Syftet med detta arbete Àr att göra en jÀmförande undersökning bland elever pÄ dels en yrkesinriktad och dels en teoretiskt inriktad gymnasieskola. Vi anvÀnde oss av den halvstrukturerade intervjun i mötet med vÄra informanter, ca tio elever frÄn vardera skola. Intervjuerna, vilka följde en fÀrdig intervjuguide, spelades in pÄ diktafon och transkriberades sedan och blev underlaget för sjÀlva undersökningen/analysen. HÀr jÀmförde vi informanternas svar med varandra. VÄra slutsatser Àr att gymnasieskolan verkar reproducerande och upprÀtthÄller klass- och genusmönster.

Detta examensarbete handlar om hur ungdomar som har specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter, det vill sÀga dyslexi, ser pÄ sitt handikapp i förhÄllande till sina valmöjligheter nÀr det gÀller utbildning och yrken. Upplever dem dyslexin som ett hinder och kÀnner de sig begrÀnsade i sina val. Upplever ungdomarna att de fÄtt den hjÀlp de behöver av studie- och yrkesvÀgledaren pÄ sin skola. Den metod som har anvÀnts i undersökningen Àr djupintervjuer med sex ungdomar som har diagnosen dyslexi. För att tolka resultaten har jag anvÀnt mig av teorier som beskriver begrÀnsningar samt nÄgra vÀgledningsmodeller som anvÀnds i vÀgledningssammanhang i Sverige. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av de ungdomar som intervjuats har kÀnt sig begrÀnsade i sina valmöjligheter nÀr det gÀller utbildning och yrken.

BakgrundSveriges kommuner och landsting (SKL) betonar i en debattartikel i Dagens Nyheter 2010-03-15 vikten av att rektorer ges möjlighet att lokalt avtala tjÀnsteformen för lÀrarnas anstÀllningar. SemestertjÀnster möjliggör enligt Sveriges kommuner och landsting ett bÀttre resursutnyttjande inom skolan i jÀmförelse med ferietjÀnster, vilket skulle kunna gynna eleverna. Detta vÀckte en nyfikenhet hos oss och vi stÀllde oss frÄgan: Hur ser gymnasieskolans rektorer pÄ frÄgan om att införa semestertjÀnster istÀllet för ferietjÀnster för lÀrarna?SyfteVÄrt syfte med detta arbete har varit att ta reda pÄ vad rektorer inom gymnasieskolan har för syn pÄ lÀrarnas arbetstidsavtal. MetodFör att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi intervjuat fem rektorer och hÀrigenom fÄtt en bild av nÄgra rektorers Äsikter kring semestertjÀnster för lÀrare.

Det blir allt vanligare att elever som börjar gymnasieskolan erbjuds varsin laptop, men fÄ matematiklÀrare verkar anvÀnda dem i sin undervisning. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att undersöka hur lÀrare resonerar kring datorstöd i matematikundervisningen nu nÀr eleverna har tillgÄng till varsin dator. De forskningsfrÄgor som besvaras i undersökningen berör gymnasielÀrares anvÀndning och syn pÄ datorstöd samt vad som krÀvs för att lÀrare ska anvÀnda datorstöd. I undersökningen har fyra matematiklÀrare pÄ gymnasiet intervjuats. Resultatet Àr att nÀr datorstöd anvÀnds i matematikundervisningen sÄ Àr det frÀmst lÀraren som anvÀnder datorn, och dÄ till att demonstrera, ÄskÄdliggöra svÄrritade figurer, visa simuleringar samt till att variera koefficienter i olika funktioner och visa pÄ de förÀndringar som sker.

Denna studie har som övergripande syfte att utifrÄn hur tre lÀrare beskriver sin dramaundervisning undersöka om det bedrivs entreprenörskap pÄ dramalektionerna i skolan. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade tre verksamma dramalÀrare inom gymnasieskolan. Mitt resultat visar att det utifrÄn lÀrarnas utsagor inte bedrivs nÄgon entreprenörskapsundervisning i traditionell mening pÄ dramalektionerna. Men begreppet entreprenörskap i skolan har flera definitioner. UtifrÄn definitionerna i GY11 om hur entreprenörskap i skolan ska tolkas bedrivs det dÀrför entreprenörskapsundervisning pÄ dramalektionerna i form av entreprenöriellt lÀrande.

Begreppet livskunskap Àr ett vÀlkÀnt begrepp inom skolans vÀrld men vad betyder igentligen livskunskap? Precis som begreppet antyder, handlar det om kunskap om livet. Skolan skall enligt skollag utöver undervisning Àven fostra och förbereda eleverna inför kommande yrkesliv samt att lÀra eleverna att bli ansvarstagande medmÀnniskor. För att nÄ dessa mÄl krÀvs ett preventivt/förebyggande arbete. Det finns mÄnga metoder för detta preventiva arbete inom grundskolan men hur ska detta arbete utföras inom gymnasieskolan? Jag har varit med och arbetat fram ett sÀtt som vi har anvÀnt oss av pÄ den gymnasieskola dÀr jag Àr anstÀlld. Jag har genom enkÀter tagit reda pÄ vad elever och lÀrare tycker om detta arbete och bÄde lÀrare och elever visar en positiv instÀllning och tycker att detta arbete Àr viktigt. De teman vi har valt att fokusera pÄ Àr samarbetsregler, studieteknik, etniska relationer, rökning, alkohol, narkotika, jÀmstÀlldhet, sex och samlevnad samt hÀlsa..

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur verksamma gymnasielÀrare har för uppfattning av de mÀnskliga rÀttigheternas stÀllning i Àmnet samhÀllskunskap och om lÀraren anser att undervisningen om de mÀnskliga rÀttigheterna utvecklar elevernas demokratiska kompetens. Uppsatsen tar Àven upp hur mÀnskliga rÀttigheterna framtrÀder i styrdokumenten. Det framgÄr att dess position har förÀndrats över tid och har i de nya kurs och lÀroplanerna fÄtt en allt mer tydlig position. Undersökningen skedde med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lÀrare.Samtliga lÀrare som jag har intervjuat anser att demokrati och mÀnskliga rÀttigheter Àr nÄgot som hör ihop med demokrati och att undervisning om mÀnskliga rÀttigheter utvecklar elevernas demokratiska förmÄga. Kvantiteten och typ av undervisningen varierar mellan lÀrarna men ingen av lÀrarna undervisar mÀnskliga rÀttigheter pÄ regelbunden basis.Det vanligast förekommande Àr att undervisningen sker i samband med att lÀraren undervisar om demokrati. .

Sammanfattning Ny skollag och nya Àmnesplaner Àr nÄgra av de förÀndringar som stÄr för dörren. För den svenska gymnasieskolan vÀntar en ny vardag. Historiemedvetande har funnits med i de gamla kursplanerna men lyfts fram Àn tydligare i de nya Àmnesplanerna. UtifrÄn de nya förutsÀttningarna som Gymnasieskola 2011 ger har ett undervisningsavsnitt planerats, genomförts och utvÀrderats. Uppsatsen Àr ett utvecklingsarbete som syftar till att fördjupa elevernas historiemedvetande.

Syftet med undersökningen Àr att i förvÀg kartlÀgga behöriga lÀrares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebÀr. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka olika sÀtt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lÀrares utsagor? Vad anser lÀrare att en mer differentierad betygsskala kommer att fÄ för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssÀtta elever? Undersökningen Àr av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lÀrare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna Àr belÀgna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrÄn tidigare forskning.

I denna uppsats undersöker vi olika elevers uppfattningar kring implementeringen av vÀrdegrund och normer i den svenska gymnasieskolan. Vi definierar lÀraren som en förvaltningstjÀnsteman och tar upp implementeringsproblematik som kan tÀnkas uppkomma inom skolan, i synnerhet de problem som uppkommer genom lÀrarens stÀllning som nÀrbyrÄkrat.Vi har valt att göra en kvantitativ fallstudie dÀr vi lÄtit elever svara pÄ enkÀter som vi sedan sammanstÀllt i form av deskriptiv statistik. Vi har Àven gjort en litteraturstudie kring lÀrarens roll som förvaltningstjÀnsteman.VÄr undersökning visade att endast drygt hÀlften av eleverna var medvetna om den vÀrdegrund och de normer som skolan skall implementera. Vi menar att detta kan bero pÄ att lÀraren har stor handlingsfrihet i kombination med oprecis och motsÀgelsefull mÄlstyrning. Dessa faktorer skulle kunna leda till att vÀrdegrund och normer inte prioriteras i undervisningen utan att lÀraren frÄngÄr sitt uppdrag..

Syftet i detta examensarbete var att finna förĂ€ndringar i ungdomars val i Östersund inför gymnasievalet under fyra decennier utifrĂ„n samhĂ€llets och skolans förĂ€ndring under denna period. Vad som pĂ„verkat deras val, och vad som styr deras val. Det har skett en viss förĂ€ndringsattityd inför gymnasievalet. Ungdomar idag Ă€r vĂ€l medvetna om sitt livslĂ„nga lĂ€rande, de vĂ€ljer utifrĂ„n sig sjĂ€lva. FrĂ„n början har ungdomarnas val inför gymnasiet pĂ„verkats utifrĂ„n vilken samhĂ€llsklass de kommit ifrĂ„n och resultatet har dĂ„ blivit det klassiska mönstret, de ungdomar frĂ„n de högre samhĂ€llsklasserna vĂ€ljer högre utbildning medan ungdomar frĂ„n de lĂ€gre samhĂ€llsklasserna vĂ€ljer den kortare varianten av utbildning.

Denna uppsats Àr skriven inom Àmnet allmÀnt utbildningsomrÄde och behandlar frÄgestÀllningar kring filmens relation till historieundervisningen och hur film kan anvÀndas som pedagogiskt redskap inom historieÀmnet i grundskolans senare del samt i gymnasieskolan. De teoretiska grunder som frÀmst anvÀnds Àr tvÄ. Det ena Àr teorier kring historia, historieskrivning och film som historiskt dokument. Det andra Àr de didaktiska teorierna och hur dessa kan relateras till anvÀndandet av film i undervisningen.Som metod anvÀnds teoretiska studier samt kvalitativa intervjuer med lÀrare inom historieÀmnet, verksamma inom bÄde grundskola och gymnasieskola. Intervjuerna ger exempel pÄ hur film anvÀnds i historieundervisningen idag.Huvudlitteratur inom didaktiken Àr Gunns Imsens bok LÀrarens vÀrld, Magnus Hermansson Adlers bok Historieundervisningens byggstenar samt Christer KarlegÀrd och Klas-Göran Karlssons bok Historiedidaktik.Inom filmomrÄdet Àr huvudlitteraturen Pelle Snickars och Cecilia Trenters bok Det förflutna som film och vice versa..

Föreliggande studie Àr en komparativ mikrostudie av lÀromedel i historia i gymnasieskolan.Undersökningen fokuserar pÄ dödens representationer i ett lÀromedel frÄn sekelskiftet 1900och ett frÄn sekelskiftet 2000. Dödens representationer undersöks i ett historiskt perspektivoch lÀroböckernajÀmförs med det samtida samhÀlleliga förhÄllandet till döden. Studienförsöker klarlÀgga om det finns en samstÀmmighet mellan dödens representationer ilÀroböckerna och det samtida samhÀllets förhÄllande till döden. Den didaktiska aspekten avstudien utgörs av sambandet mellan historiemedvetande och identitetsskapande. Enligt dettaperspektiv Àr det viktigt för den identitetssökande tonÄringen att det finns enöverensstÀmmelse mellan den personliga historien och den historia som presenteras ilÀromedlen.

Effektiviteten av manualiserad Motivational Interviewing prövades i en experimentell design. Gymnasieelever med hög frÄnvaro (n=89) blockrandomiserades till antingen tvÄ sessioner Motivational Interviewing eller nÄgon av de tvÄ kontrollgrupperna, som erhöll validerande samtal respektive ingen intervention. Den beroende variabeln utgjordes av förÀndring i frÄnvaro som rapporterades av de deltagande skolorna. Utöver detta anvÀndes School Refusal Assessment Scale för att undersöka orsaker till frÄnvaron. University of Rhode Island Change Assessment anvÀndes för att mÀta motivation enligt Prochaska och DiClementes förÀndringsmodell.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.