Den svenska skolan gÄr mot en mer individinriktad framtid och gymnasieskolan har politiskt stÀllda krav pÄ sig att bedriva en undervisning med utgÄngspunkt i elevernas förutsÀttningar och behov. Min erfarenhet Àr dock att den mesta undervisningen koncentreras till att hjÀlpa de svaga eleverna och har sin utgÄngspunkt i deras förutsÀttningar. Detta innebÀr att de högpresterande eleverna hamnar i skymundan. Det hÀr examensarbetet Àr en undersökning av de högpresterandes skolsituation i dagens individualiserade gymnasieskola. Syftet med studien Àr att kartlÀgga de högpresterande elevernas studiesituation utifrÄn de politiskt stÀllda kraven pÄ en individanpassad skola.

Tolkning av styrdokument Àr del av en lÀrares vardag, men innebÀr för den skull inte att det Àr en enkel uppgift. Ett av de krav som lÀrare mÄste uppfylla med sin undervisning Àr att utbildning ska vara likvÀrdig varhelst i landet den anordnas. Det Àr just denna problematik som undersökningen berört, med syftet att undersöka likvÀrdigheten mellan olika lokala dokument för kursen estetisk verksamhet, och dÄ specifikt inom Àmnet bild. För att undersöka detta har gymnasieskolor kontaktats i tvÄ lÀn med förfrÄgan om deltagande via bidrag i form av berörda lokala dokument. Resultatet har sedan analyserats utifrÄn vilken kunskapsprofil som dominerat i dokumenten samt hur likvÀrdiga dessa kan sÀgas vara.

Syftet med min undersökning Àr att genomföra en pilotstudie om svensklÀrares attityder till sitt Àmne och se om dessa pÄverkas av skolform. Jag har genomfört 4 kvalitativa intervjuer pÄ tre gymnasieskolor varav en Àr offentlig och de övriga tvÄ fristÄende. Genom att jÀmföra resultatet av mina intervjuer med tidigare undersökningar samt forskning kring den fristÄende gymnasieskolan har jag försökt svara pÄ frÄgestÀllningen: Finns det hos svensklÀrare attitydskillnader till Àmnet svenska som kan kopplas till skolform? Studiens svar pÄ frÄgestÀllningen visar sig kunna tolkas pÄ tvÄ sÀtt, beroende pÄ vilka faktorer som lÀggs i begreppet attityder till sitt Àmne. Enligt en traditionell tolkning av begreppet sÄ blir svaret pÄ frÄgestÀllningen negativt.

Studiens syfte Àr att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som tillÀmpas i ett urval av gymnasiala Aspergergrupper. Undersökningen lÀgger fokus pÄ konkreta undervisningsstrategier, elevens grundlÀggande behov som mÄste tillgodoses i en undervisningssituation, diagnosens hinder och möjligheter samt hur undervisande lÀrare upplevelser sitt yrke. I studien intervjuas sex personer som alla har kopplingar till en Aspergerverksamhet. Förutom en omfattande intervjudel finns en övergripande redovisning av diagnosbegreppet samt tidigare forskning kring Aspergerelevens skolsituation med i arbetet. NÄgra av de slutsatser som framkommer i studien Àr vikten av individualiserad undervisning, grundlÀggande anpassningsbehov av lÀromedel, kursmoment och övningar samt behovet av noggranna förberedelser inför ett mottagande av en Aspergerelev.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur eleverna i gymnasieskolan förbereds inför den skriftliga uppsatsen i det nationella provet i svenska. Jag vill Àven ta reda pÄ om gymnasielÀrare anvÀnder sig av ett processorienterat arbetssÀttet som en metod i undervisningen. För att fÄ en överblick av olika sÀtt att se pÄ skrivundervisning sÄ har jag i min bakgrund tagit del av den forskning som Àr aktuell för just mitt arbete. Jag har i min bakgrund sammanfattat ett processorienterat arbetssÀtt och dess utveckling. I bakgrunden har jag Àven skrivit om hur skrivuppgifter bedöms.

I denna studie undersöks hur sÄngelever upplever att deras sÄngideal och sÄngpedagog pÄverkar utvecklingen av deras personliga uttryck. Studien genomfördes med hjÀlp av 8 kvalitativa forskningsintervjuer dÀr informanterna bestod av sÄngelever som gÄr ett estetiskt program pÄ gymnasieskolan med inriktning musik, frÄn Ärskurs tvÄ och tre.Resultatet av studien visar att de intervjuade sÄngeleverna finner att relationen till sÄngpedagogen har en betydande inverkan pÄ hur de kan utvecklas nÀr det gÀller bÄde personligt uttryck men Àven sÄngutveckling i stort. SÄngeleverna behöver en trygg relation med sin sÄngpedagog för att kunna vÄga uttrycka sig i sin sÄng. Det har visat sig att en inre motivation har skapats hos sÄngeleverna genom uppmuntran frÄn sÄngpedagogen och sÄngpedagogens roll som förebild. SÄngeleverna ser sin sÄngpedagog som en förebild som de kan hÀmta inspiration och tekniska fÀrdigheter frÄn.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur sprÄk anvÀnds pÄ ett etniskt diskriminerande sÀtt mellan elever i gymnasieskolan. Undersökningen behandlar Àven vilka ord som anvÀnds i ett diskriminerande syfte, hur det uppfattas av mottagaren, vilka det Àr som diskriminerar samt om det gÄr att urskilja ett maktförhÄllande. Till grund för studien ligger en enkÀt som delades ut till 54 slumpvist utvalda elever pÄ fem gymnasieskolor. EnkÀten bestod av tolv frÄgor som handlade om skÀllsord och verbala krÀnkningar. En del frÄgor var helt slutna medan andra öppna.

Detta examensarbete Àr en studie om danslÀrares val av undervisningsmetoder och hur dessa kan förÀndras. Syftet med undersökningen var att synliggöra hur danslÀrare förÀndrar sitt sÀtt att undervisa beroende av hur undervisningsgruppen ser ut, elevernas Älder samt hur danserfarna eleverna Àr. Uppsatsen behandlar danslÀrares tankar om val kring olika undervisningsmetoder. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med verksamma danslÀrare. Litteraturen behandlar förklaringar av danslÀraryrket, vilka och hur olika institutioner styr danslÀrarens arbete och förklaringar av undervisningsmetoder för danslÀrare.

VÄrt syfte var att undersöka hur gymnasielÀrare resonerar kring betygsÀttning av elever nÀr de arbetar i grupp. Undersökningen utfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av Ätta gymnasielÀrare. I förhÄllande till hur vÄr valda litteratur definierar grupparbete, anser vi att flertalet gymnasielÀrare hade kunskap om vad ett grupparbete innebÀr. Den största fördelen med grupparbete som nÀmndes av flertalet respondenter var att eleverna lÀr sig samarbeta samt att de lÀr sig av varandras kunskaper. Nackdelen de fann var frÀmst att grupparbete ofta resulterar i att elever delar upp arbetet emellan sig sÄ att det istÀllet blir smÄ individuella arbeten.

The aim of this study is to investigate how mathematics teachers use formative assessment to make the course objectives clear to the student. This is part of a wider aim in Sweden to find ways for improving mathematics teaching. Qualitative semi-structrured interviews and observations were used for collecting data. Different approaches to integrate formative assessment in their classrooms is discussed: questioning, discussions in whole-class, group work and assessment and feedback. The analysis of the results indicated that the teachers thought differently about how to integrate the course objectives in their planning.

Implementeringsproblematik Àr nÄgot man inte sÀllan stöter pÄ nÀr politiska reformer skall genomföras. Problematiken ligger i att de beslut som fattas inte genomförs pÄ det sÀtt beslutsfattarna avsett. Flera forskare, bÄde internationella och nationella, har försökt hitta svar pÄ vart i processen problematiken ligger. SÄledes har de ocksÄ kommit fram till olika svar och lösningar. Syftet med denna uppsats Àr att ur ett implementeringsteoretiskt perspektiv studera förutsÀttningarna för implementeringen av riktlinjerna utbildningsval ? arbete och samhÀllsliv i förordningen ?LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011?.

PÄ grund av en av oss upplevd marginalisering av bildÀmnet i den moderna skolan har vi undersökt hur Àmnesintegrering med bild kan frÀmja kreativitet och förstÄelse. Som ett led i processen har vi undersökt begreppet Àmnesintegrering och formulerat en definition av detta. Vi har utifrÄn ett hermeneutiskt förfarande, genom litteraturstudier av tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer, undersökt attityder och erfarenheter av Àmnesintegrering i allmÀnhet och dess praktiska genomförande med bild i synnerhet. Parallellt med undersökningen har vi skapat bildintegrationsövningar som en gestaltande del av arbetet. Resultatet visar att Àmnesintegrering med bild har potentialen att bredda kunskapsutbudet och Àr ett roligt och intressant arbetssÀtt som kan innebÀra ett djupare meningsskapande för eleverna samt ett djupare engagemang hos lÀrarna.

Formal writing is an essential part of teaching Swedish and is fundamental for higher education and professional career. The aim of my essay is to research what didactic methods Swedish teachers utilizes in upper secondary school to improve students' abilities to write formal texts. I will also examine students? project papers in an attempt to measure the extent of formal word choice.  In the presentation of the literature I decided to use, for example, Per Olov Svedner?s perspective on writing as a process, Siv Strömquist?s manuals for essay writing and various literature regarding linguistic correctness and essay layout. Interviews with three upper secondary school teachers reveals that active feedback is a basis for students development regarding formal writing in both school and professional career.

Syftet med uppsatsen Àr att pÄ vetenskaplig grund problematisera hur en lÀrare skulle kunna arbeta med Selma Lagerlöfs novell Bortbytingen i en gymnasieklass i vÄr tid. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr en analys av Lagerlöfs novell ligger till grund för urvalet av didaktiska metoder. Valet av forskningsbaserad litteratur har grundats pÄ valet av gymnasieelever som mÄlgrupp. Genom att ta del av lÀroplanen i svenska för gymnasieskolan 2011 sammanfogar jag i uppsatsen styrdokumenten, den forskningsbaserade litteraturen och Lagerlöfs novell. Vidare jag genomför en analys dÀr jag plockar fram teman och olika beröringspunkter som jag funnit i texten.

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. PĂ„ individuella program (IV) Ă€r siffran 85 procent. För att kartlĂ€gga skolsituationen för en elevgrupp pĂ„ IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en sjĂ€lvskattning av upplevd psykisk hĂ€lsa. Huvuddelen av eleverna presterade pĂ„ en ojĂ€mn kognitiv nivĂ„, inom normalvariationen.