Studien undersöker om elever som trÀnar mycket i skolan och pÄ sin fritid presterar bÀttre betygsmÀssigt pÄ gymnasiet Àn de elever som inte Àr lika aktiva. Kan dessa olikheter mellan de elever som trÀnar mycket och en kontrollgrupp skilja sig Ät i avseende pÄ LOT, PANAS, SE och HAD. Hypotesen som testas Àr: TrÀning korrelerar positivt med bra betyg. För att utreda om hypotesen stÀmmer har elever pÄ gymnasiet fÄtt fylla i en enkÀt. EnkÀten innehÄller dels flera psykologiska test, PANAS, LOT, SE och HAD, men Àven ett formulÀr dÀr deras betyg ska skrivas in.Resultatet för studien visar att hypotesen stÀmmer.

Syftet med examensarbetet var att studera skolans attityd till högpresterande elever, samt hur skolan kan utveckla sina metoder för att högpresterande elevers kunskap ska komma till sin rÀtt. Detta gjorde vi genom litteraturanalyser av forskning inom omrÄdet och genom intervjuer med lÀrare i den kommunala grundskolan och en kontaktperson pÄ utbildnings- enheten i LuleÄ kommun. I litteraturanalysen behandlades bland annat Howard Gardners sju intelligenser och inlÀrningsstilar samt skolans syn pÄ högpresterande elever utifrÄn gÀllande styrdokument. I arbetet drogs följande slutsatser: att lÀrarutbildningen bör fokusera pÄ högpresterande likvÀl som lÄgpresterande elever, att en skola för alla inte efterlevs sÄ som det Àr tÀnkt och att utvÀrdering Àr en avgörande faktor för utvecklingsarbetet i skolan..

I interventionsstudien var vÄrt syfte att undersöka om det finns ett samband mellan intensiv lÀsundervisning och ordavkodningen hos elever som har en lÄngsam och osÀker lÀsning. Vi genomförde tre lÀsrelaterade tester pÄ 29 elever i Ärskurs 2 för att kartlÀgga deras ordavkodningsförmÄga. UtifrÄn resultaten gjorde vi ett urval av fyra elever som vi kallade försöksgrupp. Dessa fick en-till-en-undervisning i olika ordavkodningsstrategier under fyra veckor vid 16 tillfÀllen, varje gÄng i 25-30 minuter. VÄr undervisningsmodell inriktade sig mot fonologisk, morfologisk, syntaktisk och semantisk lÀstrÀning.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med studien Àr att belysa elevers instÀllning till vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare. Jag vill söka svar pÄ vad elever utan ? och elever i behov av sÀrskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lÀrare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser pÄ en lÀrares egenskaper.Tidigare forskning visar att lÀrarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ elevers instÀllning till vad de anser kÀnnetecknar en bra lÀrare, genomförde jag en undersökning i Ärskurs 4-6, pÄ en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkÀtstudien var 74 stycken.

I denna studie undersöks hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa ser pÄ sin kompetens och sin utbildning gÀllande elever med fysiska funktionsnedsÀttningar. Fokus har Àven varit att undersöka hur lÀrarna i Idrott och hÀlsa upplever att de kan omvandla sina eventuella kunskaper i realiteten och om de ges stöd frÄn skolan. Upplever lÀrarna att de kan inkludera alla elever i undervisningen och har de kunskaper för att bedöma och betygsÀtta elever med fysiska funktionsnedsÀttningar?Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats som bygger pÄ samtalsintervjuer med Ätta lÀrare i Idrott och hÀlsa. Det som framkommer i vÄr studie Àr att lÀrarna upplever att utbildningen inte ger tillrÀckliga kunskaper om hur man arbetar med, och inkluderar elever med fysiska funktionsnedsÀttningar i undervisningen.

Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r huruvida totalt flavonoidintag fr?n kosten p?verkar totalmortalitet bland vuxna med diagnostiserad cancer vid baslinje. Metod: Denna systematiska litteratur?versikt analyserar prospektiva kohortstudier som unders?ker sambandet mellan flavonoidintag och totalmortalitet. De s?kord som anv?ndes var "flavonoid intake", "flavanol intake", "cancer mortality" och "cancer survival". Det genomf?rdes en systematisk litteraturs?kning i databaserna PubMed och Scopus, f?ljt av en dataextration.

Denna studie utgörs av en kvalitativ undersökning dÀr sex stycken gymnasieelever intervjuas. Eleverna har tidigare gÄtt pÄ det individuella programmet och dÀrefter pÄbörjat ett nationellt gymnasieprogram. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad som motiverar elever pÄ det individuella programmet med fokus pÄ hur elever uppfattar förÀldrars möjlighet att pÄverka studiemotivationen. Respondenterna beskriver vad motivation betyder för dem och vad som motiverar dem i deras studier. DÀrefter lÀggs fokus pÄ hur respondenterna upplever att deras förÀldrar hjÀlpt dem i studierna samt förÀldrarnas betydelse för studiemotivationen.

Studiens syfte Àr att förstÄ hur nÄgra skolprojekt har arbetat för att frÀmja skolnÀrvaro för elever inom autismspektrumtillstÄnd. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med Ätta informanter i fem kommuner som pÄ nÄgot sÀtt arbetar med skolprojekt med fokus pÄ inkludering och skolfrÄnvaro. Informanterna som deltog i studien var tre specialpedagoger, en speciallÀrare, tvÄ rektorer, en kurator och en rÄdgivare frÄn specialpedagogiska skolmyndigheten. De fem skolprojekten som informanterna arbetade med, omfattade 137 skolor i Sverige. Ett projekt var inriktat mot det förebyggande arbetet att skapa en tillgÀnglig skola för elever inom autismspektrumtillstÄnd.

Bakgrund/syfte: Sma?rtlindring via PCA-pump a?r en effektiv och sa?ker metod vid postoperativ va?rd. Den syftar till att ge patienten sto?rre mo?jlighet att pa?verka sin sma?rtlindring. Tidigare studier pa?visar att ma?nga patienter upplever sin kunskap om PCA- pumpen som otillra?cklig.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilken syn fem gymnasielÀrare i svenska har pÄ motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta stÀlls sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur lÀraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att uppnÄ syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nÀmner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder Àven pÄ en relation mellan hur respondenten ser pÄ motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

I tidigare forskning har det framkommit att elever som undervisas efter sÀrskolans kursplaner i grundskolan har olika möjligheter att delta i den ordinarie undervisningen med övriga elever. Syftet med examensarbetet Àr att redogöra för hur pedagoger beskriver att de arbetar med att inkludera elever som undervisas efter sÀrskolans kursplaner i grundskolan samt vilka förutsÀttningar som krÀvs för en inkluderande skolverksamhet. Syftet har besvarats genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger som undervisar elever som lÀser efter sÀrskolans kursplaner i grundskolan i de tidigare Äldrarna (F-5). Studiens resultat visar att det Àr stor skillnad i hur pedagoger arbetar för att inkludera elever. Pedagoger ger olika förutsÀttningar för eleven att delta i skolverksamheten beroende pÄ om undervisningen individanpassas samt vilket stöd eleven ges.

I kursplanen för idrott och hÀlsa betonas friluftsliv starkt. Friluftsliv ska ingÄ i undervisningen i Àmnet och elever ska efter avslutad grundskoleutbildning ha grundlÀggande kunskaper om friluftsliv. Friluftsliv har Àven betydelse för vÄr hÀlsa, dÀrför Àr elevers uppfattningar om friluftsliv i grundskolan intressant och belyses i denna undersökning, samt hur elever uppfattar sina egna fÀrdigheter i friluftsliv. Undersökning Àr kvantitativ och bygger pÄ en enkÀtundersökning som 135 elever medverkat i. Undersökningen Àr utformad sÄ att friluftsliv ses ur tvÄ perspektiv, dels genom friluftslivsaktiviteter och dels genom naturmiljöaktiviteter.

Studiens syfte Àr att beskriva nÄgra klasslÀrares uppfattningar om hur stödet kan se ut till de elever som befaras inte nÄ mÄlen i svenska som andrasprÄk i skolÄr tre pÄ grund av bristande sprÄkkunskaper. För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna:Vilket stöd upplever lÀrarna att de kan ge dessa elever i klassen? Vilket stöd upplever lÀrarna att dessa elever fÄr av speciallÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk? Hur beskriver klasslÀrarna att deras samarbete med andra lÀrare pÄ skolan ser ut kring dessa elever? Samt vilka stödÄtgÀrder beskriver lÀrarna att de kan formulera i dessa elevers ÄtgÀrdsprogram? Studien bygger pÄ intervjuer med fem klasslÀrare som arbetar pÄ tre olika skolor. Majoriteten av eleverna pÄ dessa skolor har ett annat modersmÄl Àn svenska. Intervjuerna har analyserats utifrÄn en sociokulturell ansats.Resultatet visar att: Stödet till dessa elever sÄg olika ut pÄ de tre olika skolorna dÀr lÀrarna arbetade.

Detta arbete fokuserar begreppet mÀnniskosyn utifrÄn ett antal aspekter. Arbetets frÄgestÀllningar gÀller vad mÀnniskosyn egentligen Àr, vad skolans styrdokument sÀger om mÀnniskosyn och slutligen vilka tankar om mÀnniskan elever i Är nio uttrycker. Tyngdpunkten i arbetet Àr den kvalitativa undersökning som gjorts om tankar om mÀnniskan hos elever i Är nio. Uppsatsskrivning valdes som datainsamlingsmetod. Studien visar bl.a.