PÄ flera platser i Europa har övergivna industriomrÄden lÀmnats orörda och tillÄtit naturen ta över, platser som genom design sedan gjorts tillgÀngliga för mÀnniskor i form av sÄ kallade urbana naturparker. MÄlet med uppsatsen Àr att beskriva ny vild natur utifrÄn ekologiska, sociala och estetiska vÀrden. Uppsatsen syftar till att besvara frÄgan om vad forskning och praktiker sÀger om den nya vilda naturens utvecklingsmöjligheter i stadens övergivna ytor. Vad finns det för attityder kring ny vild natur och de platser den representerar i staden? Genom en litteraturstudie av begreppet 'ny vild natur' behandlar uppsatsen begreppet och de faktorer som gör det till en ny vild natur och vilka ekologiska, sociala och estetiska vÀrden som pÄvisats för ny vild natur i stadens övergivna platser.

Undersökningens syfte Àr att utifrÄn en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgÄngspunkt frÄn frÄgorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrÄn denna argumentation utlÀsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrÄn Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det hÀr sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förÀndra besökarnas beteende.

SammanfattningSyfte Studiens syfte Àr att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jÀmföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrÄn ett anpassat betraktande perspektiv utan att pÄverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivt perspektiv dÀr du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man vÀrnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivitetscentrerat perspektiv dÀr ofta kommersialism styr för att pÄverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvÀnd metod Àr öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslÀrare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav tvÄ var kvinnor och fyra var mÀn. Samtliga var utbildade till idrottslÀrare eller lÀrare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm rÄder tveksamhet kring den dominansstilen.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om upplevelsebaserad undervisning inom friluftsliv leder till ökad motivation för att vistas i naturen. Undersökningens teoretiska utgÄngspunkt var David KolbŽs teori om upplevelsebaserat lÀrande. Teorin baseras pÄ att tidigare kunskap kompletteras eller byts ut mot ny kunskap i fyra steg. Som undersökningsmetoder anvÀndes enkÀter och observationer. EnkÀterna bestod av attityd- och kunskapsrelaterade frÄgor och genomfördes i början och slutet av den verksamhetsförlagda utbildningen.

SammanfattningSyfte Studiens syfte Àr att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jÀmföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrÄn ett anpassat betraktande perspektiv utan att pÄverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivt perspektiv dÀr du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man vÀrnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivitetscentrerat perspektiv dÀr ofta kommersialism styr för att pÄverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvÀnd metod Àr öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslÀrare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav tvÄ var kvinnor och fyra var mÀn. Samtliga var utbildade till idrottslÀrare eller lÀrare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm rÄder tveksamhet kring den dominansstilen.

För att finna lÄngsiktigt hÄllbara lösningar pÄ hur mÀnniskan kan leva och utvecklas utan att belasta miljön har forskare utvecklat en gestaltningsmetod som möjliggör efterlikning av naturens lösningar. Metoden kallas biomimik, ett ord som hÀrstammar frÄn grekiskans bios som betyder levande och mimesis som betyder imitera. Förutom att beskriva en konkret metod sÄ anvÀnds Àven begreppet biomimik för att beskriva ett generellt förhÄllningssÀtt till naturen som förebild i gestaltningsprocessen. Trots biomimikens potentiella anvÀndbarhet kvarstÄr frÄgan hur implementerbar metoden Àr inom arkitekturkÄren. Syftet med detta examensarbete Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till biomimik samt undersöka pÄ vilket, eller vilka sÀtt biomimik kan bidra till att stÀrka den gestaltande landskapsarkitektens arbetsmetodik. Arbetets huvudfrÄga har varit: PÄ vilket sÀtt, och i vilka delar av landskapsarkitektens arbetsmetodik, kan biomimik implementeras i en gestaltningsprocess? Det analysen pÄvisar Àr att biomimik som gestaltningsmetod inte Àr ett komplett redskap som kan ersÀtta vÄrt traditionella arbetssÀtt. Till det finns tvÄ huvudsakliga anledningar: processen Àr tidskrÀvande och metoden Àr ett designverktyg för produkter snarare Àn miljöer som inte hanterar samtliga, för landskapsarkitekten relevanta hÄllbarhetsaspekter.

Syftet med denna studie var att undersöka hur sjÀlvvalda inspelade naturljud kunde pÄverka upplevd stress hos kontorsarbetande stadsbor. Totalt deltog sju kontorsarbetare. Studien bestod av tvÄ intervjuer per deltagare samt att deltagarna fick lyssna pÄ en av tvÄ valbara ljudfiler med naturljud pÄ arbetstid. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom meningskoncentrering och dessa meningar jÀmfördes sedan med varandra. Deltagarna upplevde sig vara stressade vid studiens start och vid studiens avslut kÀnde deltagarna att de introducerats till en bra stresshanteringsmetod.

SammanfattningSyfte Studiens syfte Àr att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jÀmföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrÄn ett anpassat betraktande perspektiv utan att pÄverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivt perspektiv dÀr du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man vÀrnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivitetscentrerat perspektiv dÀr ofta kommersialism styr för att pÄverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvÀnd metod Àr öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslÀrare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav tvÄ var kvinnor och fyra var mÀn. Samtliga var utbildade till idrottslÀrare eller lÀrare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm rÄder tveksamhet kring den dominansstilen.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med undersökningen Àr att jÀmföra friluftsliv i Àmnet idrott och hÀlsa i den svenska lÀroplanen med friluftsliv i kroppsöving i den norska lÀroplanen. FrÄgestÀllningarna behandlar den svenska och norska lÀroplanens uppbyggnad i förhÄllande till varandra, hur friluftsliv i den svenska lÀroplanen behandlas jÀmfört med den norska lÀroplanen, vilka konsekvenser eventuella skillnader kan ha för elevernas lÀrande samt varför friluftsliv ser ut som den gör i lÀroplanerna.MetodMetoden som har anvÀnts Àr textanalys. För att jÀmföra lÀroplanerna har en argumentationsanalys av lÀroplanerna gjorts. Detta innebÀr att man identifierar en tes, proargumentation och en premiss i en text för att sedan analysera argumenten.Resultat och slutsatsI den svenska lÀroplanen har friluftsliv en stor plats i sjÀlva kursplanen. Kunskapskraven handlar om att orientera, hantera nödsituationer vid vatten vid olika Ärstider, förutse olyckor och skador, planera och genomföra friluftslivsaktiviteter, leka i naturen samt kÀnna till reglerna i allemansrÀtten.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie pÄ sex förskolor dÀr vi har intervjuat elva pedagoger, för att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar om utomhusmiljöns betydelse för barn i förskolan. Intervjuerna gjordes pÄ respektive pedagogs förskola, vi anvÀnder oss av öppna frÄgor som Àr kopplade till studiens syfte.För att svara pÄ syftet formulerade vi följande frÄgestÀllningar, vilka syften beskriver pedagoger att de har i planerad utomhusmiljö? Vilka syften beskriver pedagoger att de har i naturmiljö? Vilka aspekter lyfter pedagoger fram som betydelsefulla i barns lÀrande i planerad utomhusmiljö samt naturmiljö?Resultatet visar att pedagogerna ser utomhusmiljön som en bra plats för lÀrandet eftersom i naturen fÄr barnen öva grovmotorik naturligt, nÀr de till exempel klÀttrar över stenar och grenar. Den planerade utomhusmiljön och naturen Àr viktig och Àr en daglig aktivitet för barnen i förskolan berÀttar de intervjuade pedagogerna. Resultatet visar ocksÄ att det lÀrandet barnen kan fÄ inomhus i matematik gÄr bra att göra utomhus genom praktiska övningar med naturmaterialet som finns. .

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur mÀnniskor i en svensk storstad pÄverkas av exponering för miljöhot och en ökad medvetenhet om hur ett miljömÀssigt och hÄllbart liv kan uppnÄs. Jag har med stöd i Anthony Giddens, Ulrich Becks och Alberto Meluccis teorier, genom intervjuer och observationer hÀmtat exempel frÄn aktuella alternativa storstadspraktiker som odling och byggemenskap. Dessa utgör nya sÀtt för storstadsmÀnniskor att utforma sin omgivande fysiska och sociala miljö och organisera sitt boende. Studien visar att mÀnniskor som Àgnar sig Ät detta har en lÀngtan efter smÄskalighet, leva mer i det lokala och fylla det med en djupare mening. Bakom initiativen finns Àven en önskan om nÀrhet till naturen, kollektiv gemenskap, att finnas i ett sammanhang, som tidvis ges en andlig eller metafysisk innerbörd till dess utövare. De mÀnniskor som Àgnar sig Ät dessa alternativa praktiker kan eventuellt anses utgöra en social rörelse. Dessa alternativa uttryck och praktiker har ocksÄ potential att i framtiden bli en integrerad del av samhÀllets utformning. .

Uteförskolorna har ökat och dÀrmed förÀldrars och förskollÀrares möjligheter att vÀlja barnomsorg/arbetsplats. Syftet Àr att undersöka vilka faktorer som Àr avgörande vid detta val, samt vilka uppfattningar förÀldrar och förskollÀrare har kring för- och nackdelar med uteförskolan. Resultatet i vÄr undersökning har vi fÄtt fram via enkÀter till berörda förÀldrar och förskollÀrare pÄ de aktuella uteförskolorna. Den litteratur vi har utgÄtt ifrÄn Àr dels knuten till förÀldrars och pedagogers relation till förskolan, dels om vikten av utevistelse och dess pedagogik. Resultaten visar hur positiva bÄde förÀldrar och förskollÀrare Àr till uteförskolan.

Undersökningens syfte Àr att utifrÄn en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgÄngspunkt frÄn frÄgorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrÄn denna argumentation utlÀsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrÄn Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det hÀr sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förÀndra besökarnas beteende.

Palliativ vÄrd infaller nÀr botande behandling inte lÀngre Àr meningsfull eller genomförbar.Miljön Àr en viktig del i personcentrerad omvÄrdnad och syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters upplevelser av fysisk miljö inom palliativ slutenvÄrd. Tretton studier analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys med induktiv ansats.Analysarbetet resulterade i fyra kategorier; Att vÀrdesÀtta hemlikhet och rum för anhöriga;Att vilja vÀlja mellan enskildhet och gemenskap; Att kÀnna vÀlbefinnande av god design, komfort och renlighet; Att kunna ta del av naturen Àr stÀrkande. Patienters upplevelser av vÄrdsalar varierade, att vilja vara ensam eller i gemenskap med andra. En hemlik och merafamiljÀr omgivning var nÄgot som mÄnga upplevde som en viktig aspekt. Lyx i den fysiska miljön medförde att patienter kÀnde sig speciella och vidare kunde renlighet symbolisera för god kvalitet inom omvÄrdnad.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design 21 hp.