Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av gymnasielÀrares grammatikundervisning. Uppsatsens syfte Àr att studera gymnasielÀrares instÀllning och attityder till grammatik och grammatikundervisning samt en fördjupning i hur lÀrarna praktiskt gÄr till vÀga med uppgiften att utbilda eleverna i grammatik. Studien Àr grundad pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasielÀrare av varierande kön och Älder. Respondenternas svar analyserades i syfte att dels finna likheter och skillnader mellan lÀrarnas undervisning i grammatik och dels för att tydliggöra lÀrarnas uppfattning om och attityder till grammatik och grammatikundervisning. Studien visade pÄ mÄnga likheter, speciellt i hur det blir allt vanligare att minska ner pÄ grammatikundervisningen och frÀmst utgÄ frÄn elevernas egna texter.

Syftet Àr att jag i min religionsdidaktiska studie ska undersöka hur kvinnor framstÀlls i jÀmförelse med mÀn i de fyra religionskunskapsböckernas avsnitt om judendomen. Om det nu finns en skev fördelning gÀllande det bild- och textmaterial som finns, hur kan man dÄ förklara det? Syftet med uppsatsen Àr ocksÄ att ta reda pÄ i vilken mÄn dessa fyra lÀroböcker i religionskunskap kan uppfylla genusaspekten, dÄ det stÄr i kursplanerna att ?skolan aktivt och medvetet skall frÀmja kvinnors och mÀns lika rÀtt och möjligheter?.I uppsatsen utgÄr jag frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur framstÀlls mÀn respektive kvinnor i de fyra religionskunskapsböckernas avsnitt om judendomen?Blir kvinnor och mÀn i lika hög grad representerade i text och bild?Om det finns en skev fördelning gÀllande representationen av mÀn och kvinnor i bild- och textmaterialet, hur ska man förklara detta? .

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elever utvecklar sitt kritiska och kreativa tÀnkande och sin förmÄga att argumentera för sina Äsikter. Min praktikklass utgjordes av 19 elever pÄ gymnasiets SamhÀllsvetenskapliga program Ärskurs 2. Den mÀtmetod jag nÀstan uteslutande anvÀnt mig av Àr elevtextanalys och de bedömningskriterier jag anvÀnt mig av Àr 1) kritiskt tÀnkande ? att ?granska, pröva, jÀmföra, reflektera över, tolka, analysera, bedöma, ifrÄgasÀtta och vÀrdera? 2) kreativa infallsvinklar ? att ?filosofera, förstÄ, fördjupa, utforska, utveckla, visualisera? 3) argumentationsförmÄga ? att ?identifiera tes och argument?. ResultatmÀssigt visar eleverna upp ett ökat kreativt tÀnkande genom att i högre utstrÀckning utveckla perspektiv, se lösningar och skapa visioner.

The present study aims to examine how teachers write polemical articles. This genre often occurs in national standardized tests in Swedish schools. The study seeks to analyze argumentative structures in the articles. It also categorizes assessment notes written by the teachers in response to each others? articles, by interpreting response texts.    The examination shows that there is uncertainty among the teachers about how to create structures in argumentative text types.

Dialekter av olika slag Àr nÄgot som de flesta kommer i kontakt med dagligen, genom möten, via TV eller radio och Àven i skolan. I denna uppsats undersöks hur dialektundervisningen ser ut i skolan och hur stort utrymme momentet fÄr. Detta görs med hjÀlp av en enkÀtundersökning som sammanlagt 34 informanter i Karlstad, SödertÀlje och UmeÄ fyllt i. Dessutom analyseras dialektavsnittets utrymme i elva lÀroböcker för kursen Svenska 1, för att jÀmföras med undervisningen.     Resultatet visar att lÀrarna i snitt undervisar 5,27 lektioner om dialekter, dÀr lÀrarna i SödertÀlje uppgett minst antal lektioner. Vidare visar undersökningen att flera faktorer pÄverkar hur stort utrymme momentet fÄr, bland annat hur pass intresserade eleverna Àr av dialekter.

Arbetets syfte Àr att fÄ en bred kunskapsbas för att förstÄ vad koncentrationssvÄrigheter Àr och hur de kan se ut i klassrummet. Syftet med studien Àr Àven att söka förslag till handling för att stÀvja koncentrationssvÄrigheter. Det Àr en litteraturstudie av medicinsk och pedagogisk forskning kring koncentrations-svÄrigheter. Med hjÀlp av en fallstudie genom intervjuande samtal med en elev och skolans specialpedagog beskrivs verkligheten pÄ just den hÀr yrkesorienterade gymnasieskolan. Resultatens första del beskriver koncentrationssvÄrigheter till hjÀlp för förstÄelse av begreppet.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva elevernas upplevelser av matematik med avseende pÄ Älder, intresse, förstÄelse samt pedagogens kunskap om elevernas förstÄelse. Försökspersonerna omfattade totalt 40 elever och 40 pedagoger som representerade Är 3, 6, 9 pÄ grundskolan samt Är 3 pÄ gymnasieskolan. EnkÀterna utformades med nivÄanpassade uppgifter. Resultatet visade att grundskolans pedagoger har kunskap om att eleverna tycker att abstrakt matematik Àr svÄr. DÀremot visste inte pedagogerna pÄ gymnasiet att deras elever upplever det konkreta som svÄrt.

Syftet med arbetet var att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan elevers motionsvanor och elevers betyg i skolan. Först genomfördes en litteraturstudie i Àmnet för att finna en lÀmplig utgÄngspunkt för arbetet. DÀrefter genomfördes en enkÀtstudie i fyra gymnasieklasser. Det var tvÄ klasser vardera frÄn studie-/yrkesförberedande program. Undersökningsgruppen bestod av 94 elever frÄn Är 2 och 3 i gymnasieskolan.

Denna fallstudie Àr en undersökning om lÀrande vid arbetsplatsförlagd undervisning i den yrkesförberedande gymnasieskolan. Undersökningens syfte vara att studera hur samspelet mellan handledare och elev pÄverkar elevens lÀrande, vad handledaren ser som viktigt att bedöma och vilken betydelse elevens egen drivkraft och intresse har för utfallet. Informationen samlades in via systematiska observationer, anteckningar, samtal, ostrukturerade intervjuer, analys av bÄde muntliga och skriftliga omdömen samt elevers loggböcker. Undersökningens slutsatser handlar i stort om att ett bra samspel mellan handledare och elev Àr en absolut avgörande faktor för att ett lÀrande ska ske och att handledaren formulerar ett omdöme. Vidare handlar det om att utformandet av och innehÄllet i omdömet stÄr i relation till bÄde elevens och handledarens egen drivkraft och intresse för vald yrkesinriktning..

Syftet med denna undersökning var att ge en överskÄdlig syn pÄ hur elever tÀnker kring anvÀndandet av internet. Undersökningen belyser Àven skillnader för informationssökning privat och i skolan, samt skillnader mellan teoretiska och praktiska program. Detta gjordes med hjÀlp av en kvantitativ metod dÀr respondenterna fick fylla i en enkÀt. Resultatet har visat pÄ att elever generellt sett anvÀnder bÄde Wikipedia och Google i sitt sökande efter information. Det förekommer Àven en del elever som tror att censur gÀller pÄ internet.

Syftet med följande studie Àr att klarlÀgga vilka vÀrden och skÀl som ryms bakom anvÀndningen av skönlitteratur i gymnasieskolans undervisning. Genom en kvalitativ metod undersöks bilden av lÀsningens vÀrde i ett material bestÄende av halvstrukturerade intervjuer med tvÄ lÀrare och tvÄ elever. I resultaten framkommer fem huvudteman och övergripande legitimeringar: (1) sprÄkutveckling och förmÄgan att fungera som samhÀllsmedborgare, (2) existentiell erfarenhet, (3) fantasiförmÄga och kreativt tÀnkande, (4) möte med kulturarvet samt (5) upplevelser och meningsfullhet. Studiens slutsatser placerar detta resultat i ett bildningssammanhang, och identifierar litteraturens största vÀrde i humanistiska förmÄgor som i flera delar gÄr utöver svenskÀmnets ramar. Vidare slÄs fast det angelÀgna i att det pÄ skolorna finns ett samtal om skönlitteraturens uppdrag, samt att de teoretiska perspektiven i lÀrarutbildningens litteraturdidaktik bör prÀglas av mÄngfald..

Det rÄder idag en rad jÀmstÀlldhetsproblem i den svenska skolan, trots att denna ska arbeta för jÀmstÀlldhet. Ett flertal studier visar att förvÀntningarna pÄ tjejer och killar skiljer sig Ät samt att tonÄrstjejers psykiska hÀlsa och vÀlmÄende blir allt sÀmre. Det har skrivits mycket om psykisk ohÀlsa gÀllande ungdomar, men fokus har sÀllan legat pÄ de högpresterande tjejerna i skolan. Denna uppsats syftade dÀrför till att undersöka i vilken omfattning ett ?duktighetsfenomen? rÄder bland tjejer som gÄr sista Äret i den svenska gymnasieskolan samt att ur ett genusperspektiv analysera detta fenomen.För att uppnÄ syftet valdes en tvÀrsnittsdesign innefattade tvÄ metoder; enkÀter samt semistrukturerade intervjuer, vilket ansÄgs nödvÀndigt eftersom uppsatsens frÄgestÀllningar var av bÄde kvantitativ och kvalitativ art.

Inom yrkesprogrammen pÄ gymnasieskolan tycks det rÄda en motsÀttning mellan karaktÀrs- och kÀrnÀmnena. Det kanske tydligaste och viktigaste exemplet pÄ att det verkligen rÄder problem Àr synen pÄ kÀrnÀmnena kontra karaktÀrsÀmnena hos elever och lÀrare vid de yrkesförberedande programmen. Elever som vÀljer nÄgot av yrkesprogrammen blir ofta besvikna över den stora andelen kÀrnÀmnen i utbildningarna. Undervisningen i kÀrnÀmnena upplevs av eleverna ofta som alltför abstrakt och teoretisk. FrÄn lÀrarnas sida ser man bland annat problem med att för respektive kÀrnÀmne nÄ de för Àmnet uppsatta mÄlen.

I de den nya lÀroplanen för gymnasieskolan GY11 blir historieÀmnet dels gymnasiegemensamt, det vill sÀga obligatoriskt, och dels delas det in i tvÄ olika kurser. 1a1 för de yrkesförberedande programmen och 1b för de studieförberedande programmen. Syftet för denna undersökning Àr att se vilka skillnader som finns mellan olika lÀromedel för de tvÄ olika inledande gymnasiekurserna i historia. Speciellt fokus lÀggs vid att jÀmföra de olika böckerna inom samma förlag. En textanalys görs av hur de hanterar epokbegreppet och tydliggör epokindelningen, hur de hanterar kÀllkritik och hur de presenterar den franska revolutionen.

LÀroplanen för gymnasieskolan 2011 uttrycker sex explicita demokratiska vÀrden vilka skolan förvÀntas förmedla och fostra efter. Dessa vÀrden Àr mÀnniskans egenvÀrde, alla mÀnniskors lika vÀrde, mÀnniskolivets okrÀnkbarhet, individens frihet och integritet, jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn, och solidaritet mellan mÀnniskor. Mot bakgrund av skolan som en medborgarfostrande institution undersöker jag i denna uppsats pÄ vilka sÀtt dessa olika begrepp kan tolkas och definieras, och vidare hur vi moraliskt kan argumentera för dessa vÀrden. Jag argumenterar att vÀrdegrunden, som formulerad i lÀroplanen, saknar en tydlig filosofisk förankring och att den utifrÄn en filosofisk analys inte Àr koherent. Jag diskuterar vidare vad detta fÄr för konsekvenser för de som verkar inom skolan och föreslÄr ett kritiskt och filosofiskt förhÄllningssÀtt till arbetet med vÀrdegrunden.