Inom ramen för examensarbetet konstruerades ett kompendium som ska förmedla kunskap om den vetenskapliga processen genom integration av autentiska experiment i skolan. Materialet ska hjÀlpa eleverna att konstruera sina egna experiment och samtidigt bli medvetna om ?tÀnkandet bakom görandet?. Kompendiet riktar sig till elever i gymnasieskolans biologiundervisning, och kan med fördel anvÀndas inom kursen biologi breddning. Den experimentella metoden som anvÀnds Àr blodsockermÀtningar med eleven sjÀlv som mÀtsystem.

Tanken till arbetet vÀcktes efter samtal med mÀnniskor i min omgivning i allmÀnhet, och i synnerhet med elever under mina perioder av verksamhetsförlagd utbildningen, dÄ det framkommit att matematiken upplevs intressant och motiverande nÀr en förstÄelse infinner sig. Syftet med undersökningen har varit att fÄ en bild av den syn matematiklÀrare pÄ gymnasiet har pÄ matematikkunskaper med fokus pÄ förstÄelse och framför allt deras syn pÄ hur man skapar förstÄelse i undervisningssituationen inom Gymnasieskolans A-kurs i matematik och omrÄdet algebra. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ metod och sex lÀrare verksamma pÄ Gymnasieskolor har intervjuats. UtifrÄn den teoretiska bakgrunden och de resultat intervjuerna inbringat har följande slutsats dragits, för att öka möjligheter till att en förstÄelse ska skapas i lÀrandet hos eleven inom matematiken sÄ Àr en undervisning som Àr variationsrik och karakteriserad av mycket verbal kommunikationen, sÄvÀl mellan lÀrare och elev som av elever emellan gynnsam för lÀrandet och förstÄelseutvecklingen..

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt naturkunskapslÀrare pÄ gymnasiet har till den nya lÀroplanen, Gymnasieskola 2011 (GY11), och vilka faktorer som styr deras planering och utförande av undervisning. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare undersöktes lÀrarnas Äsikter och för att analysera lÀrarnas teori i praktiken genomfördes en observation per lÀrare. Resultatet visar att lÀrarna Àr positiva till den nya lÀroplanen men att det finns en tolkningsproblematik kring bedömning. Samtliga lÀrare angav att lÀroplanen har ett inflytande i deras arbete men att andra faktorer, till exempel elevgruppens storlek, spelar en stor roll. Nyckelord: Attityder, GY11, GymnasielÀrare, Intervjuer, LÀroplan, Naturkunskap, Observationer, Ramfaktorer, Undervisning.

Jag har i detta arbete gjort en studie om vad de elever som gÄr OmvÄrdnadsprogrammet vill göra efter sin utbildning. Detta har jag relaterat till den förstÄende gymnasiereformen, Gy 2011 och de förÀndringar denna kommer att innebÀra. Jag har gjort en enkÀtundersökning i Ärskurs tre pÄ OmvÄrdnadsprogrammet för att ta reda pÄ vad eleverna egentligen vill göra efter sin utbildning. Det visade sig i min undersökning att 81 % av eleverna troligtvis kommer att studera vidare direkt efter gymnasiet eller senare. 34 % av eleverna kommer att arbeta som undersköterskor direkt efter sin utbildning.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vari det speciella med sÀrskolans pedagogiska arbete bestÄr genom en undersökning om hur man arbetar med elever pÄ gymnasiesÀrskolan inom svenskÀmnet. Studien Àmnade Àven ta reda pÄ om gymnasiesÀrskolans pedagogik skiljer sig gentemot den övriga gymnasieskolan. Som grund för undersökningen intervjuades fyra lÀrare pÄ en skola i Norrbotten. Resultatet visade att gymnasiesÀrskolan har en utgÄngspunkt i elevernas speciella behov och förutsÀttningar, vilket gör att undervisningen prÀglas efter varje individ. Genom undersökningen framkom Àven att pedagogiken inom gymnasiesÀrskolans svenskundervisning bland annat erbjuder struktur, laborativt material och ett individanpassat innehÄll.

Under de senaste Ärtiondena har matematikbokens format inte utvecklatsnÀmnvÀrt, man har försökt att blir mer digital genom att skickamed en cd-skiva med digitalt material och för de lÀgre Ärskurserna igrundskolan finns det matematikspel. För gymnasielever finns inte mycketinteraktivt och digital material idag. Behovet av en ny lÀrresurs Àrstort och vi vill med detta arbete utröna vilka funktioner som bör ingÄ.Elever och lÀrare Àr överlag mycket positiva till utvecklingen ochde undersökningar vi tagit del av visar pÄ ökat anvÀndande av datorerute pÄ skolorna. Vi tog fram tvÄ grÀnssnittsskisser med en lÀrargruppoch en elevgrupp oberoende av varandra. Dessa tvÄ skisser sammanfogadestill en prototyp.

I denna uppsats undersöks hur tre lÀroböcker i tyska för steg 3 i gymnasieskolan utformat arbetsuppgifter för ordinlÀrning. Analysen baseras pÄ teorier frÄn sprÄkdidaktik och kognitionsforskning. Nya ord lÀrs lÀttare in om ledtrÄdar för minnet skapas vid inlÀrningstillfÀllet. LedtrÄdar kan bestÄ av ett sammanhang eller personliga associationer till ordet och inlÀrningstekniker kan bidra till att skapa ledtrÄdar. I analysen undersöks vilka inlÀrningstekniker som förekommer i lÀroböckerna och vilken grad av styrning arbetsuppgifternas har.

Self-efficacy innefattar tilltro till sin egen förmĂ„ga och Ă€r ett av de mĂ„l som gymnasieskolor arbetar för. En enkĂ€tundersökning med hundrafemtio gymnasieelever utfördes med syfte att se hur dessa uppfattar sin egen tro pĂ„ sin förmĂ„ga inom tvĂ„ olika gymnasieprogram utifrĂ„n fyra informationskĂ€llor. Även fyra intervjuer med lĂ€rare genomfördes för att ta reda pĂ„ hur de arbetar för att öka elevernas tro pĂ„ sin förmĂ„ga. Resultatet utifrĂ„n enkĂ€tundersökningen visade att eleverna i bĂ„da programmen hade hög self-efficacy samt att elever inom naturprogrammet upplevde att tidigare erfarenheter ökar deras self-efficacy. Eleverna inom byggprogrammet upplevde dĂ€remot att fysiska och emotionella tillstĂ„nd ökar deras self-efficacy.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur ÀmneslÀrare i gymnasieskolan uppfattar och hanterar andrasprÄkselevers skolsituation i Àmnesundervisningen, samt att fÄ kunskap om hur vi som kommande ÀmneslÀrare kan ge andrasprÄkselever tillfredsstÀllande undervisning, sÄ att de nÄr kunskapsmÄlen i Àmnena svenska och samhÀllskunskap, parallellt med en god funktionell sprÄkbehÀrskning. I vÄr litteraturstudie presenterade vi teorier och studier om andrasprÄkselevers sprÄkutveckling, samt gav exempel pÄ hur olika lÀrarkategorier kunde anpassa sin undervisning i enlighet med dessa. Vi har i en empirisk studie intervjuat totalt sex ÀmneslÀrare i Àmnena svenska eller samhÀllskunskap. I vÄr undersökning konstaterade vi, för att andrasprÄkselever skulle nÄ framgÄngar i skolans Àmnesundervisning krÀvs ett sprÄk som fungerade som redskap för tÀnkande och lÀrande och att Àmnesundervisning pÄ modersmÄlet underlÀttar. Vidare lÀrde vi oss att en vÀl fungerande interaktion mellan lÀrare och elev Àr den dominerande faktorn för elevens framtida kognitiva lÀrande..

I denna uppsats undersöker och analyserar jag grĂ€nsvĂ€rdesbegreppets framstĂ€llning i svenskalĂ€roböcker för gymnasieskolan. UtifrĂ„n Tall och Vinners (1991) termer begreppsbild och begreppsdefinition samt Lakoff och NĂșñez (2000) kognitiva idĂ©utvecklingsteori studerar jag vilkaförutsĂ€ttningar för förstĂ„else som ges utifrĂ„n lĂ€roboksinnehĂ„llet. I uppsatsen studeras Ă€ven de styrdokument som legat till grund för dagens lĂ€roböcker och i dessa noteras hur grĂ€nsvĂ€rdesbegreppet har fĂ„tt allt mindre utrymme i undervisningen sedan 1970-talet men att begreppet Ă„ter nĂ€mns i den nyagymnasiereformen Gy11. I min undersökning av lĂ€roböcker konstateras att skillnaden visserligen Ă€rstor pĂ„ hur mycket plats grĂ€nsvĂ€rdesbegreppet fĂ„r i litteraturen men det kan konstateras att flera avdagens lĂ€roböcker har en otillrĂ€cklig framstĂ€llning för att elever skall ges en ordentlig möjlighet att utifrĂ„n dessa skaffa sig förstĂ„else för begreppet..

Denna undersökning hade som syfte att se om det fanns ett samband mellan fysisk aktivitet pÄ fritiden och sjÀlvtillit. Vidare undersöktes om prestation och koncentration under lektioner i skolarbetet kunde förklara detta samband. Studien utfördes pÄ en gymnasieskola och bygger pÄ 84 elevers enkÀtsvar. Eleverna skattade sin egen fysiska aktivitet, sjÀlvtillit, prestation i skolÀmnena och koncentration under lektionerna. Studien visade pÄ ett positivt samband mellan hÄrd fysisk aktivitet pÄ fritiden och sjÀlvtillit.

Den tekniska utvecklingen i samhÀllet gör att medieanvÀndning i dagens skola Àr ett Àmne som stÀller krav pÄ bÄde lÀrare och elever. Den teoretiska utgÄngspunkten grundas pÄ en sociokulturell syn pÄ lÀrande och den potential visuella medier som TV och film har som ett pedagogiskt verktyg i klassrummet. Detta arbete undersöker vidare en grupp lÀrares attityder om och anvÀndning av medier som TV och film pÄ högstadie- och gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige. En undersökning baserad pÄ 43 enkÀter och sex intervjuer ligger till grund för den analys och diskussion som belyser hur denna grupp lÀrare anvÀnder TV och film i undervisningen, vilket material de anvÀnder och varför de anvÀnder detta. Undersökningens resultat tyder pÄ en medvetenhet hos berörda lÀrare angÄende mediernas olika funktioner för att intressera och engagera elever.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka under vilka förutsÀttningar som elevinflytande över engelskundervisningens innehÄll och form fungerar. Jag har gjort halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem gymnasielÀrare pÄ en skola i södra Sverige som undervisar eller nyligen har undervisat pÄ kursen Engelska A, och dÀrefter analyserat vad de sÀger om förutsÀttningarna för lyckat elevinflytande utifrÄn den litteratur jag lÀst i Àmnet. Tre teman som för mig har framtrÀtt i intervjuerna och som kan ses som förbundna med lyckat elevinflytande Àr att man inte ska abdikera frÄn den styrande position som man har i egenskap av att vara lÀrare, att man mÄste trÀna eleverna i att ta ansvar för att de ska klara av att ha inflytande över sin inlÀrning, och att lÀrarens attityd Àr avgörande för om elevinflytande ska fungera. Arbetet Àr, för att sammanfatta, en kvalitativ studie, som syftar till att beskriva lyckat elevinflytande sÄsom det definieras av fem aktiva engelsklÀrare. Det gÄr dÀrför inte att dra nÄgra generaliserade slutsatser om vad som utmÀrker lyckat elevinflytande och studien gör inte heller ansprÄk pÄ att vara uttömmande..

Internationella studier visar att elever i alla stadier har stora brister i evolutionskunskap ochhar svÄrigheter att lÀra sig evolution. Denna uppsats ger en översikt överevolutionsundervisningen i den svenska skolan och försöker klarlÀgga varför evolution Àr sÄsvÄrt att förstÄ och lÀra ut.Styrdokumenten för den svenska skolan betonar inte övergripande evolutionskunskaper,och i de flesta lÀroböcker har evolution litet utrymme. Svenska elevers kunskaper i evolutionÀr svaga, och Àven mÄnga svenska biologilÀrare verkar ha bristande förstÄelse.Evolutionsprocessen Àr svÄr att förstÄ, den krÀver ett helt annat tÀnkande ÀnvardagstÀnkandet. De flesta elever tillÀmpar vardagstÀnkande i sina förklaringar av evolution,och har dÀrmed ingen verklig förstÄelse av processen. Denna insikt mÄste finnas med iutformningen av evolutionsundervisningen, och lÀraren mÄste fÄ eleverna att tÀnka pÄ ett nyttsÀtt för att de verkligen skall förstÄ evolution..

Kan svenska gymnasieeleverna anvÀnda funktionsbegreppet i praktiken? Ser de vilka procedurella förfaranden som mÄste göras utifrÄn en given komplex situation dÀr vÀgen fram till svaret inte alls Àr uppenbar (lösning i flera steg)? Ett skriftligt test konstruerades för att utmana gymnasieelever i funktionslÀra. HÀr fick de visa ifall de förvÀrvat sÄdan kunskap att de kan göra en lösningsstrategi till uppgiften och sedan utföra planen pÄ ett sÀtt som Àr lÀmpligt för situationen. Testets konceptuella natur avsÄg utröna i vilken utstrÀckning som elever kan ?översÀtta? en given form av funktionsbegreppet till nÄgon annan representationsform.   Det visar sig att gymnasieelever generellt saknar denna förtrogenhet men att de har fÀrdigheten att utföra berÀkningar i enstegsuppgifter (lösa, pÄ förhand, uppstÀllda ekvationer) sÄdana som de trÀnat pÄ under större delen av matematiken i skolan..