Vi har genom vår utbildning fått förståelse för hur viktigt det är att anpassa undervisningen till varje elev, då både styrdokumenten och flera av de pedagoger vi mött under vår utbildning har betonat detta. Mot bakgrund av detta ville vi ta reda på hur olika lärare och rektorer ser på vad individanpassad undervisning innebär. Vidare tyckte vi att det skulle vara intressant att undersöka om det fanns en samsyn kring ämnet då vi tror att en sådan är viktig för att kunna nå långt i utformandet av en individanpassad undervisning. Syftet med vår uppsats är att undersöka några olika lärares och rektorers uppfattningar om individanpassad undervisning, dess möjligheter och hinder. Syftet är också att undersöka om det finns en samsyn bland informanterna kring detta begrepp.

Utifrån en genomgång av den religionshistoriska litteraturen har följande framkommit:? Muhammed framställs som en genomärlig person som trodde starkt på sina andliga och religiösa upplevelser. Han var samtidigt bekant med de religiösa och politiska omständigheter som rådde i dåtidens Arabien. I staden Medina märks mer hans politiska egenskaper och han lyckas med sin skicklighet bilda ett nytt samhälle och åstadkomma en stor förändring i stora delen av Arabien under sina levnadsår.? Han beskrivs både som en religiös och politisk person.

Många undersökningar har behandlat hur islamundervisning går till i gymnasieskolan, bland annat Kjell Härenstams bok Skolboksislam. Ingen jag har kommit i kontakt med hittills har tagit upp frågan om hur lärare i religion tar upp religions- och kulturmöten, då i synnerhet krigen i Afghanistan och Irak. Mina frågeställningar är således följande:Hur har lärare i religion på gymnasiet tagit upp krigen i Afghanistan och Irak?Var har de hämtat sin information och hur har de bedömt den källkritiskt?.

Det här är en kvalitativ fallstudie av hur en lärare undervisar om derivata i en klass på det naturvetenskapliga programmet och en på teknikprogrammet. Studiens syfte är att undersöka vilka mål, rutiner och vilken matematisk kunskap för undervisning som används. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Schoenfeld´s teori om målorienterade handlingar och teorier om matematisk kunskap för undervisning. En lärare observerades under fem lektioner och blev intervjuad tre gånger. Resultatet visar att läraren har flera olika specialiserade matematiska innehållskunskaper när han undervisar.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka på vilket sätt lärare relaterar sin undervisning i naturvetenskap till samhället. Vi ville också ta reda på vad de tyckte om att relatera sin NO-undervisning till samhället. Med utgångspunkt i vårt syfte och våra frågeställningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sju lärare som undervisar i NO i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att de intervjuade lärarna gärna gör studiebesök i samhället i samband med temaundervisning. Däremot finns inte värderingsövningar med ställningstagande med i deras planeringar.

Uppsatsen handlar om lärares beskrivningar av sina kompetenser och syn på matematik. Vårt syfte har varit att undersöka relationen mellan klasslärare för de tidigare årens utbildning i matematik och deras sätt att undervisa i ämnet. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sex klasslärare som undervisar i de tidigare skolåren. Empirin har analyserats för att få en kunskap om hur lärare ser på sina kunskaper och undervisning i matematik. Resultatet visar att respondenterna anser sig ha tillräckliga matematikkunskaper för att undervisa i år 1-3, men att några av dem inte känner sig lika säkra när de undervisar i år 4-5.

Diabetes typ 2 är i dag en av de största folksjukdomarna, och den fortsätter att öka successivt. Fetma, som oftast beror på dåliga matvanor och låg fysisk aktivitet, är en stor bidragande orsak till ökningen. När en person drabbas av diabetes innebär det att patienten bör ändra sin livssituation när det gäller kost och motion. Undervisning av sjuksköterska kan stödja patienten i denna omställning. Syftet med denna studie är att beskriva patienters erfarenheter av undervisning i diabetes typ 2.Datainsamlingen genomfördes genom sökning i databas Cinahl, Pubmed, och sökningar i andra artiklars referenser.

Under vår lärarutbildning har vi blivit inspirerade av erfarenhetspedagogik och tematisk undervisning men vi har haft svårt för att hitta läromedel i svenska som andraspråk som är upplagda efter detta. Vårt syfte var därför att skapa en del av en lärarhandledning som kan användas i Svenska som andraspråk A på gymnasiet. Vår frågeställning var: Hur skulle man kunna utforma ett flexibelt undervisningsmaterial i svenska som andraspråk som främjar en kommunikativ och språkutvecklande undervisning och samtidigt är tematiskt upplagt, erfarenhetspedagogiskt och verklighetsförankrat? För att kunna göra detta har vi utgått ifrån teorier och forskning som rör undervisning i svenska som andraspråk och svenska samt andraspråksinlärning i allmänhet. I beskrivningen av projektet har vi motiverat de val som vi gjort under projektets gång och visar hur vi har tänkt vad gäller val av innehåll och utformning.

Detta examensarbete handlar om Skönlitteratur som undervisningsform. Mitt huvudsyfte med denna uppsats har varit att få en bred kunskap om hur jag som pedagog kan använda mig av skönlitteratur i min undervisning. n av mina frågeställningar handlar om hur jag som pedagog kan använda mig av skönlitteratur i min religionsundervisning. För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av både teoretiska och pratiska studier. Den teoretiska kunskapen har jag fått utifrån olika böcker om ämnet och de praktiska studierna har utgjorts av intervjuer och en observation på en skola i Malmö kommun.

Begreppet individanpassning kan tolkas olika utav olika individer och vi har sett att man arbetar väldigt olika på olika skolor. Vi vill få en inblick i hur individanpassning och elevinflytande upplevs av elever och lärare, och har därför valt att ha elevers och lärares perspektiv på detta som utgångspunkt för vår undersökning. Syftet med vår undersökning är att studera elevers och lärares upplevelse av individanpassad undervisning. Vi har gjort en kvalitativ forskning med intervjuer, eftersom syftet med vår undersökning är att försöka förstå individens (lärarnas och elevernas) upplevelse. Vi har därför även låtit oss inspireras något av fenomenologin där den intervjuades upplevelser står i fokus.

Denna uppsats behandlar det libyska politiska experimentet, närmare bestämt de historiska omständigheter i Libyen och omvärlden som kom att samverka för att gruppen kring Moammar al- Khadaffi kunde ta makten i september 1969. Uppsatsen beskriver och analyserar även de ideologiska och kulturella komponenter som den ikraftvarande massväldesideologin består av. Utifrån dessa komponenter, i huvudsak nationalism, ledarcentrism samt traditionalism, konstateras en påfallande likhet med den italienska fascismen i fråga om mål och medel..

Undersökningens syfte var att ta reda på vilket läromedel pedagoger väljer i sin matematikundervisning. Undersökningen syftade också till att ta reda på hur pedagogerna använder läromedel i sin undervisning, samt att ta reda på om pedagogernas behörighet spelar någon roll i deras undervisning i matematik. Under förarbetet med undersökningen uppmärksammade vi att det fanns få forskare som skrivit om just det som vi riktat vår undersökning mot. Däremot fanns källor som bland annat skrev om förhållandet mellan läromedlet och läroplanen (Johansson, 2006) och förhållandet mellan pedagog och läromedel (Stendrup, 2001). Vi har även tittat på rapporter som kritiskt granskar skolan i Sverige.

Syftet med denna C-uppsats är att försöka ta reda på hur Scientologikyrkan undervisar sina medlemmar och om det kan vara så att Scientologikyrkans syn på undervisning kan vara något för oss pedagoger att ta till oss eller om vi inte alls ska ta till oss av deras syn. För att kunna ta reda på detta finns några frågor jag behöver reda ut:Hur ser undervisningsmiljön ut?Vilka är det som sköter undervisningen?Hur går kurserna till?Hur ser den inre och yttre undervisningsmiljön ut?Kan man försvara så pass (enligt mig) gamla teorier som Scientologkyrkan använder sig av då Hubbard var verksam för ungefär 50 år sedan, alltså under mitten av 1900-talet?Hur stämmer Hubbards teorier överens med vad tidigare forskare inom undervisning säger och hur stämmer det överens med vad som står i LPF94?.

Min förhoppning med den här studien är att bidra till att sprida andra pedagogers erfarenheter av användningen av lärplattan i sin undervisning. Studiens syfte är att utifrån pedagogers erfarenheter beskriva lärplattans funktion i en verksamhet i träningsskolan. Jag undrar hur lärplattan används i verksamheten, enligt pedagogerna? Vilken betydelse de menar att lärplattan har för lärande och undervisning i sin verksamhet? Samt hur lärplattan kan, utifrån pedagogernas erfarenheter, förstås som ett medierande verktyg?Som teoretisk grund använder jag ett sociokulturellt synsätt på lärande. I studien använde jag en kvalitativ forskningsansats och halvstrukturerade intervjuer.

Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka verksamma pedagogers syn på könssegregerad undervisning samt jämföra detta resultat med de synsätt som framkommer efter en litteraturstudie på området. Inom uppsatsen används kvalitativ metod för intervjuerna och dessa tolkas sedan i syfte att ställa upp kategorier av synvinklar och argument. Resultatet av jämförelsen visar att det pedagogernas syn överensstämmer med forskningens på några områden men att det också förekommer diskrepans mellan forskning och pedagoger. Särskilt viktigt enligt mig är att flera pedagoger upplever att deras egen bild av könsroller i klassrummet inte stämmer överens med forskningens vilket riskerar att minska den pedagogiska forskningens möjlighet till inflytande i skolan..