I styrdokumenten för grundskolan och gymnasieskolan stÄr skrivet att elever i be-hov av stöd ska fÄ den hjÀlp de behöver. Under senare Är har diagnostisering av elever i behov av stöd och elever som har svÄrigheter att klara av skolmiljöns vÀrderingar och villkor ökat. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken form av stöd en diagnos leder till, vilket stöd eleven fÄr om behovet finns men utan dia-gnos och vilka hinder och möjligheter en diagnos medför. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om diagnostisering. MÄlgruppen för vÄra intervjuer Àr specialpedagoger och rektorer i tre kommuner i södra Sverige.

Detta examensarbete visar resultatet av en undersökning om hur sprÄklÀrare i engelska, franska och tyska pÄ gymnasieskolan anvÀnder sig av autentiskt material i undervisningen och hur de tror att detta pÄverkar eleverna.En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts och dÀrefter har resultaten analyserats med ad hoc-metoden.Resultaten visade att nÀstan samtliga lÀrare blandade lÀroböcker och autentiskt material i sin undervisning för att ge variation. Den frÀmsta anledningen till detta var att lÀrarna upplever att elevernas motivation ökar dÄundervisningen varieras och om eleverna kan se en viss verklighetsanknytning. Vissa skillnader mellan sprÄken pÄvisades, dÄ engelsklÀrarna i större grad uppgav att de anvÀnde autentiskt material i undervisningen. LÀrare ityska och franska menade oftare att brist pÄ material och elevernas kunskapsnivÄ förhindrade arbetet med autentiskt material. LÀrarna pÄpekade Àven att kursplanen inte hade nÄgon pÄverkan gÀllande materialet, utan attdet var varje lÀrares beslut att ta..

Syftet med uppsatsen Àr att urskilja de centrala kunskapsstrukturella och formella förutsÀttningarna för gymnasielÀrarens demokratiundervisning, och dÀrigenom problematisera skolans generella demokratiuppdrag. De frÄgor vi stÀller Àr: Hur beskrivs demokratisynen i styrdokumenten för de frivilliga skolformerna; Hur ser demokratisynen ut i samhÀllskunskapsÀmnet pÄ lÀrarhögskolorna; Hur framstÀlls demokratisynen i lÀroböckerna för gymnasieskolan i Àmnet samhÀllskunskap? Som teoretisk utgÄngspunkt för studien anvÀnds demokratiteorierna republikanism, liberalism och strukturalism. Den metod som anvÀnds Àr en idéanalys dÄ demokratiteorierna appliceras pÄ materialet som Àr styrdokument (Lpf 94), lÀrarutbildningarnas kursplaner i samhÀllskunskap samt lÀromedel i samhÀllskunskapsÀmnet för de frivilliga skolformerna. Resultatet visar att lÀrarens förutsÀttningar för skolans demokratiuppdrag genomsyras av liberala tankar.

Syftet med vÄrt arbete var att utveckla en egen mobbningsmodell som vÀnder sig till alla i grundskolan samt gymnasieskolan. Först i arbetet kommer bakgrunden som tar upp mÀnniskans grundlÀggande behov samt styrdokument och lagar som styrker vÄrt arbete. Efter detta kommer en litteraturgranskning i Àmnet mobbning. Fokusen ligger pÄ förebyggande, ÄtgÀrdande och uppföljande arbete. I litteraturgranskningen har vi studerat olika forskares, psykologers och intresseorganisationers syn pÄ mobbning och hur den ska förebyggas och stoppas.

Att lÀraryrket rankas som ett högriskyrke nÀr det kommer till stress, Àr idag inte nÄgon nyhet och ett flertal studier finns som bekrÀftar detta. Vad som dÀremot saknas och som fordrar mer uppmÀrksamhet, Àr forskning pÄ vad som bidrar till lÀrares hÀlsa. Följande studie Àr en beskrivning av vad lÀrare sjÀlva upplever bidrar till arbetsrelaterad stress och vilka hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder de efterfrÄgar för att stÀvja denna och öka det egna vÀlbefinnandet. Data insamlades genom enskilda intervjuer med sex lÀrare pÄ grund och gymnasieskolan och analyserades tematiskt genom insortering under kategorier. Resultatet visar att en bÀttre belastningsbalans och mer arbetsresurser i form av adekvat uppskattning, ledning, bildning och stöd, upplevs som centralt för hÀlsa och vÀlbefinnande.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur sprÄk anvÀnds pÄ ett etniskt diskriminerande sÀtt mellan elever i gymnasieskolan. Undersökningen behandlar Àven vilka ord som anvÀnds i ett diskriminerande syfte, hur det uppfattas av mottagaren, vilka det Àr som diskriminerar samt om det gÄr att urskilja ett maktförhÄllande. Till grund för studien ligger en enkÀt som delades ut till 54 slumpvist utvalda elever pÄ fem gymnasieskolor. EnkÀten bestod av tolv frÄgor som handlade om skÀllsord och verbala krÀnkningar. En del frÄgor var helt slutna medan andra öppna.

Forskning visar att den svenska skolan brister i sin förmÄga att förbereda eleverna pÄ det vÀntande arbetslivet och pÄ den kravspecifikation arbetsmarknaden stÀller pÄ arbetssökande individer. Detta skapar frÄgor kring hur kreativitet, nytÀnkande och flexibel problemlösningsförmÄga frÀmjas inom skolan och i vilka lÀrandesituationer eleverna fÄr möjlighet att trÀna pÄ dem. Syftet med denna studie Àr att belysa bildÀmnets funktion i gymnasieskolan. Efter genomförda lÀrarintervjuer och elevenkÀter visar resultatet att bildÀmnets instrumentella funktion vÀrderas högt bÄde av lÀrare och elever, men att de intrisikala vÀrdena fÄr större betoning och utrymme i den praktiska undervisningen. Detta förklaras dels med att de instrumentella vÀrdena krÀver tid för reflektion och utveckling och dels med att de instrumentella vÀrdena till stor del Àr omedveten, implicit kunskap som i mÄnga lÀrandesituationer sker utan metakognition..

I detta arbete analyseras och diskuteras intervjuer med blivande gymnasielÀrare i svenska och med en lÀrarutbildare vid ett universitet. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om litterÀr kanon i den svenska gymnasieskolan. LitterÀr kanon bygger pÄ texturval som Àr ett resultat av Àmnesteoretisk kunskap, men ocksÄ av undervisande lÀrares habitus, didaktisk-metodiska handlingskompetens eller frÄnvaro av sÄdan, rutinisering samt didaktisk reduktion och iscensÀttning. Denna reproduktion stÀlls sedan inför legitimitetsproblem. Dessa begrepp anvÀnds för att diskutera det empiriska resultatet av detta arbete.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i gymnasieelevers attityder till A-kursen idrott och hÀlsa. Vi vill Àven se om och hur kursplanen följs och vilket innehÄll A-kursen har pÄ en gymnasieskola.Vi har valt att anvÀnda oss av en enkÀtundersökning för att genomföra denna undersökning. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i nordöstra SkÄne. Eleverna som deltog i enkÀtundersökningen lÀste andra Äret i A-kursen i Àmnet idrott och hÀlsa. Totalt besvarade 98 elever ur Ärskurs 2 pÄ enkÀten.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om det bedrivs nÄgon medveten trÀning i muntlig framstÀllning i Àmnet svenska pÄ gymnasiet. Vilken attityd och instÀllning har lÀrarna till muntlig framstÀllning och retorik och i vilken omfattning ingÄr det i de olika kurserna? Vidare studeras i vilken mÄn lÀrarna upplever att eleverna behöver stöd och hjÀlp i sin utveckling till offentliga talare.Undersökningen bestÄr av enkÀt och intervjuer. Resultaten visar att flera lÀrare bedriver ett engagerat och medvetet arbete med systematatisk taltrÀning. Arbetet med detta omfattar i de flesta fall 30% eller mer av kurstiden.

Syftet med följande studie Àr att att kartlÀgga, och sammanstÀlla, pedagogiska metoder för lÀrare pÄ gymnasienivÄ, att anvÀnda i utbildning i företagsamhet, eller för stimulans av entreprenöriella kompetenser. I studien görs en genomgÄng av tidigare forskning om, och erfarenheter av, entreprenörskap i skolan. UtifrÄn en litteraturstudie kunde beprövade metoder i undervisning i företagsamhet identifieras, kartlÀggas och sammanstÀllas, för att dÀrefter kopplas samman med respektive entreprenöriella kompetenser. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen pÄ att det bedrivits relativt lite forskning kring undervisningsmetodik inom företagsamhet, Ätminstone utifrÄn ett entreprenöriellt perspektiv, och att det sÄledes finns utrymme för vidare forskning inom Àmnet. Dessutom kan det konstateras att entreprenörskap, och mer specifikt företagsamhet, i skolan, med största sannolikhet hade kunnat spridas i betydligt högre utstrÀckning Àn idag, och genomsyra samtliga Àmnen, vid anammande av dylika metoder som de sammanstÀllda i denna studie..

Studien undersöker samband mellan gymnasielÀrares bakgrund och IT-kompetenser samt hur arbetet med IT organiseras pÄ gymnasieskolor och vilka möjligheter till kompetensutveckling som gymnasielÀrare har. Samtliga data kommer frÄn en anonym webbaserad enkÀtundersökning som besvarades av 62 gymnasielÀrare pÄ olika gymnasieskolor i mellersta Sverige (utskick till cirka 290). Insamlad data analyserades kvantitativt i SPSS och Microsoft Excel och presenteras som tabeller och diagram. Intressanta fynd i analysen Àr att yngre respondenter skattar sina egna IT-kompetenser högre Àn Àldre respondenter och att det finns en tydlig skillnad i att kvinnliga respondenter ser betydligt större behov av kompetensutveckling Àn manliga respondenter. Vidare ses mjukvara för ordbehandling och skolans lokala lÀrplattform som tvÄ av de viktigaste verktygen i yrket, medan förmÄgan att skapa egen media i genomsnitt ses som mindre relevant.

The study is about Physical Education as a subject that offers students in Upper Secondary School a possibility to a life long interest in exercising. The study focuses on whether there is a difference between study concentrate programmes and profession concentrate programmes. The study also includes differences among exercising and non-exercising students. Earlier research shows that many youths don?t have an exercise form that they spend their spare time in.

Learning Management Systems (LMSs) hold great potential to support learning activities, for example by providing teachers and students with new and extended spaces for interaction and collaboration. However, this potential appears to be difficult to realize, and despite their perceived learning benefits, the reality is that LMSs are being used primarily for administrative purposes. Meanwhile, external pedagogical tools are successfully put into practice to improve learning outcomes, and the aim of this study is therefore to identify and discuss benefits and disadvantages associated with the LMS as a concept. By interviewing secondary school teachers, we disentangle the idea of integrating administrative and pedagogical aids into a single platform, providing detailed insight into the use of digital tools in secondary education. The study contributes to a deepened understanding of integrated learning environments, and we conclude that there is a conflict between structure and flexibility that needs to be addressed before determining the design of a digital learning space..

 Language is an important indicator of the interdisciplinarity of a certain subject. Therefore this study evaluates the use of central geographical words and concepts, by teachers and students, in seven communal, non-optional subjects in a Swedish upper secondary school. This study provides results after observations of seven subjects on seven occasions, at one upper secondary school. This study shows that by a method of observation, central geographical concepts were used by teachers and students at various extents. Furthermore, the observations provide results of the concept use by over 100 students and 12 teachers.