Sök:

Sökresultat:

666 Uppsatser om Jämförelsestörande poster - Sida 27 av 45

Juridiska förutsÀttningar för odling av energiskog

Dagens energimÄlsÀttningar innebÀr ökad energitillförsel frÄn förnybara energikÀllor vilket leder till en allt vÀxande efterfrÄgan pÄ mark. I en allt hÄrdnande konkurrens om markomrÄdena tÀtnar intressekonflikterna i fysisk markplanlÀggning. Energipolitiska mÄlsÀttningar fungerar Àven som incitament för den fysiska markplaneringen och kan dÀrigenom fÄ en avgö- rande betydelse vid eventuella intressekonflikter. De regler som stödjer en ÀndamÄlsenlig markplanering Àr utformade för att bemöta en mÀngd olika förutsÀttningar och markrÀttsliga konflikter. Syftet med denna uppsats Àr att utreda de juridiska förutsÀttningarna för energiskogsodling (Salix).

Produktutveckling av biologisk tork för frukt- och matavfall

En biologisk tork produktutvecklades inom detta examensarbete. Uppdraget innefattade dels skapande av ett utmatningssystem till restprodukter och dels en förnyad utformning av produktens grÀnssnitt mot mÀnniskan för att öka brukbarheten. Den befintliga versionen av produkten, kallad biotork, innehöll inget utmatningssystem. Det innebÀr att tömningsoperationen idag mÄste utföras av anvÀndaren med hjÀlp av en separat produkt som med hjÀlp av luft samlar restprodukterna i en pÄse.Examensarbetet genomfördes pÄ Högskolan i Skövde i samarbete med företaget Pegil Innovations AB som har sin verksamhet i Skultorp. Projektet började med att analysera den existerande torkens olika funktioner.

Sjuksk?terskors upplevelser av att utf?ra tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd

Bakgrund: V?rldsh?lsoorganisationen (WHO) arbetar f?r att uppn? b?ttre h?lsa f?r alla m?nniskor ur ett globalt perspektiv. WHO:s senaste riktlinjer f?r psykisk h?lsa f?rd?mer anv?ndningen av tv?ngsmetoder inom psykiatrisk v?rd. ?ven om minskning av just tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd ?r ett av de viktiga internationella m?len, anv?nds det fortsatt i Sverige f?r att f?rhindra patienter fr?n att skada sig sj?lva och omgivningen.

Smiley pÄ restaurangdörren - Synbara resultat av hygieninspektioner

Den 1 juli 1990 blev det lag pÄ att alla restauranger i Sverige ska ha ett funge-rande egenkontrollprogram. Utlandsresor och internationell livsmedelshandel har ökat de senaste Ären, vilket ger bÄde positiva och negativa effekter. I positiv bemÀrkelse finns bÄde sociala och ekonomiska fördelar. TyvÀrr innebÀr det dock ocksÄ att spridningen av sjukdomar i vÀrlden ökar.Hygienen pÄ restauranger Àr en viktig del i verksamheten och nÄgot som borde skötas bÀttre Àn vad som görs idag. De gÀster som besöker restauranger har rÀtt att fÄ veta om deras mat har tillagats under former som Àr godtagbara under hy-gienisk synpunkt.

Konsten att styras: mots?ttningar inom regionala kulturbolags m?lstyrning

Syfte: Uppsatsen syftar till att unders?ka hur m?lstyrning fungerar i offentliga kulturbolag p? regional niv?, och specifikt de komplexa mots?ttningar som p?verkar denna process. Genom att analysera tre offentliga kulturbolag utforskas vilka typer av m?l som finns, vem som formulerar dem, och hur m?len f?ljs upp. Teori: Studiens teoretiska referensram ?r inspirerad av Max Webers teori om idealtyper.

Att hitta ra?tt sto?dhjul : En kvalitativ studie om elevers uppfattning av fo?ra?ldrars sto?ttning

Syftet med fo?religgande underso?kning a?r att studera hur en viss grupp flickor pa? gymnasiet upplever fo?ra?ldrarnas sto?ttning i sin skolga?ng. Studien a?mnar a?ven studera en eventuell a?tskillnad i hur sto?ttningen kan tas i uttryck beroende pa? fo?ra?ldrarnas utbildningsniva?. Begreppet sto?ttning har i studien operationaliserats med utga?ngspunkt i motivations- och fo?rva?ntansteorier och med hja?lp av Bourdieus teori kring kapital a?mnar studien att fo?rklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos fo?ra?ldrarna bidrar till.

Goodwill : En betydande slaskpost

Bakgrund och problem: Goodwill Àr den post som lÀnge omdiskuterats utifrÄn aspekten att det Àr en svÄrhanterbar post i bolags balansrÀkningar. Under Är 2005 faststÀllde IASB att de bolag som nyttjade IFRS inte lÀngre har tillÄtelse att skriva av goodwill utan istÀllet ska genomföra nedskrivningar. Problemet som uppstod utifrÄn det nya beslutet kring förestÀllningsramen Àr att det verkar ha blivit allt mer komplext att hantera goodwillposten. Detta trots att IFRS standarden hÀnvisar att det Àr av stor vikt att bolag upprÀttar sina finansiella rapporter sÄ korrekt och rÀttvisande som möjligt. Inte heller verkar nÄgra grundliga riktlinjer finnas till hands för att prestera en sÄ korrekt redovisad goodwill som möjligt och dÀrmed beskrivs posten som en tickande bomb.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera bolagens hantering av goodwillposten.Metod: Den metod som vi har utgÄtt ifrÄn Àr den kvalitativa metoden.

Realisering av de svenska vokalfonemen hos andraspr?ksinl?rare med hindi och engelska som basspr?k. En studie i m?lspr?ksavvikande uttal r?rande vokalkvalitet, vokalinskott och vokalbortfall

Syftet med denna uppsats ?r att kartl?gga m?lspr?ksavvikande uttal hos andraspr?ksinl?rare med hindi och engelska som basspr?k med avseende p? vokalljud i svenska, som ?r m?lspr?ket i denna uppsats. De m?lspr?ksavvikande uttal som beaktas ber?r vokalkvalitet, vokalinskott och vokalbortfall. Forskningsfr?gorna som st?lls ?r vilka m?lspr?ksavvikande uttal som f?rekommer, och varf?r m?lspr?ksavvikande uttal f?rekommer.

Med sikte pÄ ny intÀktsredovisning: IASB / FASB:s intÀktsprojekt

Redovisning av intÀkter Àr ett av de största och viktigaste omrÄden normgivare, redovisningsskyldiga och revisorer arbetar med. Den nuvarande europeiska och amerikanska regleringen för intÀkter har brister i form av inkonsekventa och ofullstÀndiga regler. Behovet av en ny intÀktsstandard har vÀxt fram, inte minst pÄ grund av att företagens transaktioner blivit allt mer komplexa. Under 2002 pÄbörjade dÀrför FASB och IASB ett samarbete med mÄlet att nÄ en gemensam intÀktsstandard. Projektet har nu nÄtt sÄ lÄngt att de arbetar utifrÄn tvÄ olika modeller för att redovisa intÀkter.

Fra?n vilja till genomfo?rande - Fo?ra?ndringar i arbetet med va?ld i na?ra relationer inom en stadsdelsfo?rvaltning

The aim of the study was to examine prerequisites for the changes that are taking place within working with Intimate Partner Violence in Va?stra Hisingen (a municipal district in Gothenburg, Sweden). My research questions concerned incentives for the new features, their practical consequences and prerequisites for implementation. The study has been performed by three focus group interviews with different parts of the organization represented. The work material has then been analyzed using Implementation Theory, Human Service Organization Theory and theories on breaking up.

Patientupplevelser av informationsbehovet i samband med en magnetresonanstomografisk-mammografi : En intervjustudie

Magnetresonanstomografiska underso?kningar av bro?sten (MRT-mammografi) har utfo?rts i o?ver tva? decennier. Underso?kningen go?rs vid mammografiskt oklara fynd, planering info?r kirurgi samt vid kontroll na?r det finns o?kad risk fo?r bro?stcancer. Informationen info?r en mag- netresonanstomografisk underso?kning a?r avgo?rande da? information anga?ende underso?knings- procedurer o?kar patientmedverkandet vilket kan gynna bildkvalite?n info?r diagnostik.

En oanstÀndig frÀlsare : Marcella Althaus-Reids kristologi och Elisabeth Ohlson Wallins Ecce Homo

Denna uppsats underso?ker hur den kristologi som kommer till uttryck i Elisabeth Ohlson Wallins fotoutsta?llning Ecce Homo kan fo?rsta?s i relation till det kristologiska projekt som artikulerats av Marcella Althaus-Reid. Underso?kningen sker i tva? steg da?r Althaus-Reids kristologi fo?rst rekonstrueras utifra?n de texter i hennes fo?rfattarskap som tydligt behandlar a?mnet, varefter en serie bildanalyser go?rs av fem fotografier ur Ecce Homo. Studien visar att ba?de Althaus-Reids texter och Ecce Homo inneha?ller inte en utan flera olika kristologier.

Död och döende i Àldreomsorgen : En diskursanalys

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Att bli sin egen s?ngl?rare : En intervjustudie om hur s?ngl?rare p? gymnasiet arbetar f?r att fr?mja motivation till sj?lvst?ndig ?vning

??Denna studie unders?ker hur s?ngl?rare p? gymnasiet arbetar f?r att fr?mja elevers motivation till sj?lvst?ndigt ?vande inom s?ngundervisning med utg?ngspunkt i Self-Determination Theory (SDT). Studien inleds med en diskussion om motivationens betydelse f?r elevers utveckling och skillnaden mellan inre och yttre motivation. Bakgrunden belyser tidigare forskning kring motivation inom undervisning, vikten av ?vning och l?rarens roll i att st?dja elevens sj?lvst?ndighet.

Kvinnors upplevelser av kostr?d fr?n barnmorskor vid graviditet

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska gravida kvinnors positiva och negativa upplevelser av att ta emot kostr?d fr?n barnmorska. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats d?r nio kvinnor intervjuades med semistrukturerade metoder f?r att besvara syftet. Som analysprocess anv?ndes kvalitativ inneh?llsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i tre teman: ?kad kostkunskap, applicering av kostr?d och f?rb?ttring med tillh?rande kategorier. ?kad kostkunskap syftar till att den gravida kvinnan f?r kunskap av barnmorskan, men ocks? h?nvisas vidare till Livsmedelsverket. En del kvinnor uppfattade informationen tillr?ckligt, medan andra s?ker sig vidare genom sociala medier och r?d fr?n folk i sin omgivning.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->