Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr syftet Àr att undersöka barns tankar kring nedbrytningsprocessen i naturen. Det Àr Àven att ta reda pÄ hur barns förestÀllningar pÄverkas genom medverkan av praktiska nedbrytningsexperiment. Undersökningsgruppen bestÄr av 24 barn frÄn klass tvÄ och klass fyrafem. Vi har intervjuat varje barn vid tvÄ tillfÀllen. Mellan intervjutillfÀllena har barnen varit med om tre olika nedbrytningsexperiment.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vad förskolebarn har för kunskap om natur, samt om barn kan se ett samband mellan mÀnniska och natur nÀr de tar del av utomhuspedagogik. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer med 15 barn pÄ tre uteförskolor för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar. Med hjÀlp av tidigare studier om barns kunskaper kring olika natur- och miljöfenomen, har vi kopplat vÄrt resultat till de tidigare studierna för att fÄ en uppfattning om barns kunskap. Vi har Àven kopplat vÄrt resultat till relevant litteratur. Resultaten i vÄr undersökning visar att barnen har en god men dock en ytlig kunskap om naturen.

MÀnniskans vÀlbefinnande och hÀlsa pÄverkas positivt av grönska och natur, sÀrskilt om den finns nÀra bostaden och upplevs som lÀtt att nÄ. Oavsett kulturell bakgrund upplever vi den pÄ liknade sÀtt. En stor utmaning för planerare och gestaltare av offentlig miljö Àr dÀrför att tillgÀngliggöra naturen i staden och att skapa övergÄngar frÄn den urbana miljön till naturen sÄ den upplevs nÄbar. Syftet med det hÀr arbetet Àr att skapa ett gestaltningsförslag som visar hur denna utmaning kan hanteras i en del av Linköping. HÀr möter naturreservatet Tinnerö eklandskap de urbana, södra stadsdelarna GarnisonsomrÄdet, Berga och Vidingsjö.

Natur bidrar positivt till mÀnniskans vÀlbefinnande. Samtidigt minskar stadsmÀnniskans nÀrmaste natur som en följd av förtÀtning och urbanisering. DÀrför Àr det viktigt att anpassa utformningen av de grönytor som bevaras efter mÀnniskans behov. Vi anser att det saknas en koppling mellan kunskap om mÀnniskans preferenser och landskapsarkitekters arbete. Syftet med arbetet var att tillgÀngliggöra kunskapen om vad i naturen som mÀnniskan har preferens för, samt att föreslÄ hur denna kunskap kan tillÀmpas av landskapsarkitekter.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva pedagogers uppfattning om utomhuspedagogikens möjligheter och begrÀnsningar samt hur utomhuspedagogiken pÄverkar barns fria lek i förskolan. Utomhuspedagogik Àr ett förhÄllningssÀtt som syftar till lÀrande i vÀxelspel mellan upplevelse och reflexion, grundat pÄ konkreta erfarenheter i autentiska situationer. FörhÄllningsÀttet bygger pÄ sinnlig erfarenhet som knyter an till ett förhÄllningssÀtt vilket borde vara ursprungligt för mÀnniskan. Lek och lekfullhet Àr betydelsefullt i allt lÀrande och i barns vÀrld och inom förskolans pedagogik Àr det svÄrt att skilja lek frÄn lÀrande. I leken utforskar barnen sin omvÀrld, bearbetar intryck och erfarenheter och kommunicerar med andra.

AbstractThe purpose of my study is to examine how preschool children experience nature and how the educationalists at the preschool can make nature more exciting and support the children?s personal growth. I have also studied what the educationalists of the preschool do and what they can do to make nature more interesting and playful for the children. Observations and interviews have been conducted at a preschool in a small town. The preschool is situated close to nature, that is, close to a small forested area.

I min undersökning har fem pedagoger genom strukturerade intervjuer fÄtt svara pÄ frÄgor om utevistelsen pÄ förskolan. Syftet var att ta reda pÄ vad pedagogerna sjÀlva hade för tankar och syften bakom utevistelsen, samt hur de arbetade med detta. FrÄgorna gÀllde bÄde vistelsen i den planerade miljön pÄ gÄrden och i naturen.Pedagogerna fann mestadels fördelar med utevistelse pÄ förskolan. NÄgra av fördelarna som nÀmndes var god motoriktrÀning och social trÀning. Sedan belystes Àven vikten av ?frisk luft? och att pedagogerna upplevde barnen som piggare om de vistades utomhus emellanÄt.Minst en gÄng om dagen gÄr de ut med barnen pÄ gÄrden och de flesta försöker komma ivÀg till skogen en gÄng i veckan.

Syftet med examensarbetet var att undersöka lÀrares upplevelser av att vistas i sitt personal-rum dÀr naturrelaterade ÄtgÀrder vidtagits samt deras erfarenheter av hÀlsofrÀmjande upplevelser i naturen. Metoden som anvÀndes för att kunna undersöka forskningsfrÄgorna var en kvalitativ datainsamling i form av en enkÀt med tvÄ öppna frÄgor. Resultatet av en kvalitativ innehÄllsanalys visade att naturens positiva hÀlsofrÀmjande effekter upplevdes bÄde inom- och utomhus. KÀnslan av lugn och ro, ÄterhÀmtning och vÀlmÄende upplevdes pÄ grund av enskilda detaljer i personalrummet. Resultatet visade dessutom att deltagarnas positiva erfarenheter i naturen var starkt förknippade med olika sinnesintryck.

VÀstvÀrlden och Japan har sedan Är 1869 haft en ömsesidig inverkan pÄ varandra. De senaste Ären har den japanska kulturen kommit att influera mÄnga lÀnder i vÀst mer Àn tidigare, dÀribland Sverige. Den japanska trÀdgÄrden Àr en av influenserna och det syns bland annat i privata trÀdgÄrdar och i plantskolekataloger. Denna uppsats Àr en studie av hur man i Sverige anvÀnder sig av den japanska trÀdgÄrden. Syftet Àr att genom besök i japanska trÀdgÄrdar i Japan och Sverige ta reda pÄ hur man har valt att gestalta den japanska trÀdgÄrden i Sverige. JÀmförelsen utförs genom litteraturstudier och platsstudier. Litteraturstudierna skapar en förstÄelse för vad en japansk trÀdgÄrd Àr och vad den har för betydelse.

Vi skapar vÄra stÀder för att fylla behoven vi har, vi etablerar vÄra samhÀllen samtidigt. Vi lÄnar bitar av den generösa naturen för att bygga vÄra nya hem, vÄra stÀder. Vi glömmer oftast höra naturens lov, och vi fortsÀtter dela isÀr henne enligt vÄra behov, vÄr önskan, och ibland enligt vÄr girighet. I stÀllet för att omfamna naturen som redan har omfamnat oss och nya vÄra hem, avvisar vi henne utanför vÄr nya grÀnsar vi har skapat, som vi skulle egentligen lÄna av henne. Och i stÀllet för att lÄta staden samarbetar med naturen, omvandlas samverkan till konflikt.

Den hÀr studien bygger pÄ fem informanter pÄ Island som i skriftlig form beskriver varsitt starkt och positivt minne som de har av en upplevelse med hÀstar. Minnet mÄste utspela sig i naturen och informanterna uppumntras att beskriva sÄ mÄnga aspekter och detaljer som de kom ihÄg utifrÄn upplevelsen.Studiens syfte var att undersöka ryttarens upplevelse utifrÄn följande delperspektiv; upplevelsen av samspelet med hÀsten, upplevelsen av landskapet samt upplevelsen av hÀlsa, för att fÄ en djupare kunskap kring dessa omrÄden och vinna insikt i hur de samspelar i helhetsupplevelsen.Materialet visade efter bearbetning enligt den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden att ryttaren har ett vÀldigt nÀra samspel med hÀsten, dÀr förtroende och glÀdje Àr viktiga bitar i relationen. Ryttaren ser pÄ hÀsten som en vÀn eller partner och strÀvar efter att utveckla relationen dem emellan. NÀr allt fungerar kan ryttaren fÄ en upplevelse av att bli ett med hÀsten och uppleva en kÀnsla av motstÄndslöshet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i olika förskolor nyttjar skogen som ett pedagogiskt lÀranderum samt vilka möjligheter och hinder de upplever med skogsvistelsen. I studien undersöks ocksÄ hur pedagoger anvÀnder sig av de naturvetenskapliga mÄlen i skogen för barns lÀrande, samt vilka övriga mÄl de brukar sig av i förskolans lÀroplan nÀr de vistas i naturen. Vi vill Àven ta reda pÄ om kompetensutbildning har betydelse i pedagogers arbete med naturvetenskap i skogens lÀranderum. Studien har utgÄtt ifrÄn ett frÄgeformulÀr med övervÀgande öppna frÄgor som delats ut till pedagoger pÄ tio förskolor i tvÄ olika kommuner för att fÄ ett bredare underlag. Studiens resultat visar pÄ varför kompentensutveckling Àr viktig för pedagoger.

Undersökningens syfte Àr att utifrÄn en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgÄngspunkt frÄn frÄgorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrÄn denna argumentation utlÀsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrÄn Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det hÀr sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förÀndra besökarnas beteende.

Att naturen har en positiv inverkan pÄ mÀnniskans vÀlbefinnande Àr nÄgot som har funnits i vÄr vetskap sedan lÄngt tillbaka i historien. Den hÀr kunskapen har man dragit nytta av och hÀlsotrÀdgÄrdar anlÀggs för att kunna ge stressade och utbrÀnda mÀnniskor en chans till ÄterhÀmtning och rehabilitering. HÀr kan de tillbringa tid och ta hjÀlp av naturen i sin lÀkning. En hÀlsotrÀdgÄrd Àr en trÀdgÄrd som Àr speciellt utformad för att frÀmja hÀlsa och mÄste dÀrför ha terapeutiska och vÀlgörande effekter pÄ besökarna. För detta krÀvs en mÄlmedveten design dÀr deltagarna kan koppla av och bygga upp sitt psyke i en miljö utan störande inslag.

Denna uppsats Àr en beskrivning och undersökning pÄ vad utemiljön har för betydelse för oss som individer och hur den pÄverkar oss. Uppsatsen kommer först att gÄ igenom en litteraturgenomgÄng, sedan görs en analys av tvÄ bostadsomrÄden i Kristianstad och dÀrefter presenteras en intervjuundersökning som har gjorts pÄ respektive bostadsomrÄde. Utefter de slutgiltiga resultaten kommer uppsatsen att avslutas med en diskussion och slutsats. Enligt bl.a. Karla Werner (Olsson m.fl. 1998), Kevin Lynch (1977) och Patrik Grahn (Olsson m.fl.) föredrar mÀnniskan platser dÀr denne kÀnner sig hemma och kan skapa sig en egen identitet.