AbstractSyftet med denna studie har varit att undersöka hur lÀrarna i förskolan arbetar för att ta tillvara pÄ och synliggöra matematiktillfÀllena som ges ute. Vi vill ocksÄ undersöka hur lÀrarna i matematiktillfÀllena anvÀnder sig av naturen och de material som finns. Studiens syfte Àr Àven att undersöka om barnen ser och uppfattar nÀr lÀrarna anvÀnder sig av matematik. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod och gjort intervjuer med fem lÀrare och fem barn pÄ olika förskolor i södra Sverige. VÄrt resultat av studien Àr, utifrÄn vÄr tolkning av den litteratur vi tagit upp och de intervjusvar vi analyserat, att lÀrarna Àr vÀl medvetna om hur de kan arbeta för att synliggöra matematiken bÄde inne och ute.

Öland ligger mig varmt om hjĂ€rtat och det Ă€r dĂ€rför jag har valt att arbeta med denna plats. Projektet handlar till stor del om hur arkitekturen ser ut och hur den möter landskapet. Men till lika stor del vad som hĂ€nder dĂ€r om hur den pĂ„verkar och möjliggör att fĂ„ ta del av detta otroliga landskap.Intentionen Ă€r att skapa en arkitektonisk lösning för att förhöja upplevelsen av Stora Alvaret, naturen och rumsligheten. En oas för mĂ€nniskans vĂ€lbefinnande och möjlighet att fĂ„ ta del av den sĂ€regna naturen pĂ„ nĂ€ra hĂ„ll under Ă„rets alla Ă„rstider. En unik och vĂ€lanpassad plats som med sitt program och sina verksamheter stĂ€rker besöksnĂ€ringen och lockar fler besökare till Öland och vĂ€rldsarvet.Min strategi Ă€r att skapa en punkt som fungerar som hjĂ€rtat av VĂ€rldsarvet och Södra Öland.

Syfte: Syftet Àr att undersöka diskurser om utomhuspedagogik som ett sÀtt att arbeta med elever ute i naturen. Teori: Jag har inspirerats av den litteratur och forskning som behandlar utomhuspedagogik. Enligt de genom att arbeta med utomhuspedagogik stimuleras barns lÀrande. I utomhuspedagogik, enligt litteratur, lÀr barnen bÀst i samspel med varandra dÀr de Àr aktiva och anvÀnder sig av alla sinnen. Olika uppfattningar om utomhuspedagogik pÄpekar att naturen kan ses som en plats med stora möjligheter att utöva utelektioner i olika former.Metod: Studien innefattar analys av texter i utvalda nyhetsmedier med diskursanalys som metod Resultat: Resultatet visar att utomhuspedagogik dock inte innebÀr att bara vara ute, utan att vÀxla mellan undervisning inomhus och utomhus för bÀsta inlÀrningsprocess.

BakgrundLitteraturen beskriver att utomhuspedagogik ses som ett fördelaktigt komplement till den verksamhet som sker inomhus. Det som upplevs utomhus gÄr inte att Äterskapa inomhus. För att kÀnna trygghet i och fÄ erfarenhet av utemiljön behöver du vistas mycket dÀri. Det behövs ocksÄ kunskap i Àmnet hos pedagogerna, vilket de borde fÄ mer av under sin utbildning. Utemiljön frÀmjar barnens fysiska och sociala utveckling.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur utbildade pedagoger i förskolan resonerar kring sitt förhÄllningssÀtt och arbete med utomhuspedagogik.MetodDenna studie utgÄr frÄn en kvalitativ metod, dÀr redskapet intervju har anvÀnts.

Kantzoner har en lÄng tradition i odlingslandskapet och anvÀnds i dag som en miljöÄtgÀrd som finansieras med ersÀttningar för att minska nÀringslÀckage frÄn Äkrarna och bevara biologisk mÄngfald. Behovet av denna typ av ÄtgÀrder Àr en konsekvens av mÀnniskans utnyttjande av naturen, dÀr denna formats för att anpassa mÀnskliga behov med begrÀnsad hÀnsyn för hur naturen pÄverkas av detta. Metoder för hÄllbar utveckling efterfrÄgas och med detta i Ätanke tillÀgnas fokus i denna litteraturstudie kantzonernas potential att bidra med vÀrden för bÄde miljö och mÀnniska.Studien riktar sig mot möjligheten att skapa naturliga habitat dÀr de mÀnskliga insatserna bidrar med positiva vÀrden för naturen, samtidigt som hon kan ta del av de vÀrden som produceras i kantzonen. Resultatet visar pÄ att det finns en god möjlighet att producera biomassa samtidigt som produktionen i sig gynnar inbindningen av kol, minskar nÀringslÀckage och ökar den biologiska mÄngfalden. Potentialen för kolinbindning berÀknas vara 31% högre i grÀsmarker jÀmfört med Äkermark vilket genererar en möjlig kolinlagring pÄ 95 ton/hektar.

 Denna uppsats Àmnar med hjÀlp av av teorier frÄn ekokritik och posthumanism besvara frÄgorna hur Mary Shelley i sin roman skildrar relationen mellan natur och mÀnniska, samt hur man med utgÄngspunkt i Frankensteins monster (i uppsatsen refererad till som Skapelsen) kan diskutera begreppet mÀnniska. Med ekokritik menas hÀr att studera det mÀnskliga jÀmfört med det ickemÀnskliga samt att ocksÄ diskutera detta mÀnskliga, vilket Àr en av huvudpoÀngerna inom posthumanism.Den vetenskapssyn och natursyn som var gÀllande pÄ Mary Shelleys tid var antropocentrisk, en vÀrldsÄskÄdning som alltid utgÄr ifrÄn mÀnniskan, och som oftast ger mÀnniskan högre status Àn allt annat. I romanen skildras detta genom Kapten Waltons syn pÄ sitt upptÀcktsresande, och Victor Frankensteins önskan att besegra döden, eller naturen, genom att skapa en ny varelse, för vilket han fÄr plikta med sitt liv, dÄ han inte klarar det hÄrda klimatet vid Nordpolen. Det blir alltsÄ naturen som dödar honom. I detta kan ses Mary Shelleys kritik mot ett oansvarigt utforskande av naturen och dess processer.Vid försök att diskutera konceptet mÀnniska kan upptÀckas att en definition lÀtt motarbetas genom att inte alla mÀnniskor passar in pÄ denna definition, och att det ocksÄ kan finnas andra varelser som helt eller delvis gör det.

Öland ligger mig varmt om hjĂ€rtat och det Ă€r dĂ€rför jag har valt att arbeta med denna plats. Projektet handlar till stor del om hur arkitekturen ser ut och hur den möter landskapet. Men till lika stor del vad som hĂ€nder dĂ€r om hur den pĂ„verkar och möjliggör att fĂ„ ta del av detta otroliga landskap.Intentionen Ă€r att skapa en arkitektonisk lösning för att förhöja upplevelsen av Stora Alvaret, naturen och rumsligheten. En oas för mĂ€nniskans vĂ€lbefinnande och möjlighet att fĂ„ ta del av den sĂ€regna naturen pĂ„ nĂ€ra hĂ„ll under Ă„rets alla Ă„rstider. En unik och vĂ€lanpassad plats som med sitt program och sina verksamheter stĂ€rker besöksnĂ€ringen och lockar fler besökare till Öland och vĂ€rldsarvet.Min strategi Ă€r att skapa en punkt som fungerar som hjĂ€rtat av VĂ€rldsarvet och Södra Öland.

FörestÀll dig hur en modern stad  - vad skulle hÀnda om man placerar en enorm glaskapsel över den? Hur lÄng tid skulle det ta innan livet dÀri skulle upphöra? Förmodlingen ganska snabbt. Med detta enkla tankeexperiment förstÄr vi hur beroende vi Àr av naturen - Àven i staden.     Vivarium Àr ett latinskt ord som betyder ?plats för liv?.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka betydelsen av begreppet situering, sÄ som den formulerats inom feministisk teoribildning, i förstÄelsen av den ekologiska krisen, samt att peka pÄ feminismens roll i en era av global klimatförÀndring. UtifrÄn en mÀngd (eko-) feministiska teorier nÀrmar jag mig kritiskt ett dominerande epistemologiskt ramverk som jag menar förnekar vÄr situering. I uppsatsens analysdel granskar jag situeringsbegreppet utifrÄn tre underteman: 1) Natur, 2) Kropp, och 3) Kunskap. I det första avsnittet gör jag en kort utredning av naturbegreppet, i den andra undersöker jag kroppslighetens roll i hur vi relaterar till naturen, och i den tredje analysdelen tar jag upp hur förstÄelsen av mÀnskliga relationer till det vi kallar naturen, Àr beroende av stÄndpunkt. Dessa underteman, belyser olika men sammanvÀvda dimensioner av hur vi Àr situerade i vÀrlden.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka elevers relation till friluftsliv i skolan och pÄ fritiden.? Hur Àr elevernas instÀllning till och upplevelse av friluftslivsundervisningen i skolan?? Vad har eleverna för erfarenheter av friluftsliv frÄn sin uppvÀxt, fritid och skolgÄng?? Finns det nÄgot samband mellan hur mycket friluftsliv man har utövat under sin uppvÀxt och instÀllningen till och upplevelsen av friluftslivet i skolan?MetodVi har i denna studie anvÀnt oss av en kvantitativ metod för att fÄ en generaliserbar bild av vÄrt urval och för att kunna utföra statistiska berÀkningar. Vi anvÀnde en enkÀt som behandlade frÄgor om elevernas erfarenheter, upplevelser och instÀllning till friluftsliv. EnkÀten delades ut till 225 elever som valdes utifrÄn ett bekvÀmlighetsurval, fördelade pÄ tvÄ gymnasieskolor i en förort söder om Stockholm.ResultatResultatet av denna studie visar att eleverna överlag Àr positivt instÀllda till friluftslivsundervisningen i skolan, och att majoriteten av eleverna har positiva upplevelser frÄn det friluftsliv de har utövat. NÄgra skillnader mellan mÀn och kvinnor hittades inte.

FörestÀll dig hur en modern stad  - vad skulle hÀnda om man placerar en enorm glaskapsel över den? Hur lÄng tid skulle det ta innan livet dÀri skulle upphöra? Förmodlingen ganska snabbt. Med detta enkla tankeexperiment förstÄr vi hur beroende vi Àr av naturen - Àven i staden.     Vivarium Àr ett latinskt ord som betyder ?plats för liv?.

Friluftsliv Àr ute i naturen dÀr upplevelsen av naturen Àr viktigast tillsammans med fysisk motion i olika former, samvaro och rekreation, inte jÀmförelse eller prestation med tÀvling. Min studie syftar till att undersöka vad och hur högstadieelever och lÀrare tycker och tÀnker om friluftsliv i skolan pÄ idrotten, frÀmst ifall de ser en koppling om friluftsliv kan vara bra för hÀlsan. I studien har jag valt att anvÀnda mig av kvantitativ metod, det vill sÀga enkÀter till elever, lÀrarna har jag inriktat mig pÄ att intervjua. Studien har omfattat tvÄ stycken högstadieskolor i norra Sverige, totalt har 76 enkÀter genomförts och bearbetats samt intervjuer med tvÄ stycken lÀrare. Resultaten synliggör att friluftsliv anses som nÄgot bra för hÀlsan.

Syftet med detta arbete var att undersöka gymnasieelevers intresse för naturen och miljön. En enkÀtundersökning genomfördes bland elever som gÄr första Äret pÄ Naturvetenskapsprogrammet (NV) respektive SamhÀllsvetenskapsprogrammet (SP). EnkÀten formulerades för att utifrÄn svaren kunna jÀmföra olika grupper avseende orsakerna till varför de valt som de gjort till gymnasiet, vad de anser vara natur, samt om natursynen skiljer sig Ät mellan grupperna. En huvudfrÄga formulerades utifrÄn dessa faktorer:Har ungdomar som valt NV respektive SP till gymnasiet olika natursyn?Samtliga faktorer skilde sig, mer eller mindre, Ät mellan alla de grupper som jÀmfördes - mellan NV- och SP-elever, mellan tjejer och killar, mellan elever uppvuxna pÄ landsbygd och elever uppvuxna i stad samt mellan elever som huvudsakligen bott i villa och elever som huvudsakligen bott i lÀgenhet.Vid gymnasievalet uppger fler killar Àn tjejer att de pÄverkats av andra, och kompisar har pÄverkat mest.

Syftet med studien Àr att undersöka i vilken utstrÀckning pedagoger i en landsbygdskommun respektive en stadskommun anvÀnder sig av naturen som en pedagogisk arena, vilket syfte de har med utevistelserna samt vad de ser för fördelar och nackdelar med att undervisa utomhus. Metod: Vi har valt att göra en jÀmförande studie mellan pedagogers syn pÄ utomhuspedagogik i en landsbygdskommun och i en stadskommun. Studien bygger pÄ en kvalitativ och kvantitativ enkÀtundersökning med strukturerande frÄgor som utgÄr frÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultat: Resultatet visade att samtliga pedagoger var positiva till utomhuspedagogik. Resultatet visade Àven att pedagogerna pÄ landsbygden, i betydligt större utstrÀckning Àn pedagogerna i staden undervisar utomhus.

Denna uppsats Àr en beskrivning och undersökning pÄ vad utemiljön har för betydelse för oss som individer och hur den pÄverkar oss. Uppsatsen kommer först att gÄ igenom en litteraturgenomgÄng, sedan görs en analys av tvÄ bostadsomrÄden i Kristianstad och dÀrefter presenteras en intervjuundersökning som har gjorts pÄ respektive bostadsomrÄde. Utefter de slutgiltiga resultaten kommer uppsatsen att avslutas med en diskussion och slutsats. Enligt bl.a. Karla Werner (Olsson m.fl.