Att lÀrare utför merparten av arbetet i relation till andra mÀnniskor kan tÀnkas skapa sÀrskilda villkor för arbetet. Artikeln avses att belysa anvÀndbarheten hos artikelns fyra empiriska material vid studier av relationsarbetets villkor. SÀrskilt intresse Àgnas Ät organiseringen av de delar av arbetet som innefattar en lÀrare-elev-relation. Materialen omfattar tretton lÀrare inom specialpedagogisk verksamhet frÄn grundskolans tidigare Är till gymnasieskolan. Analysbegreppen Àr kommunikation, notistagande samt aspekterna avsikt, tid och rum.

Tidigare undersökningar visar att nÀstan nio av tio gymnasieskolor anvÀnder sig av produkter frÄn en dominerande aktör, nÀmligen Microsoft. Syftet med vÄr studie var att undersöka varför svenska gymnasieskolan inte anvÀnder sig av alternativ sÄsom öppen kÀllkod och fri programvara i större utstrÀckning. Vi valde att avgrÀnsa oss till att studera till den vanligast förekommande programvaran, sÄsom operativsystem, kontorsprogram och webblÀsare. Vidare valde vi att lÀgga fokus pÄ de datorer som stÄr till elevernas förfogande. Vi genomförde en kvalitativ undersökning, baserad pÄ intervjuer med respondenter som representerar 10 kommuner i SkÄne lÀn.

Syftet med detta arbete Àr att utreda de motiv, faktorer och vÀrderingar som pÄverkar lÀraren i texturvalet. ArbetssÀtten det vill sÀga hur litteraturen sedan anvÀnds i undervisningen Àr Àven en aspekt som detta arbete belyser. Genom intervjuer har jag kunnat utröna ett antal bakomliggande motiv och faktorer som pÄverkar lÀrarna i texturvalet. Ett eventuellt införande av en officiell litterÀr kanon har sedan stÀllts i förhÄllande till de texturval lÀrarna har gjort samt hur lÀrarna tycker i frÄgan om en officiell litterÀr kanon. Resultaten visar frÀmst pÄ att lÀrarna vÀljer litteratur som Àr uppskattade av eleverna och för att vÀcka lÀslust och intresse för litteratur.

Syftet med detta arbete har varit att reflektera över Äsikter kring sprÄkundervisningen i nuvarande gymnasieskolan samt fokusera pÄ att hitta svar pÄ möjliga lösningar. Slutsatsen Àr att eleverna har en tydlig bild av vad de behöver för stöd i deras sprÄkutveckling och vilka svaga punkter det finns i dagens undervisning. SprÄkundervisningen motsvarar den aktuella forskningen och i hög grad svarar till de förvÀntningar eleverna har. Dock finns det vissa omrÄden i sprÄkundervisningen som bör utvecklas sÄ att eleverna trivs bÀttre i skolan. Olika teorier om bÄde förstasprÄks- och andrasprÄksinlÀrningen utgör grunden för denna undersökning.

VÄrt examensarbete syftar till att undersöka hur tyskundervisningen pÄ grundskolan/gymnasieskolan individanpassas utifrÄn olika inlÀrningsstilar för att underlÀtta ordinlÀrningen. VÄr studie grundar sig pÄ framför allt Dunn & Dunns och Boströms forskning, vÄr egen inlÀrningsstilsanalys samt djupintervjuer med elever och lÀrare. Vi kan konstatera att undervisande lÀrare i tyska har fÄ kunskaper vad betrÀffar inlÀrningsstilar och hur dessa kan anvÀndas i praktiken. Under genomgÄngen utbildning för lÀrare förmedlas ingen kunskap om detta. Majoriteten av eleverna sÀger att kunskaper om de olika inlÀrningsstilarna faktiskt kan hjÀlpa dem i andra Àmnen Àn tyskan.

Denna studie har genomförts som examensarbete vid institutionen för Pedagogik och lÀrande vid LuleÄ tekniska universitet. Syfte med studien Àr att undersöka grunderna för det didaktiska urvalet i en integrerad undervisning och lÀrande inom de samhÀllsorienterande Àmnena, samhÀllskunskap, religionskunskap och historia. Vi har tillÀmpat bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod, den första i form av intervjuer med lÀrare och den senare i form av en enkÀtundersökning besvarad av elever i skolan. Resultatet av studien visar att de flesta elever har kommit i kontakt med Àmnesintegrerad undervisning och de Àr i överlag Àr positiva till detta arbetssÀtt. LÀrarna genomför Àmnesintegrering för att eleverna ska fÄ en större helhetssyn, en bÀttre förstÄelse och för att de ska göra en tidsvinst.

Den hÀr rapporten beskriver en experimentell studie av Microsoft Network Protection (NAP) och Àr Àmnad för att utvÀrdera hur mogen tekniken Àr för att implementeras i en aktiv nÀtverksmiljö. För att göra studien tog vi hjÀlp av gymnasieskolan John Bauer i Kalmar. Tester har utförts med DHCP-framtvingning och 802. 1x-framtvingning, dessa Àr tvÄ av NAPs fyra olika framtvingande funktioner. En mindre analys av skolans switchkonfigurationer och interna sÀkerhet har Àven gjorts pÄ John Bauers begÀran.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur asatro framstĂ€lls i lĂ€roböcker skrivna för gymnasieskolan i Ă€mnet Religionskunskap. De fyra syftesfrĂ„gorna som jag har besvarat Ă€r; hur mycket utrymme fĂ„r asatro eller andra förestĂ€llningar som kan kopplas till asatro i lĂ€roböckerna? Berörs asatro som en fördjupning av grundskolans kunskaper och/eller i form av nya religiösa rörelser i nĂ„gon/nĂ„gra av lĂ€roböckerna? Hur vĂ€l stĂ€mmer lĂ€roböckernas innehĂ„ll med Ă€mnesplanernas syfte? Hur kan undervisning i asatro relateras till aktuella samhĂ€llsproblem? Den metod som jag har anvĂ€nt mig av Ă€r ett litteraturstudium. Resultatet i uppsatsen visar att de lĂ€roböcker som jag analyserat inte stĂ€mmer sĂ€rskilt bra med gymnasieskolans Ämnesplan för Religionskunskap, dess syfte och centrala innehĂ„ll. Men oavsett att lĂ€romedlen inte inspirerar till undervisning i asatro, kan jag dra slutsatsen att asatrons Ă„terkomst i dagens samhĂ€lle ger möjlighet för religionskunskapen som Ă€mne att vara en del i ett Ă€mnesövergripande samarbete, med bĂ„de historia och samhĂ€llskunskap..

Muntlig bedömning Àr, frÄn och med höstterminen 2011, nÄgot som alla matematiklÀrare inom gymnasieskolan kommer att fÄ genomföra dÄ en muntlig del lÀggs som obligatorisk för alla elever inom Ärskurs 1. Syftet med den hÀr studien Àr dÀrför att konstruera kriterier som lÀrare kan anvÀnda som hjÀlp vid muntlig bedömning. Fokus kommer att ligga pÄ elevers representationsformer och transformationer dÀremellan utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Elevgrupper filmades dÄ de löste en problemlösningsuppgift och analyserades utifrÄn ett begreppsligt ramverk. Resultatet visar att elevers transformationer mellan representationer visar bÄde missuppfattningar och förstÄelse beroende pÄ hur dessa transformationer ter sig.

Detta examensarbete har som syfte att ta reda pÄ nÀr elever upplever att de blir bedömda i naturkunskap respektive nÀr lÀrare bedömer sina elever i naturkunskap för att se om det finns nÄgon överensstÀmmelse vid jÀmförelse av svaren. Undersökningen innefattar ocksÄ frÄgan om vad elever tycker att de borde bli bedömda pÄ. Anledningen bakom syftet Àr en vilja att veta om och var kommunikationen mellan lÀrare och elever brister i frÄga om bedömning. Fokus i detta arbete Àr elevers uppfattningar av bedömning i gymnasieskolan. Genom en enkÀtundersökning bland fem klasser och deras fyra lÀrare, tillsammans med relevant litteratur, har vi kommit fram till att prov och aktivitet i klassrummet Àr de moment som sÄvÀl lÀrare som elever tycker Àr viktigast vid bedömningen.

Over-investors ? a study of advanced language pupils in the upper secondary school.  The thesis examines the advanced study of Modern Foreign Languages (MFL) from a sociological point of view, inspired by Bourdieu.  Founded in official statistics and a specially designed survey its main findings can be said to be that it is mainly pupils with a high amount of acquired educational capital from higher social backgrounds who avail themselves of this opportunity, predominantly girls. The amount of inherited language and transnational capital in the family seems to be of particular importance for the pupils? choice of advanced language studies. French, German and Spanish are the predominant languages of study.

Studiens fokus Àr sovjetkommunismen och elevers kunskaper i detta ÀmnesomrÄde i förhÄllande till styrdokumenten för gymnasiekursen historia A. I studien utreds genom granskning av relevanta styrdokument kunskapsomrÄdets betydelse, samhÀllets krav, skolsystemets krav samt gymnasieelevers kunskapslÀge. Detta kunskapslÀge har testats genom ett diagnostiskt test pÄ en gymnasieskola i SkÄne under vÄren 2006, vilken valts ut som ett least likely case pÄ grund av skolans i övrigt goda resultat. Resultaten av testet visade pÄ en lÄg kunskapsnivÄ om sovjetkommunismen och delvis om 1900-talets historia i allmÀnhet hos eleverna, i förhÄllande till kursmÄlen och betygskriteriet för betyget GodkÀnd i historia A. Vidare diskuteras eventuella implikationer av detta resultat och förslag ges till vidare studier..

SammandragFörfattare: Annelie JohanssonÅr: Vt 2006Titel: Gymnasieelevers skrivkompetens. En fallstudie av Ă„tta gymnasieflickors lösningar av det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande program.Ort, Universitet: VĂ€xjö, VĂ€xjö UniversitetSidor: (56)InnehĂ„ll:I denna uppsats studeras vilken skrivkompetens som framtrĂ€der hos Ă„tta flickor pĂ„ tvĂ„ olika program i en diskursiv (argumenterande och utredande) skrivuppgift samt vilka skillnader som finns mellan elever pĂ„ olika betygsnivĂ„er (GodkĂ€nd och VĂ€l godkĂ€nd) och programtyper (SamhĂ€llsvetenskapsprogrammet, SP och Barn- och fritidsprogrammet, BF). Studien fokuse-rar elevernas skriftliga kompetenser sĂ„ som dessa visar sig pĂ„ det nationella prov i svenska som genomförs i slutet av alla gymnasieelevers svenskstudier. Det nationella provet bestĂ„r av flera delar. Den del som de analyserade texterna Ă€r hĂ€mtade frĂ„n Ă€r provets A-uppgift, som gĂ„r ut pĂ„ att skriva en kortare diskursiv text i en tĂ€nkt kommunikationssituation med lĂ€sare utanför skolans vĂ€rld.

Sammanfattning/Abstract Syfte Syftet Àr att undersöka och resonera om vilka diskurser som möjligtvis skapas eller Àr ursprung bakom utbildningsminister Jan Björklunds argumentation för och i samband med gymnasiereformen GY2011och vilka effekter det fÄr pÄ bildÀmnet i gymnasieskolan. FrÄgestÀllningar Vilka diskurser som möjligtvis kan vara i konflikt med en bildÀmnesdiskurs konstrueras i den argumentation om skolvÀrlden som uttrycks av Jan Björklund? Vilken identitet och status fÄr bildÀmnet i dessa diskursers synsÀtt? Metod och material För att besvara frÄgestÀllningarna har analys av debattmaterial skrivet av Jan Björklund gjorts, frÀmst boken Skolstart. Materialet har sedan analyserats med diskursanalytisk metod och jÀmförts med en uppfattning av bildÀmnet, som det Àr framstÀllt i undersökningen nationell utvÀrdering av bildÀmnet. Resultat Resultatet visar att bildÀmnet har identitet som stÄr i konflikt med Jan Björklunds diskursordning pÄ mÄnga punkter. Nyckelord: diskursanalys, Estetisk verksamhet, GY 2011, Jan Björklund, Kunskapssyn,.

Hur jobbar man med hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa? FrÄgan tycks inte vara lÀtt att besvara av dagens yrkesverksamma idrottslÀrare. Den hÀr studien beskriver hur ett utvalt idrottslÀrarlag i en mellanstor stad i Sverige valt att aktivt arbeta med hÀlsa i sin undervisning, vilka didaktiska val de har gjort i sin hÀlsoundervisning samt vad deras elever lÀr och uppfattar av den undervisningen. Genom Ätta kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med idrottslÀrare och deras elever kunde en undersökning av idrottslÀrarnas sÀtt att bedriva hÀlsoundervisning i idrott och hÀlsa 1 uppnÄs. Resultatet visar att idrottslÀrarna lyckats fÄnga elevernas intresse och integrera hÀlsa i undervisningen, utan att enbart hÀnvisa till aktiviteter och sjÀlva görandet i Àmnet, genom att arbeta med didaktiska hÀlsofrÄgor pÄ flera stadier; skolnivÄ, lektionsnivÄ och individnivÄ..