att fÄ en fördjupad förstÄelse av vad det Àr för ett lÀrande som Àger rum i handledningssituationen och vilka förutsÀttningar som gynnar lÀrandet. Den huvudsakliga frÄgestÀllningen handlade om hur intervjupersonerna ser pÄ kopplingen mellan det individuella lÀrandet hos ledarna i handledning och ett lÀrande som pÄverkar hela organisationen. Teorier frÄn olika Àmnesdiscipliner anvÀndes för att nÀrma sig handledning som fenomen och handledning diskuterades Àven i förhÄllande till coaching.

Syftet med detta arbete Àr att belysa hur undervisning om hÄllbar utveckling (UHU) integreras pÄ gymnasieskolan. UHU Àr ett komplicerat perspektiv som enligt styrdokumenten skall finnas med i den gymnasiala undervisningen. Det har dÀrmed varit intressant att se hur verkligheten motsvarar dessa mÄl. Det som arbetet har fokuserat pÄ Àr hur lÀrare och rektorer tolkar perspektivet, hur det tillÀmpas i undervisningen, vilken betydelse styrdokumenten har för UHU samt vilka förutsÀttningar som styrningssystemet ger lÀrarna för att integrera UHU. Den empiriska delen av arbetet bestÄr av kvalitativa intervjuer med lÀrare och rektorer frÄn tvÄ gymnasieskolor i Halmstad.

Syftet med föreliggande studie Àr att belysa de normer, vÀrden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans lÀroplan. Studien anvÀnder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt Àr att ge en fördjupad förstÄelse för samhÀllet genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgÄngspunkt i den prövande tesen att lÀroplanen som dokument stÄr under inflytande av det omslutande samhÀllets idéer och materiella förhÄllanden lÀses och förstÄs GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bÀr drag av en nyliberal ideologi och bekrÀftar stora delar av den samhÀllskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlÀgger Àven ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhÀllets dominerande rationalitet.

Arbetet syftar till att studera hur den svenska gymnasiekolans lÀroplaner förÀndrats över tid i sin syn pÄ eleven, dess lÀrande och vad mÄlet för dess lÀrande Àr. Till de senaste tre lÀroplanerna för gymnasiet adderas de tvÄ statliga utredningar. BestÀllda av den borgerliga alliansregeringen 2006 och den socialdemokratiska föregÄende regeringen. Vilket ger dels en mer aktuell bild av synen pÄ en ny lÀroplan, men Àven ger en bild av den kommande nya lÀroplanen för gymnasieskolan. För att sÀtta denna förÀndring i en kontext matchas materialet till teorier om det moderna samhÀllets övergÄng till det postmoderna, samt förÀndringen av synen pÄ kunskap och lÀrande denna övergÄng medför.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om undervisning i svenska som andrasprÄk har effekt pÄ elevers ordförrÄd, och för det ÀndamÄlet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer frÄn en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika lÀnge i Sverige (3?14 Är). Testet bestod av Ätta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45?60 minuter, och det utfördes vid tvÄ tillfÀllen: pÄ vÄrterminen och höstterminen.

Denna studie avser att belysa flickors och pojkars möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen i naturvetenskap samt vad jÀmstÀlldhet i skolan innebÀr för elever i gymnasieskolan. Det empiriska materialet har inhÀmtats genom intervjuer och observationer vid en gymnasieskolas samhÀllsvetenskapliga program. Studien innefattar intervjuer med tre gymnasielÀrare och elva gymnasieelever samt observationer i tre klasser. Resultatet visar att den laborativa delen inom naturvetenskapen kÀnnetecknas av att eleverna vÀljer att arbeta med en vÀn. Ofta Àr det vÀnner av samma kön.

Som en av Sveriges snabbast vÀxande nÀringar lockar turismen mÄnga ungdomar till arbete samtidigt som efterfrÄgan pÄ kunnig och servicemedveten personal ökar. För gymnasieskolan gÀller dÀrför att satsa pÄ utbildning inom turism. Med kursplanrevideringen 2000 fick Àmnet turism utrymme inom Handelsprogrammet (HP). Turism finns Àven pÄ program för Hotell & Restaurang (HR), Barn & Fritid, Naturbruk samt pÄ olika specialutformade Turistgymnasier. Kunskap om turism Àr gÄngbara i andra sammanhang eftersom Àmnet Àr tvÀrvetenskapligt.

This essay is about integration of theoretical subjects and practical subjects at the vocational training education in a Swedish Upper secondary school. The purpose of the essay was to examine if integration of the subjects increases the students` motivation for, interest in and knowledge of the subject Swedish. Other purposes were to examine how the teachers organize their teaching of Swedish in order to adjust it to the students? interests and to examine the students? attitude towards Swedish as a subject.The essay also describes the recent development of the vocational training education of Swedish Upper secondary school and presents theories about learning and other examinations about teaching of theoretical subjects at the vocational training education.The examination carried through with a questionnaire which was distributed to the students at three programs at the school and interviews with the headmaster and two teachers. The result of the study showed that a small majority of the students believe that integration increases their motivation in and knowledge of Swedish.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lÀrare tÀnker angÄende yrkeselevers intresse för matematik, samt Àven att undersöka hur lÀrare arbetar och vill arbeta för att vÀcka elevers intresse och arbetslust. UtifrÄn syftet diskuteras begrepp som intresse, motivation och lust att lÀra, samt Àven matematik, vad det Àr och varför det Àr viktigt. För denna undersökning intervjuades tre matematiklÀrare. Den generella bilden av elever pÄ de yrkesförberedande programmen var att dessa i allmÀnhet Àr ointresserade av matematik och ovilliga att arbeta med Àmnet. LÀrarna menade att eleverna inte sÄg nÄgon nytta med matematiken och att det kanske skulle behövas en starkare verklighetsanknytning för att förÀndra den synen.

En undersökning utförd av OECD (Organization for Economic Co-Operation and Development) visar att skolresultaten bland de svenska 15-Ă„ringarna sjunker drastiskt och att inget annat av de deltagande lĂ€ndernas resultat sjunkit lika mycket under lika lĂ„ng tid. Denna studie Ă€r en stickprovsundersökning som behandlar hur Ă€mnesuppfattningen inom Ă€mnesomrĂ„det Svenska skiljer sig mellan lĂ€rare och dess respektive elever. Urvalet bestĂ„r av tre gymnasieklasser i Årskurs 2 som studerar olika studieförberedande program pĂ„ tre olika gymnasieskolor i en medelstor svensk kommun. Studien gĂ„r ut pĂ„ att pĂ„visa hur en gemensam överensstĂ€mmande Ă€mnesuppfattning mellan bĂ„da parterna pĂ„verkar möjligheten till jĂ€mstĂ€llda och rĂ€ttvisa resultat.Studiens resultat och analys visar pĂ„ att lĂ€rare och elever inte nödvĂ€ndigtvis inte delar en gemensam Ă€mnesuppfattning dĂ€r lĂ€rare av tradition ser Ă€mnet som ett litteraturhistoriskt bildningsĂ€mne. I kontrast till detta ser man att eleverna istĂ€llet ser Ă€mnet som ett praktiskt fĂ€rdighetsĂ€mne dĂ„ de efterfrĂ„gar praktisk nytta av Ă€mnesinnehĂ„llet..

Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansÄgs viktig nog att bli ett kÀrnÀmne 1994, och varför den inte lÀngre ansÄgs viktig och togs bort 2011. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter frÄn regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning pÄ vad dessa sÀger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att nÀr Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att lÄta eleverna uppleva och sjÀlva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. NÀr kursen togs bort 2011 var det för att andra Àmnen ansÄgs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton Är som gÄtt dÀremellan, och i den nya lÀroplanens inriktning pÄ nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen pÄ kunskap förÀndrades frÄn en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal dÀr individens kunskap ska vara mÀtbar och samhÀllsnyttig. .

I mitten av 1990-talet ersattes den svenska skolans direktiv om hur undervisningen skulle gÄ till med en beskrivning av vilka resultat och mÄl som skulle uppnÄs.Syftet med denna uppsats var att öka förstÄelsen för hur nÄgra lÀrare upplevde hur skolarbetet hade pÄverkats av att den svenska barn- och ungdomsskolan övergÄtt frÄn att vara regelstyrd till att vara mÄlstyrd. Sex lÀrare med lÄng erfarenhet intervjuades. De timslÄnga intervjuerna spelades in pÄ band och transkriberades sedan. Resultaten frÄn dessa intervjuer analyseras sedan hermeneutiskt utifrÄn Webers rationalitetsteori och Foucaults maktbegrepp regementalitet.LÀrarna tyckte inte att mÄlstyrningen hade lett till en effektivare skola dÀr eleverna lÀr sig mer. LÀrarna trodde inte heller att lÀrandet hade blivit mer lustfyllt, att skolarbetet blivit roligare för eleverna.

Syftet med mitt examensarbete var att med tanke pÄ samhÀllets sekularisering undersöka gymnasieelevers uppfattning om religion och religiositet. De tvÄ övergripande frÄgorna jag sökte svar pÄ utifrÄn en mÀngd delfrÄgor var för det första hur eleverna beskriver sin uppfattning om religion som Àmne i skolan och för det andra hur eleverna uttrycker sin egen vÀrldsbild och religiositet. I bakgrunden beskriver jag begreppet sekularisering och hur det har pÄverkat vÄrt samhÀlle och dÀrmed Àven skolan. Jag redogör Àven för vad styrdokumenten samt författare till böcker inom religionsdidaktik anser Àr religionsÀmnets syfte och roll i dagens sekulariserade samhÀlle. För att uppfylla mitt syfte utförde jag en enkÀtundersökning bland gymnasieelever med frÄgor som pÄ olika sÀtt knöt an till mitt syfte och mina tvÄ övergripande frÄgor.

Studiens syfte Àr att studera det nationella provets pÄverkan pÄ betygsÀttningen och undervisningen i svenska B, samt att undersöka om eleverna pÄ de yrkesförberedande respektive studieförberedande programmen ges liknande förutsÀttningar inför provet. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr: Vilken betydelse tillskriver lÀrare det nationella Àmnesprovets resultat för elevens betyg? PÄ vilket sÀtt pÄverkar innehÄllet i nationella prov lÀrares planering och val av innehÄll i Àmnet svenska B? Hur förbereds elever pÄ yrkesförberedande respektive studieförberedande program inför det nationella provet? Undersökningen Àr av kvalitativ natur och har genomförts i form av intervjuer. Dessa har analyserats med stöd av styrdokument, tidigare forskning och studiens teoretiska utgÄngspunkter, vilka Àr det sociokulturella perspektivet och lÀroplanens fyra F. Studiens resultat visar huvudsakligen att det nationella provet upplevs vara en riktningsvisare för lÀrares betygsÀttning och att det finns moment i undervisningen som fÄr stÄ tillbaka pÄ grund av provet, samt att det finns betydande skillnader i det nationella provets förberedelser pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande program.

Stress bland ungdomar Àr nÄgot som gÄr allt lÀngre ner i Äldrarna. Prestationskrav och konkurrens ökar och mÄnga ungdomar Àr rÀdda att inte rÀcka till vilket kan leda till stress. Syftet med studien Àr att undersöka vad som stressar ungdomar pÄ det naturvetenskapliga programmet i gymnasieskolan och hur elevernas copingresurser verkar i förhÄllande till stressen. Studien bygger pÄ ett flertal olika psykologiska teorier om stress och coping, dÀribland Krav-Kontroll-Stöd modellen, utvecklad av Robert Karasek och Thöres Theorell (1990), Lazarus och Folkmans teorier om coping (1984), Siegrist anstrÀngnings- och belöningsmodell (1996) samt Blumberg och Pringles (1982) prestationsteori. I studien deltog 64 elever pÄ det naturvetenskapliga programmet i LuleÄ.